Washington, 040126 (IPS) – Godtyckliga gripanden, tortyr och avskedanden av oppositionella följde efter oktober månads presidentval i Azerbajdzjan, enligt en ny rapport från Human Rights Watch, HRW.
Repressionen är den värsta som landet har drabbats av sedan det blev självständigt för mer än ett årtionde sedan, skriver HRW i sin rapport.
Valet, då Ilham Alijev, son till den förre presidenten Heidar Alijev, valdes till ny president, anses allmänt ha präglats av fusk och oegentligheter.
– Azerbajdzjan upplever sin värsta människorättskris på de senaste tio åren. Regeringen måste omedelbart genomföra åtgärder för att stoppa repressionen, säger Rachel Denber, chef för HRW:s Europa- och Centralasienavdelning.
Rapporten, som bland annat bygger på intervjuer med hundratals offer och vittnen i 13 städer, visar att repressionen bara har blivit mer intensiv under de senaste månaderna.
HRW anklagar också USA och andra västländers regeringar för att deras reaktioner på övergreppen i samband med valet varit nedtonade och motsägelsefulla.
En illustration till det var den amerikanska försvarsministern Donald Rumsfelds besök i förra månaden, då han personligen gratulerade den yngre Alijev till valsegern, men vägrade att ge några andra kommentarer till den politiska situationen.
– Det internationella samfundet måste ta en tydlig och klar ställning mot de allt fler övergreppen, säger Denber.
Trots landets enorma oljerikedomar är Azerbajdzjan fortfarande ett fattigt land, med en årlig per capita-inkomst en bra bit under 30 000 kronor. Ungefär hälften av befolkningen lever under fattigdomsgränsen.
Fattigdomen under de båda Alijev har varit omfattande, i synnerhet sedan utländska oljebolag investerat miljarder dollar i landet.
USA har varit intresserade av Azerbajdzjans olja de tio senaste åren, och har spelat en ledande roll i arbetet för en oljeledning från Baku till turkiska Ceyhan. Ledningen, som skulle föra olja från Kaspiska havet genom Azerbajdzjan och Georgien till Turkiets östligaste medelhavshamn, är utformad för att kringgå Iran och Ryssland, trots att det skulle vara mycket billigare att transportera olja via de ländernas existerande ledningar.
Azerbajdzjan var också snabbt med att erbjuda sitt stöd till USA efter terrorattackerna den 11 september 2001, och de militära banden mellan de båda länderna har stärkts sedan dess. I början av 2002 upphävde Bush det förbud mot militärt bistånd som USA införde under kriget mellan Armenien och Azerbajdzjan i början av nittiotalet.
En del bedömare menar dock att det innebär en allvarlig risk för USA att liera sig allt för nära med Alijev-regeringen. De menar att det faktum att regeringen var tvungen att fuska för att vinna valet ger en fingervisning om att den är djupt impopulär och kan destabiliseras, på samma sätt som i Georgien, där presidenten Edvard Sjevardnadze avsattes efter ett folkligt uppror.
Den krisen löstes genom att man utlyste och höll ett nytt val, som beskrevs som fritt och rättvist – något man knappast kan säga om valet i Azerbajdzjan i oktober.
HRW har funnit att regeringen hindrade många oppositionskandidater från att bedriva sina kampanjer – ofta med hjälp av polisbrutalitet, godtyckliga gripanden och hot. Och på valdagen genomfördes enligt HRW ett välplanerat valfusk som säkrade Ilham Alijevs seger. Enligt de officiella resultaten fick han omkring 75 procent av rösterna.
Direkt efter valet möttes demonstrationer med ”brutalt och överdrivet våld”, enligt rapporten. Minst 300 demonstranter skadades allvarligt, och en dödades. De azeriska myndigheterna har hittills vägrat utreda polisens våld.
Under veckorna efter valet greps däremot nästan 1 000 människor med våldsamheterna som förevändning. Bland de gripna fanns oppositionsledare, aktivister från ickestatliga organisationer, journalister och valobservatörer som hade slagit larm om fusket.
De som greps fick rutinmässigt utstå misshandel av polisen, medan de oppositionsledare som hölls vid inrikesdepartementets enhet för organiserad brottslighet torterades med elchocker, allvarlig misshandel och hot om våldtäkt. Förra veckan fanns mer än 100 av de gripna fortfarande i förvar och om de döms för de olika brott de har anklagats för kan de få sitta upp till 12 år i fängelse.
