New York, 210607 (IPS) – FN har gått i täten för att bemöta alla hot som tilltagande klimatförändringar innebär för världens länder. Pandemin lamslog många insatser förra året, men nu hoppas världsorganisationen ta igen förlorad tid.
Bland de omedelbara hoten finns bland annat de snabba förlusterna av biologisk mångfald, arter och växter – och de stigande havsnivåer som innebär en direkt existentiell risk för små fattiga önationer.
Insatserna för att motverka utvecklingen underminerades dock kraftigt under förra året.
– Covid-19-pandemin gjorde att många planer fick skrinläggas – däribland FN:s ambitiösa målsättning om att 2020 skulle bli ett ”super-år” med stärkta miljöinsatser, säger generalsekreterare António Guterres.
Han menar att fokus nu måste ligga på att världen kommer överens om nya internationella åtaganden under innevarande år. Det handlar exempelvis om åtgärder för att motarbeta förlusterna av biologisk mångfald, en havskonferens med målet att öka skyddet för marina miljöer, en global konferens om hållbara transporter – och världens första toppmöte om livsmedelsfrågor, med fokus på att förändra hur mat produceras och konsumeras.
António Guterres betonar att hoten mot naturen även innebär ett hot mot det internationella arbetet för att minska fattigdomen och för att säkerställa tillgången på mat.
Professor Luca Montanarella är medförfattare till en rapport om markförstörelse som gjorts för FN:s vetenskapliga expertpanel för biologisk mångfald, IPBES. Han säger till IPS att mängder av studier har slagit fast hur omfattande miljöförstörelsen är – och hur viktigt det är att åtgärder sätts in omgående.
Luca Montanarella menar att insatser för att återställa skadade ekosystem är mycket viktiga, men att det också måste handla om ett konsekvent arbete som inte återfaller i tidigare och ineffektiva lösningar.
Han betonar att det är världens unga som har möjlighet att rädda planeten, men att det också kräver att de får de maktbefogenheter detta kräver. Samtidigt pekar konsekvenserna av pandemin i en annan riktning, då den stigande arbetslösheten i första hand slår mot unga arbetare och kvinnor.
Mirna Inés Fernández från Bolivia är medlem av Globala ungdomsrörelsen för biologisk mångfald, GYBN. Det är ett nätverk som har lokalavdelningar över hela världen. Mirna Inés Fernández säger till IPS att den fortsatta globala miljöförstörelsen är så allvarlig att hennes generation har tvingats uppleva uppkomsten av begrepp som ”antropocen”.
– Barn och ungdomar drabbas hårdast av hälsoeffekterna av ekologisk sorg och ångest, eftersom vi inser att förlusterna av arter och ekosystem har nått en nivå där de livsavgörande systemen hotas. Och vi ser inte den politiska vilja som krävs för att vända denna situation, säger hon.
Mirna Inés Fernández menar att det som behövs vid sidan av politisk vilja är att nödvändiga resurser satsas – samt att en inkluderande beslutsprocess fastställs. Detta för att bryta den beslutsordning som hon menar har lett till den rådande situationen.
– Världsledarna måste agera mot grundorsakerna till de ekologiska kriser vi står inför. Det handlar om den icke-hållbara utvinningen, produktionen och konsumtionen av varor, och den orättvisa fördelningen av den nytta och de skador dessa ekonomiska aktiviteter leder till.
FN har utlyst att världens länder under det kommande årtiondet, från 2021 till 2030, ska fokusera på ekologisk återställning, för att restaurera planetens ekosystem och återställa skadad natur.
Luca Montanarella betonar dock att insatserna måste inkludera sociala åtgärder för att ha en möjlighet att lyckas.
– Det krävs storskaliga program för social inkludering som skapar hållbara arbeten och försörjningsmöjligheter för världens befolkningar. Annars kommer arbetet för ekologisk återställning aldrig att kunna lyckas, säger han.
