Washington, 030408 (IPS) – Nu när den amerikanska regeringen lovar att återuppbygga och demokratisera Irak, kan det vara läge att studera vad som har hänt i Afghanistan, ett år efter det att USA:s president George W. Bush jämförde USA:s planer för det landet med Marshall-planen för Europas återuppbyggnad efter andra världskriget.
– Marshall visste att vår militära seger mot fienderna i andra världskriget var tvungen att följas av en moralisk seger som kunde leda till ett bättre liv för människorna, sa Bush till studenter vid Virginias militärinstitut, en skola som George Marshall, utrikesminister vid andra världskrigets slut, en gång gick på.
– Freden kommer att uppnås genom att hjälpa Afghanistan att utveckla en egen stabil regering. Fred kommer att uppnås genom att hjälpa Afghanistan att träna och utbilda sin egen nationella armé. Och freden kommer att uppnås genom ett utbildningssystem som fungerar, både för flickor och pojkar.
Så det måste ha varit en ordentlig besvikelse när Ahmed Wali Karzai, bror till Afghanistans president Hamid Karzai, och presidentens representant i Kandahar i södra delen av landet, nyligen sa i en intervju att “det har inte skett några påtagliga förändringar för vanliga människor. Jag vet inte vad jag ska säga till dem längre.” Det är ingen som tror att övergångsregeringen med Hamid Karzai i spetsen ska falla inom den närmaste framtiden, men den har inte lyckats att ta kontroll över landet utanför huvudstaden Kabul, som är den enda delen av Afghanistan som patrulleras av den internationella fredsbevarande styrkan Isaf.
Utan sådan kontroll blir det svårt för centralregeringen att komma framåt i försöken att bygga upp det krigsskadade landet igen, eller att vinna afghanernas förtroende. Det blir särskilt svårt bland pashtunerna, den folkgrupp som utgör 40 procent av landets befolkning. I södra delen av landet, som domineras av pashtunerna, finns det allt fler tecken som talar för att talibanrörelsen är på väg tillbaka.
De farhågorna stärktes i helgen, då en av Karzais närmsta vänner – Haji Gilani – mördades i den sydliga Oruzgan-provinsen.
Mordet, som tros ha utförts av militanta talibananhängare, var det senaste av en rad dåd riktade mot regeringen. I slutet av förra månaden mördades en Röda korset-arbetare från El Salvador. Bilen han färdades i stoppades av en grupp afghaner och han valdes ut som offer sedan de kontaktat sina talibanska befäl.
Det var första gången en utländsk biståndsarbetare mördats sedan talibanerna störtades, och mordet ledde till att flera organisationer, bland dem Röda korset, drog tillbaka sin personal från stora delar av södra Afghanistan, vilket kommer att leda till ytterligare förseningar i återuppbyggnaden.
I ytterliggare en attack i slutet av förra månaden dödades två amerikanska och två afghanska soldater, när deras rekognosceringspatrull angreps, också de i södra Afghanistan.
Amerikanska militärer säger att de inte är särskilt oroade av den senaste tidens attacker, men flera oberoende bedömare varnar för att sådana händelser kan vara ett tecken på att USA och Karzais regering håller på att förlora sitt stöd, i synnerhet bland pashtunerna.
USA har runt 8 000 soldater i Afghanistan.
I en debattartikel i måndagens Washington Post varnar den afghansk-amerikanska handelskammarens grundare, Mahmood Karzai, tillsammans Jack Kemp – före detta presidentkandidat för det republikanska partiet – för att den afghanska regeringens fiender håller på att samla sina styrkor.
Det största problemet, enligt de flesta bedömare, är att USA förlitar sig på lokala krigsherrar i stället för på den internationella styrkan Isaf för att upprätthålla säkerheten utanför Kabul.
“I bästa fall leder USA:s samarbete med krigsherrarna att man alienerar vanliga afghaner”, skriver Jack Kemp och Mahmood Karzai, som är Hamid Karzais bror. “I värsta fall kan det leda till att afghanerna associerar USA:s inblandning med tyranni och därmed blir mer sårbara för talibanernas och al-Qaidas manipulation”.
– Det här är resultatet av att man försöker “köpa” säkerhet billigt, säger en medarbetare vid utrikesdepartementet. Han noterar också att planerna på att bygga upp en afghansk armé och poliskår som ska ta över ansvaret för säkerheten i landet går mycket långsammare än man planerat, delvis på grund av att man saknar pengar för att avlöna rekryter.
