{"id":8614,"date":"2000-05-02T13:40:01","date_gmt":"2000-05-02T13:40:01","guid":{"rendered":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/2000\/05\/02\/indien-torkan-ger-argument-fr-dammfresprkare\/"},"modified":"2000-05-02T13:40:01","modified_gmt":"2000-05-02T13:40:01","slug":"indien-torkan-ger-argument-fr-dammfresprkare","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/ipsnews.net\/svenska\/2000\/05\/02\/indien-torkan-ger-argument-fr-dammfresprkare\/","title":{"rendered":"Indien: Torkan ger argument f&ouml;r dammf&ouml;respr&aring;kare"},"content":{"rendered":"<p>000502 (IPS) &#8211; Den sv&aring;ra torkan i Indien har gett r&aring;g i ryggen &aring;t f&ouml;respr&aring;karna f&ouml;r det enorma dammprojektet i Narmada-floden. Men oberoende experter h&auml;vdar fortfarande att dammbygget inte &auml;r l&ouml;sningen p&aring; problemet. <\/p>\n<p><!--more--><\/p>\n<p>Bland de som st&ouml;djer den omdiskuterade Sardar Sarovar-dammen finns indiska politiska ledare och n&aring;gra ickestatliga organisationer i den v&auml;stliga delstaten Gujarat. De h&auml;vdar nu att f&ouml;rseningarna i dammprojektet har f&ouml;rv&auml;rrat torkan, som &auml;r den v&auml;rsta i Indien de senaste 100 somrarna.<\/p>\n<p> Men de som &auml;r emot projektet s&auml;ger att vattenbristen som har drabbat runt 50 miljoner b&ouml;nder kunde ha undvikits &auml;ven utan enorma dammar.<\/p>\n<p> De pekar i st&auml;llet p&aring; enkla, billigare alternativ, som att utnyttja regnvattnet.<\/p>\n<p> &#8211; Jag har hela tiden h&auml;vdat att det inte finns en enda by i Indien som inte kan f&aring; sitt grundbehov av dricksvatten och vatten f&ouml;r matlagning genom att samla regnvatten, s&auml;ger den v&auml;lk&auml;nde milj&ouml;aktivisten Anil Agarwal.<\/p>\n<p> Men Praful Goradia, en av ledarna inom regeringspartiet BJP, s&auml;ger att f&ouml;rseningarna i dammbygget har gjort krisen v&auml;rre.<\/p>\n<p> I en TV-debatt mellan Goradia och f&ouml;rfattarinnan Arundhati Roy, som &auml;r en dammprojektets motst&aring;ndare, anklagade han R&auml;dda Narmada-r&ouml;relsen, NBA, f&ouml;r att inte s&auml;tta nationens intresse f&ouml;rst.<\/p>\n<p> Arundhati Roy citerade statistik fr&aring;n den indiska regeringen f&ouml;r att visa att 537 dammar i Gujarat inte har kunnat l&ouml;sa Gujarats vattenf&ouml;rs&ouml;rjning de senaste 50 &aring;ren.<\/p>\n<p> &#8211; Hur ska den 538:e dammen kunna l&ouml;sa problemet?, fr&aring;gade hon.<\/p>\n<p> TV-debatten var en av flera om torkan, som har varit f&ouml;rstasidesstoff de senaste veckorna. Tiotusentals m&auml;nniskor i Gujarat, Rajasthan, s&ouml;dra Andhra Pradesh och Orissa har tvingats fly fr&aring;n sina t&ouml;rstande byar, tillsammans med sin boskap.<\/p>\n<p> Tidningar och TV har visat bilder av d&ouml;d boskap som ligger utspridd &ouml;ver den uttorkade marken, och av m&auml;nniskor som flyr fr&aring;n torkan. I ett TV-tal till nationen uppmanade Indiens premi&auml;rminister Atal Behari Vajpayee det indiska folket att donera pengar f&ouml;r att hj&auml;lpa arbetet mot torkan.<\/p>\n<p> Och torkan har allts&aring; utnyttjats som argument f&ouml;r de som st&ouml;djer Sardar Sardovar-dammen. Sardar Sardovar-dammen planeras bli den f&ouml;rsta av mer &auml;n 30 j&auml;ttedammar som ska byggas i Narmada-floden, som flyter v&auml;sterut genom Indien och mynnar ut i Arabiska havet.