Bryssel, 080715 (IPS) – EU planerar för närvarande en stor biståndssatsning till Eritrea. Men människorättsaktivister varnar för att pengarna kan komma att stärka landets mycket repressiva regim.
Eritrea har sedan landet i början av 1990-talet vann sin självständighet från Etiopien styrts av president Isaias Afewerki. Enligt vissa bedömare är människorättssituationen i landet bland de värsta i världen. Organisationen Reportrar utan gränser, RSF, har exempelvis rapporterat om att regimen sean flera år håller dussintals journalister gripna på obestämd tid. En av dem är den svensk-eritreanske journalisten Dawit Isaak.Flera av de gripna tros ha avlidit i cellerna. Enligt RSF är Eritrea ett av de länder i världen där pressfriheten är som allra sämst.
President Afewerki har kritiserats hårt av USA, men regimen har fortfarande goda relationer med EU.
För närvarande utarbetar EU detaljerna i en satsning som kommer att innebära att Eritrea fram till år 2013 kommer att få mer än 115 miljoner euro i bistånd. Icke-statliga organisationer är förbjudna att arbeta i Eritrea, och många människorättsorganisationer menar att det saknas klara redovisningar över hur biståndspengarna används i landet. En del kritiker oroar sig för att pengarna kommer att gå till landets armé, som alltid står i krigsberedskap.
Eritrea har sedan länge varit i konflikt med Etiopien, och förutom Nordkorea och Angola lägger inget annat land i världen lika mycket pengar på sitt försvar, i förhållande till befolkningsstorlek. År 2000 visade siffror från huvudstaden Asmara att armén bestod av 200 000 soldater. Sedan dess kan arméns storlek ha fördubblats, enligt vissa bedömare, beroende på att man infört värnplikt.
– Många eritreaner anser att EU stödjer den nuvarande regimen, vilket skapat hopplöshet och förtvivlan, säger exil-eritreanen Kassahun Checole som numera bor i USA. Checole, som var en stor förkämpe för Eritreas självständighet, är kritisk till att EU:s biståndskommissionär Louis Michel nyligen deltog i slutna möten i Asmara. – Vi har ingen kunskap om vad som diskuterades, eller om Louis Michel tog upp frågor om de mänskliga rättigheterna, de ekonomiska problemen i landet eller relationen till grannländerna, säger Checole.
I samband med att Michel höll en gemensam presskonferens med Afewerki i Bryssel förra året så framfördes ingen offentlig kritik över den bristande respekten för de mänskliga rättigheterna i landet.
På senare tid har Zimbabwe varit det afrikanska land som fått mest uppmärksamhet i den internationella pressen. Landets ledare Robert Mugabe har anklagats för att ha riggat det senaste presidentvalet och för att med våld och trakasserier ha kväst den inhemska oppositionen. Men Checole menar att situationen i Eritrea är betydligt värre. – I Zimbabwe ges det i alla fall sken av att det är en demokrati, och oppositionspartiet är lagligt. I Eritrea låtsas ingen att det pågår en demokratisk process. Men trots detta har världen, däribland EU, utövat direkta påtryckningar på Mugabe, medan man låtit Afewerki vara.
Enligt Meron Estefanos, som arbetar för den Sydafrika-baserade organisationen Eritrean Movement for Democracy and Human Rights, tvingas eritreanska ungdomar att ta värvning i armén, och höga militära befälhavare kan begå allvarliga brott utan att straffas.
Estefanos menar att i takt med att Eritrea har militariserats så har också människorättsbrotten ökat i landet.
– Det är ett avgörande skäl till de omfattande övergreppen, den kroniska fattigdomen och underutvecklingen av vårt samhälle. De enda som tjänar på utvecklingen är den politiska och militära eliten som får möjligheten att effektivt slå ned på alla former av motstånd, säger Estefanos.
Ett språkrör för EU-kommissionen säger att till skillnad från de flesta andra länder i Afrika så går inga biståndspengar direkt till Eritreas regering. Detta eftersom myndigheterna i landet inte tydligt redovisar hur pengarna används. I stället går allt EU-bistånd till olika projekt som kontrolleras av EU-kommissionens kontor i Asmara. Därför är det enligt språkröret direkt fel att påstå att Afewerkis regim får finansiellt stöd av EU.
EU-parlamentarikern Glenys Kinnock, som i många år intresserat sig för situationen i Eritrea, säger dock att hon formellt begärt att EU detaljerat ska visa hur biståndspengarna används.
– Ingen har påstått att vi inte ska bidra med humanitärt bistånd och stöd till skolor och sjukvård. Men det står samtidigt klart att det är enormt svårt att kontrollera vart pengarna går. Det finns inga ickestatliga organisationer i Eritrea – och frågan är vilka som distribuerar biståndet? Vem ser till att det inte hamna i fel fickor?, frågar Kinnock.
