{"id":9063,"date":"2000-01-18T13:40:01","date_gmt":"2000-01-18T13:40:01","guid":{"rendered":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/2000\/01\/18\/burundi-mandela-ger-nytt-liv-t-fredsfrhandlingarna\/"},"modified":"2000-01-18T13:40:01","modified_gmt":"2000-01-18T13:40:01","slug":"burundi-mandela-ger-nytt-liv-t-fredsfrhandlingarna","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/ipsnews.net\/svenska\/2000\/01\/18\/burundi-mandela-ger-nytt-liv-t-fredsfrhandlingarna\/","title":{"rendered":"Burundi: Mandela ger nytt liv &aring;t fredsf&ouml;rhandlingarna"},"content":{"rendered":"<p>000118 (IPS) &#8211; Med Nelson Mandela som fredsm&auml;klare har fredssamtalen i Burundi &aring;ter kommit ig&aring;ng. &quot;Sn&auml;lla, kom med i den moderna v&auml;rlden&quot;, sa Mandela till de burundiska delegaterna i s&ouml;ndags. <\/p>\n<p><!--more--><\/p>\n<p>Delegaterna tr&auml;ffas i den tanzaniska staden Arusha. Mandela har lovat att ge de segdragna fredf&ouml;rhandlingarna en h&ouml;gre profil. Han har bjudit in den amerikanske presidenten Bill Clinton och den franske presidenten Jacques Chirac att delta i n&auml;sta f&ouml;rhandlingsrunda i februari. Och p&aring; onsdag ska han tala om processen inf&ouml;r FN.<\/p>\n<p> Rapporter inifr&aring;n Burundi tyder dock p&aring; att allt kan bli mycket s&auml;mre innan det blir b&auml;ttre. De senaste veckorna har rapporterade &ouml;vergrepp utf&ouml;rda av b&aring;de rebellgrupper och regeringssoldater &ouml;kat pressen p&aring; regeringen att avsluta den omflyttning av 300 000 m&auml;nniskor ur landets hutu- majoritet som p&aring;g&aring;r i Bujumbura Rurale. Det sp&auml;nda l&auml;gen har lett till en v&auml;xande politisk polarisering och h&aring;rd retorik.<\/p>\n<p> Landets president Pierre Buyoya har ombildat regeringen och lovat att &aring;terst&auml;lla s&auml;kerheten i hela landet och att st&ouml;dja Mandelas f&ouml;rs&ouml;k att n&aring; ett fredsf&ouml;rdrag. I sitt ny&aring;rstal till nationen erk&auml;nde Buyoya att inb&ouml;rdeskonflikten i landet f&ouml;rv&auml;rrats under andra halvan av 1999.<\/p>\n<p> &#8211; Vi befinner oss fortfarande i krig, sa han.<\/p>\n<p> Han skyllde p&aring; att &#8220;bev&auml;pnade g&auml;ng&#8221; trappar upp sin verksamhet men f&ouml;rs&auml;krade att den burundiska arm&eacute;n kontrollerar l&auml;get.<\/p>\n<p> Samma arm&eacute; som presidenten ber&ouml;mde kritiserades n&aring;gra dagar senare av Amnesty International. De anklagas f&ouml;r att ha massakrerat &ouml;ver 40 civilpersoner i Kabezi, 20 kilometer s&ouml;der om huvudstaden Bujumbura. Regeringen avvisar best&auml;mt organisationens uppgifter.<\/p>\n<p> Regeringens upprepade f&ouml;rs&auml;kringar om att de vinner kriget mot rebellgrupperna misstros, b&aring;de inrikes och internationellt. I Bujumbura &auml;r det visserligen betydligt lugnare i dag &auml;n f&ouml;r fyra m&aring;nader sedan, delvis beroende p&aring; att uteg&aring;ngsf&ouml;rbud numera r&aring;der fr&aring;n klockan tio p&aring; kv&auml;llen. Men fortfarande sker regelbundna attacker, bakh&aring;ll och konfrontationer i skilda delar av landet.<\/p>\n<p> I sitt ny&aring;rstal f&ouml;rsvarade presidenten regeringens kritiserade f&ouml;rs&ouml;k att flytta omkring 300 000 m&auml;nniskor, fr&auml;mst ur landets st&ouml;rsta etniska folkgrupp, hutuerna, till 50 &#8220;skyddade platser&#8221; i Bujumbura Rurale med motivationen att det &auml;r f&ouml;r &#8220;de inblandades s&auml;kerhet&#8221;. De skyddade platserna beskrivs av Amnesty som tillf&auml;lliga flyktingl&auml;ger med fruktansv&auml;rda f&ouml;rh&aring;llanden.