Teheran, 030623 (IPS) – Studierna vid Teherans universitet har två syften för 21-åriga Negin Razaee – de ger en karriärmöjlighet och hon slipper bli bortgift.
– Jag tror att jag är väldigt annorlunda än min mor och glappet mellan generationerna blir allt större. Genom att skaffa en magister i sociologi slipper jag ett arrangerat äktenskap och kan själv välja min make, säger Razaee.
Andra kvinnliga studenter säger att studierna gör det möjligt för dem att skapa en egen identitet.
– Jag kommer från en liten stad och här i Teheran kan jag vara mig själv – genom att dölja den falska identitet som tvingats på mig av det partrialkala samhället, säger Afsaneh Hedayati.
Många iranska kvinnor som är födda runt 1979-års iranska revolution har lyckats skapa utrymme för sig inom de sociala restriktioner som finns för kvinnor i landet. Utbildning har varit biljetten till frihet för många kvinnor i Iran.
– Att satsa på vidareutbildning på universiteten är ett sätt för flickor att slippa acceptera påtvingade äktenskap, säger Masserat Amirebrahimi, som har analyserat en fältstudie som genomförts bland ungdomar av båda könen med en genomsnittsålder av 17,6 år i både låg- höginkomsthem i Teheran.
Kvinnor utgör majoriteten av studenterna vid flera viktiga universitet. I en klass på fakulteten för sociologi vid Teherans universitet var bara fyra av 51 elever män. Och över en tredjedel av landets 2,6 miljoner studenter på öppna universitet och privata högskolor är kvinnor, enligt statistikern Feridoun Khadem.
De kvinnliga studenterna har också en viktig roll i den pågående kampen för politiska reformer. Under studentprotesterna i Teheran tidigare i juni deltog många kvinnliga studenter vilket skapade hetsiga debatter i många familjer.
I områdena Amirabad och Gayshah, nära studentbostäderna, bevittnande reportrar bråk mellan kvinnliga studenter och deras mödrar som försökte hindra sina döttrar från att delta i gatuprotesterna.
Flera flickor hördes säga till sina mödrar att de bara gjorde vad mödrarna själva gjorde för 24 år sedan – demonstrerade för en förändring av samhället.
– Du och din generation gick ut på gatorna för 24 år sedan och genomförde en revolution, nu har ni inget rätt att hindra mig från att försöka skapa en ny förändring, sa en flicka till sin mor.
– Efter den islamiska revolutionen förvägrades kvinnor ur medleklassen och arbetarklassen tillträde till arbete utanför hemmet, säger en analytiker som gör research åt tidskriften Goft-o-Gu (Dialog) som vill vara anonym.
Men många kvinnor ansåg att om de måste beslöja sig för att gå utanför sina hem – då fick de göra det.
– Genom att underkasta sig den islamiska klädkoden har de lyckats bli utbildade, anställda och oberoende, säger analytikern.
Och samtidigt har iranska kvinnor börjat utmana de strikta klädreglerna.
Efter att först ha skapat sig ett utrymme i det offentliga livet genom att strikt följa reglerna försöker många nu lätta upp dem. Många unga kvinnor visar delar av sitt hår vilket här kallas “kroppspolitik”.
Ett annat tecken på att kvinnorna utmanar systemet är att antalet skilsmässor ökar, enligt Maryam Khodadadian, redaktör på månadstidningen Khanevadeh (Familjen).
Sociologen Ali Kadkhdozah ser ett samband mellan ökningen av skilsmässor och det faktum att iranska kvinnor vill få ut mer av livet.
– Kvinnorna genomgår en förändring mycket snabbare än männen och gapet mellan dem och deras mödrar ökar. Skilsmässorna – och självmord bland kvinnor – bör tolkas i ljuset av vårt samhälles plågsamma modernisering, säger han.
– Kvinnor står allt oftare emot påtryckningar och tyranni inom familjen genom skilsmässor eller till och med självmord som en sista utväg.
