New Delhi, 040729 (IPS) – I förra veckan beslutade Indiens högsta domstol om ytterligare kompensation till offren för världens största industrikatastrof – gasolyckan i Bhopal. Men nästan 20 år efter tragedin, som inträffade i december 1984, har kampen för rättvisa förblivit en kamp mot tiden och det alltjämt växande mänskliga lidandet.
Dödssiffran efter att gasläckan inträffade har under åren hunnit mer än femdubblats – från 3 000 avlidna till den senaste officiella uppgiften på 15 310 dödade. Samtidigt fortsätter lidandet för minst 100 000 överlevande i den centralindiska staden Bhopal. Offren lever bland annat med många olika former av handikapp och livslånga skador på lungor och immunsystem. Den extrakompensation som högsta domstolen beslutade om den 19 juli, som sammanlagt når upp till knappt motsvarande 330 miljoner dollar, ska delas mellan 550 000 mottagare. Var och en kommer att få enbart motsvarande 600 dollar i skadestånd – vilket oavsett hur man beräknar det utgör en rent ynklig summa.
Det extra skadeståndet innebär ett tillskott på den kompensation som Indiens regering och det amerikanska företaget Union Carbide Corp – som var ansvariga för det katastrofala utsläppet vid sin fabrik – kom överens om 1989. Den oerhört låga kompensationen – på motsvarande 1 000 dollar till många offer med kroniska skador – liksom den långa tid som passerade mellan katastrofen och skadeståndet, är båda tecken på grava misslyckanden för det indiska rättssamhället.
Fallet sätter även blickpunkten på orättvisorna mellan Nord och Syd, och svårigheterna att kunna bestraffa företag som tillfogar stora skador eller är rent kriminella, i synnerhet i tredje världen.
Men Bhopal-katastrofen handlar också om en envis och heroisk kamp förd av katastrofens offer, av vilka de flesta är fruktansvärt fattiga. Trots det fortsätter de att driva processer mot Union Carbide och det senare bolaget Dow Chemicals, i domstolar i såväl Indien som i USA. Aktivisterna har stött på många motgångar och haft alla odds emot sig. Men deras kamp för rättvisa har hela tiden fortsatt. Genom tusentals demonstrationer, vakor och hungerstrejker har kampen för rättvisa levt vidare och Bhopal-frågan blivit kvar på dagordningen. Oavsett utgången i deras kamp har offrens okuvlighet lett till att de gemensamt lyckats skapa sig en maktbas. Och till skillnad från den indiska eliten eller amerikanska affärsintressen, har offren för industrikatastrofen i Bhopal lyckats återerövra sin mänskliga värdighet.
