000111 (IPS) – FN kan för första gången på tio år börja året med överskott i budgeten. Orsaken är att USA i december betalade en del av sin skuld till organisationen. Vid årsskiftet hade världsorganisationen omkring en miljard kronor på bankkontot. <\/p>\n
<\/p>\n
Glädjen över överskottet blir dock kortvarig, eftersom pengarna direkt ska betalas ut till de medlemsländer som FN i sin tur är skyldig för omkostnader i samband med fredsbevarande uppdrag, enligt undergeneralsekreteraren för FN-administrationen, Joseph Connor, som är högste ansvarig för FN:s räkenskaper.<\/p>\n
Organisationen är skyldig omkring sex miljarder kronor till länder som ställt sina väpnade styrkor till FN:s förfogande. Denna skuld är omöjlig att betala om inte de tre länder som har störst skulder till FN betalar. Dessa länder är USA, Ryssland och Ukraina. USA:s skuld var strax innan årsskiftet så stor att landet riskerade att förlora sin rösträtt i generalförsamlingen.<\/p>\n
USA:s andel av FN:s ordinarie budget ska minskas från 25 till 22 procent, och de amerikanska bidragen till fredsbevarande operationer från 31 till 25 procent. Dessutom måste FN gå med på den amerikanska kongressens åsikt att USA bara är skyldig omkring 7,5 miljarder kronor.<\/p>\n
USA:s FN-ambassadör, Richard Holbrooke, säger att en nedskrivning av USA:s reguljära andel till FN bara innebär en omfördelning av drygt 310 miljoner kronor. Han påpekar också att fördelningskvoterna inte justerats sedan 1972.<\/p>\n
Den budget som FN:s generalförsamling antog under de sista timmarna av 1999 års session är på 22 miljarder kronor för åren 2000-2001. FN har en tvåårig budgetperiod, och under de senaste tre perioderna har budgeten minskat.<\/p>\n
(000111)<\/p>\n
.<\/p>\n
\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"
000111 (IPS) – FN kan för första gången på tio år börja året med överskott i budgeten. Orsaken är att USA i december betalade en del av sin skuld till organisationen. Vid årsskiftet hade världsorganisationen omkring en miljard kronor på… Continue Reading