Monrovia, 040223 (IPS) – Medlemmarna i Liberias övergångsregering kommer inte överens och FN tar lång tid på sig med utposteringen av den fredsbevarande styrkan. Det har fått landets krigströtta civilbefolkning att oroa sig för nya strider.
I centrum för oron står den pågående maktkampen om ministerposterna i övergångsregeringen. Den kampen har pågått ända sedan affärsmannen Gyude Bryant utnämndes till president för övergångsregeringen i oktober förra året.
Enligt fredsavtalet ska makten delas mellan landets tre väpnade fraktioner – rebellrörelserna Lurd och Model, samt de styrkor som var lojala med landets förre president Charles Taylor. Den tillfälliga regeringen ska leda landet till dess att val kan hållas år 2005.
Båda rebellrörelserna anklagar Bryant för att egenmäktigt utse ministrar utan stöd i parlamentet och de kräver att han avgår. Kravet från rebelledarna har skapat en rädsla för att avväpningen av före detta rebeller inte ska kunna genomföras och att strider åter ska bryta ut. Moses Jarba, ordförande för avväpningskommissionen, säger att miliserna försöker utöva utrespressning genom att hota med än det ena än det andra för att få som de vill.
De internationella medlare som bidragit till fredsavtalet förkastar kraven från rebellerna. De stödjer Bryant och säger att hot inte kommer att tillåtas påverka processen. Jacque Klein, FN-chefen Kofi Annans särskilda sändebud i Liberia, säger att det inte finns någon koppling mellan avväpningsprocessen och maktkampen i övergångsregeringen. Han anklagar rebelledarna – Sekou Damate Conneh för Lurd och Thomas Yaya Nimely för Model – för att bryta mot de löften de gav när de skrev på fredsavtalet.
– De förråder sina egna soldater och det liberiska folket, säger Klein. Ghanas ambassadör Ernest K. Amoa-Awua, som är talesman för den västafrikanska samarbetsorganisationen Ecowas, tycker inte att det finns någon anledning att avsätta Bryant. – Fredsprocessen går inte att vända eftersom mycket möda och resurser har samlats för att lösa krisen, säger Amoa-Awua. Han varnar krigsherrarna för att fortsätta med hot och skrämselpropaganda. FN håller just nu på att utpostera en internationell fredsbevarande styrka i landet. Styrkan ska bestå av 15 000 soldater, 1 100 poliser och 250 observatörer, vilket gör den till den största FN-styrkan i världen. Enskilda organisationer uppmanar FN att snabba på med utposteringen av styrkan och demobiliseringen av de före detta rebellerna och soldaterna. De tror att en försening av avväpningen skapar mer utrymme för politiska krav och hot från rebelledarna. – Vi vill återvända till våra städer och byar och påbörja ett nytt liv. Men vi kan inte göra det nu eftersom krigsherrarna och deras soldater fortfarande bär vapen, säger flyktingen Rebecca Karnue.
