Washington, 090917 (IPS) – Flera ledande demokratiska politiker tycks bli allt mer skeptiska till USA:s politik i Afghanistan. Det är samtidigt uppenbart att frågan utgör en stor politisk utmaning för president Barack Obama.
Mycket tyder på att den amerikanska militären förbereder sig på att kräva en betydande ökning av antalet soldater i Afghanistan för att kunna bekämpa talibanernas uppror. Obama kommer snart att tvingas besluta sig för om han ska tillmötesgå kraven – trots att detta skulle riskera att fjärma honom från flera av sina egna partivänner.
Beslutet förenklas knappast av att många republikaner kommer att stödja militärens förväntade krav på truppförstärkningar. Flera neokonservativa – och andra hökar – har sedan länge pläderat för att “allt utom seger” i Afghanistan riskerar att få katastrofala konsekvenser för USA:s utrikespolitiska intressen inte bara i Afghanistan utan även i grannlandet Pakistan och i andra länder.
“Vi är inte bara övertygade om att vi kan segra, utan också om att vi inte har något annat val”, skriver de republikanska senatorerna John McCain och Lindsey Graham tillsammans med den tidigare demokraten Joseph Lieberman i en debattartikel i måndagens upplaga av Wall Street Journal.
Den allt hetare debatten förstärktes ytterligare på tisdagen då USA:s försvarschef Mike Mullen inför senatens försvarsutskott sa att Washington troligen kommer att behöva skicka ännu fler soldater till Afghanistan. Mullen ville dock inte nämna hur många fler soldater som kan komma att krävas.
John McCain gick snabbt ut och gav Mullen sitt stöd.
– Vi kommer att behöva fler amerikanska styrkor i Afghanistan, inte färre eller lika många.
McCain menar att på samma sätt som vid truppförstärkningarna i Irak så krävs det fler amerikanska soldater för att hålla stånd mot upprorsmakarna fram tills att de lokala styrkorna själva kan hantera situationen.
Försvarsutskottets ordförande, demokraten Carl Levin, har dock fortsatt att hävda att USA och dess allierade inom Nato i första hand bör utöka satsningen på att utbilda och beväpna den afghanska armén innan man skickar fler av landets egna soldater.
– Dessa åtgärder bör snabbt genomföras innan vi överväger att ytterligare förstärka de amerikanska marktrupperna, förutom de förstärkningar som redan är planerade innan årets slut, säger Levin, som nyligen återvände från ett besök i Afghanistan.
President Obama hävdade under sin valkampanj att hans företrädare George W. Bush begått ett stort strategiskt misstag då resurser förflyttades från Afghanistan till Irak efter att talibanerna hade störtats 2001. Och strax efter att han kommit till makten beslutade Obama om en kraftig förstärkning av antalet amerikanska soldater i Afghanistan. Dessa förstärkningar förväntas snart vara fullt genomförda, vilket innebär att det kommer att finnas sammanlagt närmare 68 000 USA-soldater i Afghanistan. Dessutom finns det närmare 39 000 Nato-soldater i landet. Hittills har dock inte truppförstärkningarna resulterat i en ökad säkerhet i Afghanistan. I stället har rebellernas attacker mot såväl militära som civila mål ökat i antal, och hittills i år har över 300 soldater från Natos och USA:s styrkor dödats i landet, vilket är den klart högsta siffran under de åtta år som gått sedan konflikten inleddes.
Förutom det ökande antalet stupade har även korruptionen inom den afghanske presidenten Hamid Karzais regering, samt det valfusk som omgärdade hans återval, på senare tid snabbt påverkat den allmänna opinionen i USA.
Enligt en opinionsundersökning genomförd av CNN motsätter sig nu 57 procent av de tillfrågade kriget i Afghanistan, vilket kan jämföras med 46 procent av de tillfrågade i våras. Enligt en färsk opinionsundersökning från Washington Post-ABC News anser bara en av fem demokratiska väljare att USA bör sända ytterligare truppförstärkningar till landet.
Dessutom har flera ledande demokratiska politiker, som tidigare legat lågt, på senare tid ha tagit intryck av opinionen.
– Jag tror inte det finns ett särskilt stort stöd för att skicka fler soldater till Afghanistan vare sig ute i landet eller inom kongressen, sa den inflytelserika talmannen och demokraten Nancy Pelosi nyligen.
Den åsikten bekräftas av en anonym undersökning gjord av tidskriften National Journal enligt vilken enbart 13 procent av demokraternas parlamentsledamöter stödjer tanken på truppförstärkningar. – Jag anser att det för närvarande inte vore riktigt att skicka ytterligare soldater, säger senator Dick Durbin, som länge varit nära allierad med presidenten.
