Harare, 130326 (IPS) – Dagarna efter att rebellalliansen Seleka tagit över makten i Centralafrikanska republiken ställs frågor om omständigheterna kring president Francois Bozizes hastiga flykt.
Explosioner hördes sent på lördagen när regeringsstyrkor drabbade samman med Selekarebeller som tagit kontroll över en kraftstation norr om huvudstaden Bangui och strypt tillgången till elektricitet under slutstriderna.
Bozizes regering försäkrade att läget var under kontroll, men på söndagen hade presidenten flytt och rebellalliansen tagit kontroll över presidentpalatset i Bangui. Trots att en samlingsregering bildades i vintras och att ett fredsavtal slöts i januari fortsatte rebellerna att ta kontrollen över städer i de norra och sydöstra delarna av landet fram till och med helgens strider i Bangui.
Kort efter att Bozize – som själv grep makten i en militärkupp 2003 – lämnat Centralafrikanska republiken meddelade rebellerna att de tagit över makten i landet. Att Bozize lämnat landet innebar en uppfyllelse av fredsavtalet enligt gruppen som uppmanade människor till lugn.
Professor Andreas Mehler, vid German Institute for Global and Area Studies, säger i en intervju med nyhetskanalen al-Jazira att kuppen som satte punkt för Bozizes tio år långa styre kan innebära inledningen på ett mer auktoritärt styre.
-Det kan också innebära införandet av en mindre inkluderande politik, särskilt när det gäller den muslimska befolkningen. Åtminstone några av rebellerna anses ha en sådan agenda, säger Mehler.
En tjänsteman i Kamerun meddelade på måndagen att Bozize befinner sig i landet. Bozizes son uppges befinna sig i Kongo-Kinshasa.
Uppgifter från Bangui talar om människorättsbrott och omfattande plundring och våldsamheter. Invånare i huvudstaden som stödjer Bozize har uttryckt rädsla för hämndaktioner. FN:s generalsekreterare Ban Ki-moon har fördömt kuppen och Afrikanska unionen beslutade på måndagen att dra in landets medlemskap.
Rebelledaren Michel Djotodia har utropat sig till president, men bara delar av rebellalliansen ställer sig bakom detta. Djotodia var tidigare vice premiärminister och försvarsminister i samlingsregeringen fram till för en vecka sedan. Han har lovat att premiärminister Nicolas Tiangaye samt flera andra av Bozizes ministrar ska få vara kvar på sina poster.
I en intervju med en centralafrikansk nyhetsbyrå sa Nelson Njadder, ledare för CPSK-falangen inom rebellalliansen, att val kommer att hållas inom ett år.
Mehler är dock skeptisk till dessa uttalanden.
-Kuppledarna vill från första början vinna människors förtroende och gör storslagna tillkännagivanden. Allt ska tas med en nypa salt.
Situationen i landet förvärrades efter att fem ministrar togs som gisslan av rebellerna efter ett möte den 17 mars i år i staden Sibut, 19 mil norr om Bangui. En av dessa var Djotodia, som i samband med händelsen sa att han inte var inblandad i beslutet utan att det var andra falanger av rebellalliansen som låg bakom dådet. Enligt honom var det rebellernas sätt att markera att de ville se att villkoren i fredsavtalet respekterades. Selekarebellerna har tidigare krävt platser i armén och frisläppande av fångar – krav som de menar har ignorerats.
Det är fortfarande oklart exakt vad som hände i förra veckan. Enligt Mehler är alla omständigheter inte kända, men han menar att gisslantagandet av de fem ministrarna kan ha varit del i en större plan att ta över makten och störta Bozize.
-Det ser ut som att gisslantagandet var en del av planen att göra Djotodia till president, säger Mehler.
Den ickestatliga organisationen Conciliation Resources menar att den politiska oron var oundviklig eftersom fredsavtalet i januari hade utarbetats av en kommission och inte av de stridande parterna.
Thierry Vircoulon från International Crisis Group är kritisk till den EU-stödda fredsbevarande styrkan Micopax som sedan 2008 haft uppdraget att skydda civila och upprätthålla säkerheten i Centralafrikanska republiken.
-Micopax gjorde ingenting trots att de ska skydda Bangui. Det var de sydafrikanska styrkorna som stred mot rebellerna, sa han i en telefonintervju på måndagen.
Våldsamheter har präglat Centralafrikanska republiken ända sedan dess självständighet från Frankrike 1960.
*Publiceras i samarbete med nyhetskanalen al-Jazira.
