{"id":9869,"date":"1999-05-28T13:40:01","date_gmt":"1999-05-28T13:40:01","guid":{"rendered":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/1999\/05\/28\/skolkris-i-fattiga-lnder\/"},"modified":"1999-05-28T13:40:01","modified_gmt":"1999-05-28T13:40:01","slug":"skolkris-i-fattiga-lnder","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/ipsnews.net\/svenska\/1999\/05\/28\/skolkris-i-fattiga-lnder\/","title":{"rendered":"Skolkris i fattiga l&auml;nder"},"content":{"rendered":"<p>990528 (IPS) &#8211; Hoppet om att alla m&auml;nniskor f&ouml;re &aring;r 2000 ska ha tillg&aring;ng till grundskoleutbildning &auml;r ute. Den fr&auml;msta orsaken &auml;r den globala ekonomiska krisen och befolkningsm&auml;ssiga problem under de senaste tio &aring;ren. <\/p>\n<p><!--more--><\/p>\n<p>1990-talet blir en symbol f&ouml;r f&ouml;rlorade chanser och f&ouml;r kris i utbildningen. Omkring 125 miljoner barn st&aring;r i dag utanf&ouml;r skolsystemet och 872 miljoner vuxna i utvecklingsl&auml;nderna &#8211; eller en tredjedel av befolkningen d&auml;r &#8211; &auml;r analfabeter. Det uppger den internationella icke-statliga organisationen Oxfam.<\/p>\n<p> Oxfam summerar i en ny rapport resultaten av FN:s sociala toppm&ouml;te i K&ouml;penhamn 1995, d&aring; v&auml;rldens regeringar kom &ouml;verens om flera &ouml;vergripande m&aring;l. Alla skolbarn skulle f&aring; g&aring; i grundskola. Analfabetismen bland vuxna skulle minskas och den stora utbildningsklyftan mellan flickor och pojkar skulle t&auml;ppas igen.<\/p>\n<p> En tidsgr&auml;ns sattes ocks&aring; upp. Inga barn skulle st&aring; utan grundutbildning &aring;r 2000, fram till 2015. Men med dagens utveckling &auml;r detta ett om&ouml;jligt m&aring;l, uppger Oxfam, som skriver att &aring;r 2015 kommer fortfarande 75 miljoner barn att st&aring; utan utbildning.<\/p>\n<p> Afrika, som &auml;r v&auml;rldens fattigaste region, st&aring;r inf&ouml;r de st&ouml;rsta problemen. Sedan FN:s utbildningskonferens 1990 har tv&aring; miljoner afrikanska barn tvingats ansluta sig till m&auml;ngden av barn utan skolg&aring;ng. De kommer att vara hela nio miljoner f&ouml;re &aring;r 2015, enligt Oxfam.<\/p>\n<p> Tre fj&auml;rdedelar av alla barn som inte f&aring;r g&aring; i skolan finns i Afrika, men &auml;ven Latinamerika och vissa l&auml;nder i s&ouml;dra Asien st&aring;r inf&ouml;r enorma problem.<\/p>\n<p> De nedsl&aring;ende siffrorna beror bland annat p&aring; att budgeten f&ouml;r utbildning krymper samtidigt som befolkningen v&auml;xer. U-l&auml;ndernas skuldb&ouml;rdor till Internationella valutafonden, IMF, skapar enorma budgetunderskott. De skuldtyngda l&auml;nderna spendera mer pengar p&aring; att betala tillbaka l&aring;n &auml;n p&aring; utbildning &aring;t inv&aring;narna.<\/p>\n<p> Honduras spenderar 60 procent av BNP p&aring; att betala av utlandsskulden, men bara tolv procent g&aring;r till grundl&auml;ggande utbildning. I Zambia g&aring;r 25 procent av BNP till utlandsl&aring;nen och fem procent till skolan.<\/p>\n<p> D&aring; Uganda f&ouml;rra &aring;ret blev f&ouml;rsta landet att f&aring; skuldl&auml;ttnader genom ett nytt program fr&aring;n IMF och V&auml;rldsbanken, spenderade landet merparten av pengarna p&aring; att ta bort alla skolavgifter.<\/p>\n<p> Detta fick dramatiska konsekvenser, enligt New York Times. Tv&aring; &aring;r tidigare gick 54 procent av de ugandiska barnen i skola. Efter skuldavskrivningen steg antalet i &aring;r till 90 procent.<\/p>\n<p> Oxfam skriver att brist p&aring; pengar &auml;r det centrala problemet, speciellt i l&auml;nder med l&aring;ga inkomster. F&ouml;r att uppn&aring;r m&aring;let skolg&aring;ng &aring;t alla kr&auml;vs ytterligare 60 miljarder kronor de n&auml;rmaste tio &aring;ren.<\/p>\n<p> (990528) .<\/p>\n<p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"<p>990528 (IPS) &#8211; Hoppet om att alla m&auml;nniskor f&ouml;re &aring;r 2000 ska ha tillg&aring;ng till grundskoleutbildning &auml;r ute. Den fr&auml;msta orsaken &auml;r den globala ekonomiska krisen och befolkningsm&auml;ssiga problem under de senaste tio &aring;ren.<\/p>\n","protected":false},"author":1007,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[1],"tags":[],"class_list":["post-9869","post","type-post","status-publish","format-standard","hentry","category-headlines"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/9869","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/users\/1007"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=9869"}],"version-history":[{"count":0,"href":"https:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/9869\/revisions"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=9869"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=9869"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=9869"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}