Caracas, 030414 (IPS) – Ett år efter den misslyckade kuppen mot presidenten Hugo Chávez är Venezuela fortfarande ett splittrat land. Kuppen har följts av fortsatt polarisering och utdragna strejker. Men både oppositionen och regeringen är i dag försvagade samtidigt som landet är i kris och ingen har ställts inför rätta för de dussintals dödsfall som skedde under revolten i april förra året.
– Vi ser två försvagade block, regeringen och oppositionen, som har förlorat sina riktningar, samtidigt som befolkningen väntar på alternativa lösningar på sina problem – arbetslöshet, stigande levnadskostnader och bristande säkerhet, säger José Vicente Carrasquero, professor i statsvetenskap vid Simón Bolívar-universitetet i Caracas.
Den 11 april för ett år sedan var den tredje dagen av en generalstrejk vars mål var att tvinga Chávez att avgå. En protestmarsch med hundratusentals anti-regeringsdemonstranter ändrade sin planerade rutt och begav sig mot regeringspalatset, som försvarades av aktivister som stödde presidenten. 19 människor dog och 71 skadades i den skottlossning som bröt ut vid sammandrabbningarna. Ingen har ställts till svars för dödsskjutningarna.
Revolterande generaler under ledning av den dåvarande arméchefen Efraín Vásquez grep Chávez på morgonen den 12 april och ersatte honom med affärsmannen Pedro Carmona, som då ledde oppositionen.
Kuppen ledde till omfattande protester och plundringar och den 13 april återinsattes Chávez som president.
Sedan dess har regeringen och oppositionen beskyllt varandra för den kaotiska situation landet befinner sig i och för de omkring 70 dödsfallen som inträffade under kuppen den 11 – 13 april.
Den breda oppositionsrörelsen, som samlar politiska partier, fackföreningar och intresseorganisationer, kräver nyval innan Chávez mandatperiod går ut 2006.
Den andra december utlyste oppositionen en strejk med krav på en folkomröstning om ett regimskifte. Strejken pågick i 63 dagar och lamslog oljeindustrin – landets ekonomiska motor – och hundratals andra företag.
Oppositionen tvingades acceptera att en folkomröstning först kan hållas först efter det att hälften av Chavézs mandatperiod har gått.
I dag har massiva demonstrationer mot eller för presidenten blivit allt mer sällsynta. Det våld som präglat en del protester har också klingat av. På årsdagen av kuppen, den 11 april, organiserade oppositionen ett antal protestmarscher. Regeringsanhängarna höll också flera massmöten.
Statsvetaren Carrasquero säger att regeringen just nu drar fördel av att situationen har stabiliserats. Han menar att den försöker att trötta ut oppositionen. Men ju längre tiden går desto värre kommer läget att vara för Chávez eftersom venezuelanerna dömer sina ledare efter deras resultat – och Chavéz resultat är katastrofala, säger Carrasquero. Arbetslösheten i landet är skyhög, bruttonationalprodukten har minskat, våldsbrotten har ökat och många bedömare tror att den negativa utvecklingen kommer att fortsätta.
– Därför har presidenten ingen chans om en folkomröstning hålls om att dra tillbaka hans mandat, säger han.
Enligt oppositionsmätningar är minst 60 procent motståndare till Chávez medan 35 till 40 procent stödjer honom.
