Buenos Aries, 030827 (IPS) – Argentina är en av världens största producenter av biffkött, spannmål och sojabönor. Trots det når inte sex miljoner argentinare upp till det dagliga behov av kalorier som rekommenderas av hälsoexperter.
– Det är hemskt att vara hungrig. Du har ont i magen och barnen bara gråter och gråter tills de slutligen somnar av utmattning, säger Noemí Ayala som bor i ett slumområde i utkanten av Pacheco Buenos Aires.
– I Argentina är problemet inte att det inte finns någon mat utan att man ska ha råd med den. Om rikedomarna fördelades mera jämlikt här skulle det finnas mat till alla, säger Patricia Aguirre, expert på matsäkerhet som arbetar för hälsodepartementets avdelning för mödrars och barns hälsa. Hon säger att även om man inte räknar med den mat som exporteras så räcker den inhemska maten till att ge landets 37 miljoner invånare ett dagligt intag av 3 181 kalorier, vilket är mycket högre än de 2 200 kalorier som en människa behöver per dag. Men enligt en undersökning som Aguirre har gjort har den ekonomiska krisen i landet skapat ett stort glapp mellan rika och fattiga – vilket återspeglas i människors matvanor. Landets medel- och överklass kan välja mellan hundratals matprodukter medan de fattiga i princip bara äter 22 matvaror – de billigaste. Fattiga argentinare tvingas i dag äta främst bröd, pasta och potatis. Frukt, grönsaker, kött och mjölkprodukter är för dyrt för en del av befolkningen. Över hälften av landets befolkning räknas i dag som fattiga och 6,2 miljoner av dem har inte råd att äta sig mätta och få den näring de behöver, enligt det nationella institutet för statistik, INDEC. Chefen för FN:s livsmedels- och jordbruksorganisation FAO i Latinamerika, Gustavo Gordillo, säger att situationen i Argentina visar vad FAO har sagt i åratal: matsäkerhet handlar inte bara om bristande matproduktion utan om tillgång till mat – som bara garanteras för de som har råd. Omkring två miljoner familjeförsörjare är i dag arbetslösa i Argentina. Dessa får i dag 150 pesos i månaden av regeringen vilket motsvarar cirka 450 svenska kronor. Det räcker bara till ungefär hälften av matkostnaden för en familj på fyra personer.
– Det är omöjligt för en familj med fem barn att klara två mål om dagen på 150 pesos i månaden. De har inget annat val än att föröka skaffa åtminstone ett mål mat om dagen från något soppkök eller skola, säger Silvia Báez, chef för programmet Nutrir som ingår i ett ickestatligt solidaritetsnätverk. Nutrir-programmet mäter fattiga barns hälsostatus. De har vägt och mätt barn som besöker soppkök i fattiga områden i Buenos Aries och de organiserar workshops om näringslära för fattiga föräldrar och deras barn. – När krisen förvärrades 2002 trodde vi att läget inte kunde bli värre för de fattiga familjer vi träffade. Men det visade sig för att saker och ting faktiskt kunde förvärras ytterligare, säger Báez.
Enligt centret för studier av näringslära för barn är 20 procent av de argentinska barnen under fem år undernärda. Antalet barn som lider av den svåraste formen av undernäring är dock få. Mest utbrett är det Báez kallar för “tyst svält”. Människor vars diets består av mjöl, socker och feta köttprodukter och som knappt äter några grönsaker, frukt eller mjölkprodukter. Med en sådan diet magrar man inte av, men dieten leder till brist på exempelvis järn och kalcium och andra ämnen som är viktiga för människan. Allt fler statsbor i Argentina är i dag fattiga på grund av arbetslösheten. De har väldigt få möjligheter att själva odla mat som tillskott. – Man äter det som finns, säger Ayala. Hon och hennes grannar samlar in matdonationer som sedan delas ut till invånarna i grannskapets soppkök. Men på kvällarna säger hon att det sällan finns något att äta. – En kopp te, och sen till sängs, säger Ayala.
– Det är inte så att människorna har förlorat kunskapen om vikten av en varierad diet. Problemet är att de inte har råd med det, säger Aguirre.
