{"id":9661,"date":"1999-07-26T13:40:01","date_gmt":"1999-07-26T13:40:01","guid":{"rendered":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/1999\/07\/26\/vi-mr-bst-i-jmlika-samhllen\/"},"modified":"1999-07-26T13:40:01","modified_gmt":"1999-07-26T13:40:01","slug":"vi-mr-bst-i-jmlika-samhllen","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/ipsnews.net\/svenska\/1999\/07\/26\/vi-mr-bst-i-jmlika-samhllen\/","title":{"rendered":"Vi m&aring;r b&auml;st i j&auml;mlika samh&auml;llen"},"content":{"rendered":"<p>990726 (IPS) &#8211; Det &auml;r inte de rikaste l&auml;nderna som har de friskaste befolkningarna, utan de mest j&auml;mlika samh&auml;llena med l&aring;g arbetsl&ouml;shet. <\/p>\n<p><!--more--><\/p>\n<p>&#8211; Sambanden mellan arbetsl&ouml;shet, fattigdom och h&auml;lsa &auml;r k&auml;nda sedan tidigare, men de f&ouml;rklarar inte varf&ouml;r h&auml;lsan &auml;r b&auml;ttre och medellivsl&auml;ngden h&ouml;gre i Grekland, Japan, Island och Italien &auml;n i mycket rika l&auml;nder som USA och Tyskland, s&auml;ger forskaren i socialpolitik Monica Townson, som nyligen presenterade sin studie, Health and Wealth: How Social and Economic Factors Affect Our Well Being, vid Canadian Centre for Policy Alternatives.<\/p>\n<p> Den beskriver sambandet mellan f&ouml;rv&auml;ntad livsl&auml;ngd\/allm&auml;n h&auml;lsa och fattigdom\/arbetsl&ouml;shet hos befolkningar i industrialiserade l&auml;nder.<\/p>\n<p> Monica Townson fick sitt internationella genombrott som forskare n&auml;r hon bevisade hur de v&auml;xande sociala skillnaderna i Storbritannien under Margaret Thatcher p&aring;verkade h&auml;lsan negativt i nationen. Under den perioden sj&ouml;nk medellivsl&auml;ngden i flera regioner i landet.<\/p>\n<p> Forskning visar nu att det som spelar stor roll f&ouml;r h&auml;lsan i ett samh&auml;lle inte &auml;r den absoluta materiella levnadsstandarden utan den relativa. Det starkaste beviset f&ouml;r det &auml;r ett globalt samband mellan inkomstf&ouml;rdelning och d&ouml;dstal i en nation.<\/p>\n<p> Joseph Rowntree-stiftelsens unders&ouml;kning fr&aring;n 1995 av inkomst och f&ouml;rm&ouml;genhet i Storbritannien visar att inkomstskillnaderna &ouml;kar kraftigt efter 1978. Den visar att den rikaste femtedelen av befolkningen tj&auml;nar 35 procent av den totala inkomsten i landet 1978. 1993 har siffran stigit till 42 procent. Den fattigaste femtedelens andel av inkomsterna sj&ouml;nk fr&aring;n 9,8 procent 1978 till 7,6 procent 1993. Under samma period upph&ouml;rde den st&auml;ndiga minskningen i antalet d&ouml;dsfall under 44 &aring;rs &aring;lder, som p&aring;g&aring;tt sedan andra v&auml;rldskriget.<\/p>\n<p> &#8211; N&auml;r fattigdomen steg i vissa omr&aring;den, s&aring; stagnerade d&ouml;dligheten bland de allra fattigaste. Bland de allra fattigaste &ouml;kade den till och med, s&auml;ger Monica Townson.<\/p>\n<p> USA genomgick en liknande utveckling under 1980-talet. Inkomstklyftorna &ouml;kade d&aring; snabbt, samtidigt som d&ouml;dstalen slutade att minska. S&auml;rskilt g&auml;llde detta den svarta befolkningen.<\/p>\n<p> Ett annat exempel &auml;r ursprungsbefolkningen i Kanada, vars medellivsl&auml;ngd &auml;r sju &aring;r kortare &auml;n genomsnittet f&ouml;r nationen som helhet. Deras inkomster ligger p&aring; cirka h&auml;lften av genomsnittsl&ouml;nen i Kanada.<\/p>\n<p> Townsons studie visar att nedsk&auml;rningarna varit stora och snabba i de sociala s&auml;kerhetssystemen i flertalet i-l&auml;nder under de senaste tio &aring;ren. Hon pekar s&auml;rskilt p&aring; de nedsk&auml;rningar som gjorts i arbetsl&ouml;shetsf&ouml;rs&auml;kringar, v&auml;lf&auml;rd och sociala trygghetsn&auml;t i USA, Kanada och Storbritannien. Dessa har tidigare haft en tydligt utj&auml;mnande effekt vad g&auml;ller inkomstskillnader.<\/p>\n<p> (990723)<\/p>\n<p> .<\/p>\n<p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"<p>990726 (IPS) &#8211; Det &auml;r inte de rikaste l&auml;nderna som har de friskaste befolkningarna, utan de mest j&auml;mlika samh&auml;llena med l&aring;g arbetsl&ouml;shet.<\/p>\n","protected":false},"author":34,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[1],"tags":[],"class_list":["post-9661","post","type-post","status-publish","format-standard","hentry","category-headlines"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/9661","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/users\/34"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=9661"}],"version-history":[{"count":0,"href":"https:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/9661\/revisions"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=9661"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=9661"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=9661"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}