Bogota, 031021 (IPS) – Över 650 lärare har mördats i Colombia de senaste tio åren. Den svenska FN-experten Katarina Tomasevski som nyligen besökte landet uttrycker stark oro över att regeringen inte skyddar lärare och elever från den väpnade konflikten i landet.
Katarina Tomasevski är jurist och professor vid Lunds universitet. Hon är också FN:s specialrapportör för rätten till utbildning. Hon har arbetat med människorättsfrågor sedan hon för 25 år sedan för första gången besökte Colombia för att undersöka situationen för minderåriga fångar.
Sedan dess har den väpnade konflikten i landet blivit allt mer brutal och staten satsar allt mer av sin budget på försvaret på bekostnad av sociala sektorer som utbildning.
– För den här regeringen är den främsta prioriteringen militären. Det är inte en produktiv satsning, säger Tomasevski.
Utbildningsbudgeten borde höjas med 30 procent. Det vore att investera i en fredlig framtid, säger hon. Tomasevski menar att skillnaderna mellan fattiga och rika i Colombia har ökat de senaste åren vilket hon anser är farligt. I dag är de rika mycket bättre skyddade än de fattiga.
Hon har under sitt besök i Colombia intervjuat ett stort antal människor och ska nu ställa samman en rapport som ska presteras för landets högerregering som leds av president Alvaro Uribe.
– Ett av de klagomål jag hörde från barnen var att utbildningen i Colombia är uppdelad efter klass: fattiga barn och rika barn träffar aldrig varandra.
Hur ska en dialog och en gemensam strategi kunna utvecklas om barnen aldrig talar med varann?, frågar Tomasevski.
Hon berättar också att en lärare sagt att det är svårt att arbeta med studenterna mitt i den väpnade konflikten eftersom skolorna inte är skyddade från de väpnade grupperna.
Polisen erbjuder exempelvis godis och andra belöningar till barn som ger dem information, och milis- och gerillagrupperna har barn och ungdomar på sina lönelistor, berättar en lärare som själv tjänar 125 dollar i månaden. Det är mindre än hälften av vad en av hennes 16-åriga elever får betalt av en milisgrupp för information.
Tomasevski uttrycker också kritik mot att myndigheterna inte har utrett och löst de omkring 650 mord på lärare som skett sedan 1993.
Den uppgiften har hon fått från en rapport från det colombianska lärarfacket FECODE. Enligt rapporten har i genomsnitt tre lärare dödats per månad i år.
Oscar Ramón, på FECODE:s kommission för mänskliga rättigheter, berättar för IPS att över 50 lärare har tvingats fly från hans hemprovins Arauca efter att ha hotats till livet de senaste 18 månaderna.
I FECODE:s rapport listas 17 brott som lärare ofta utsätts för. Det handlar bland annat om hotbrev och hot per telefon, att lärarnas hem beskjuts från bilar som kör förbi, utpressning från väpnade grupper och dödshot sprejade på skolans väggar. Dessutom sitter tio lärare i fängelse anklagade för terrorism och i minst tre av fallen har deras rättigheter inte respekterats, enligt rapporten.
Regeringen spekulerar i dag över om våldet mot lärarna beror på deras fackliga engagemang eller på en allmän ökning av våldet i landet men de missar den centrala frågan – hur de ska göra för att skydda lärarna bättre, säger Tomasevski. Hon säger att skyddet inte bara måste omfatta lärarnas liv utan också deras yttrandefrihet. Om en lärare blivit mördad vågar exempelvis inte hennes eller hans efterföljare förklara hur mordet har gått till eftersom det är för farligt att tala om sådana saker, säger Tomasevski.
Tomasevski träffade under sitt besök i Colombia landets utbildningsminister Cecilia Vélez och vice-presidenten Francisco Santos.
Hon säger att hon i sin rapport kommer att rekommendera att regeringen förutom säkerhet för lärare och elever erbjuder gratis utbildning till alla barn – åtminstone på lågstadienivå. I dag saknar mellan en och tre miljoner colombianska barn möjlighet att gå i skolan, säger hon.
Tomasevski ska presentera sin slutgiltiga rapport nästa vår då FN:s människorättskommission möts i Genève. Den colombianska regeringen kommer att få möjlighet att själva kommentera rapporten före det.