<\/p>\n<p> Enligt k&auml;llor inom den burundiska regeringen s&aring; fick president Buyoya st&ouml;d av FN:s generalsekreterare f&ouml;r folkf&ouml;rflyttningen i november f&ouml;rra &aring;ret men en h&ouml;gt uppsatt FN-tj&auml;nsteman uppger att FN starkt mots&auml;tter sig &aring;tg&auml;rden och s&auml;ger att det &auml;r ett brott mot Gen&eacute;ve-konventionen.<\/p>\n<p> Det finns i dag tecken p&aring; att l&auml;gren b&ouml;rjar t&ouml;mmas och att m&auml;nniskorna i dem till&aring;ts flytta tillbaka till sina hem. L&auml;gren har blivit den kanske viktigaste fr&aring;gan f&ouml;r den hutuiska oppositionen.<\/p>\n<p> &#8211; I framtiden kommer detta att anses vara en annan form av folkmord, s&auml;ger landets f&ouml;re detta president Sylvestre Ntibantunganya.<\/p>\n<p> Han anser att folkomflyttningen skapar fattigdom och hat. &#8220;M&aring;nga av dessa m&auml;nniskor upplever sig redan som offer, s&auml;rskilt n&auml;r vissa av soldaterna som utf&ouml;r f&ouml;rflyttningen s&auml;ger till dem att detta &auml;r ett straff f&ouml;r att de r&ouml;stat p&aring; en hutu-president 1993&#8221;. Den &aring;sikten st&ouml;djs av hans partikamrat ur Fronten f&ouml;r demokrati (Frodebu), Domitien Ndayizeye.<\/p>\n<p> B&aring;de Ntibantunganya och Ndayizeye backar upp Mandela som fredsm&auml;klare f&ouml;r Burundi, men inrikespolitiska splittringar i landet kan f&ouml;rsv&aring;ra processen. Under de sista m&aring;naderna av 1999 bildades nya politiska block och polariseringen &ouml;kade.<\/p>\n<p> Ndayizeye &auml;r till exempel inblandad i en nybildad partikoalition som heter Nationella alliansen f&ouml;r f&ouml;r&auml;ndring, ANAC. ANAC samlar en l&aring;ng rad partier som &auml;r emot president Buyoya, b&aring;de hutuer och tutsier. I december sade alliansen att &#8220;det burundiska folket h&aring;lls som gisslan av v&aring;ld, l&ouml;gner, etnicitet och regionalism&#8221; och de anser att &#8220;staten har konfiskerats av en liten grupp m&auml;nniskor&#8221;.<\/p>\n<p> Och i oktober bildades en annan formation best&aring;ende av avhoppare ur presidentens parti och ur Frodebu, CNRP. Detta komplicerar fredsf&ouml;rhandlingarna eftersom inte alla grupper hittills varit inbjudna att medverka. Just nu p&aring;g&aring;r f&ouml;rs&ouml;k att f&ouml;ra in rebellgrupperna i processen.<\/p>\n<p> Vissa politiker &auml;r dock redan motst&aring;ndare till f&ouml;rhandlingarna och anser att rasistiska organisationer redan &auml;r inne i institutionerna och inte ska f&aring; vara med och f&ouml;rhandla.<\/p>\n<p> Konflikten i Burundi n&aring;dde kulmen 1993 efter att landets f&ouml;rste hutuiske president, Melchior Ndadaye, m&ouml;rdats av tutsi-soldater. Sedan dess har fler 150 000 m&auml;nniskor, de flesta civila, d&ouml;dats i striderna, enligt hj&auml;lporganisationer i landet. Burundi har omkring sex miljoner inv&aring;nare.<\/p>\n<p> (000118) .<\/p>\n<p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"<p>000118 (IPS) &#8211; Med Nelson Mandela som fredsm&auml;klare har fredssamtalen i Burundi &aring;ter kommit ig&aring;ng. &quot;Sn&auml;lla, kom med i den moderna v&auml;rlden&quot;, sa Mandela till de burundiska delegaterna i s&ouml;ndags.<\/p>\n","protected":false},"author":67,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[1],"tags":[],"class_list":["post-9063","post","type-post","status-publish","format-standard","hentry","category-headlines"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/9063","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/users\/67"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=9063"}],"version-history":[{"count":0,"href":"https:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/9063\/revisions"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=9063"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=9063"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=9063"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}