<\/p>\n<p> Arbetet p&aring; det som ska bli en mer &auml;n 140 meter h&ouml;g damm har st&aring;tt stilla de senaste sex m&aring;naderna i v&auml;ntan p&aring; ett domstolsutslag. Domstolen ska ta st&auml;llning till en &ouml;verklagan fr&aring;n NBA, som vann sin st&ouml;rsta seger hittills f&ouml;r sju &aring;r sedan, d&aring; V&auml;rldsbanken drog sig ur projektet.<\/p>\n<p> Bland de som st&ouml;djer Narmada-dammarna finns den indiska vattenexperten och tidigare regeringsmedlemmen Y.K. Alagh, som h&auml;vdar att Sardar Sardovar-dammen skulle kunna inneb&auml;ra ett stort steg mot en l&ouml;sning p&aring; Gujarats &aring;terkommande vattenproblem.<\/p>\n<p> Enligt Alagh, som har studerat Gujarats problem grundligt, f&ouml;ljs &ouml;versv&auml;mningarna i Narmada-floden vanligtvis av torka i Saurashtra-regionen i Gujarat. Om man skulle bygga ut dammar i Narmada skulle det bli l&auml;ttare att h&ouml;ja grundvattenniv&aring;n och undvika vattenbrist under de torra m&aring;naderna, h&auml;vdar Alagh.<\/p>\n<p> Alagh har f&ouml;rsvarat Narmada-projektet och sagt att det &auml;r Indiens mest v&auml;lplanerade dammprojekt hittills. Enligt myndigheterna kommer projektet att ge dricksvatten till 40 miljoner m&auml;nniskor i de torra delarna av Gujarat.<\/p>\n<p> Men NBA och andra kritiker h&auml;vdar att projektet inte kommer att hj&auml;lpa b&ouml;nderna i de torra delarna av Gujarat och Rajasthan. Kritikerna s&auml;ger att vattnet kommer att g&aring; till industrier och bost&auml;der i Gujarats stora st&auml;der.<\/p>\n<p> &Auml;ven andra oberoende experter tror inte att svaret p&aring; torkor &auml;r stora dammar. De s&auml;ger att &auml;ven om Sardar Sardovar-dammen kan lindra vattenbristen s&aring; &auml;r det viktigare att uppmuntra uppsamling av regnvatten.<\/p>\n<p> Till och med en del medlemmar i Gujarats delstatsregering, som f&ouml;r en ih&auml;rdig kampanj f&ouml;r Sardar Sardovar-dammen, erk&auml;nner vilken enorm m&ouml;jlighet som finns i regnvattnet. Jainarayan Vyas, delstatsministern som &auml;r ansvarig f&ouml;r Narmada-projektet, sa f&ouml;r n&aring;gra &aring;r sedan att om man tar vara p&aring; mindre &auml;n en tredjedel av regnvattnet, s&aring; skulle det ge dubbelt s&aring; mycket vatten som vad man f&ouml;rv&auml;ntar sig fr&aring;n Sardar Sardovar-dammen.<\/p>\n<p> (000502)<\/p>\n<p> .<\/p>\n<p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"<p>000502 (IPS) &#8211; Den sv&aring;ra torkan i Indien har gett r&aring;g i ryggen &aring;t f&ouml;respr&aring;karna f&ouml;r det enorma dammprojektet i Narmada-floden. Men oberoende experter h&auml;vdar fortfarande att dammbygget inte &auml;r l&ouml;sningen p&aring; problemet.<\/p>\n","protected":false},"author":865,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[1],"tags":[],"class_list":["post-8614","post","type-post","status-publish","format-standard","hentry","category-headlines"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/8614","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/users\/865"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=8614"}],"version-history":[{"count":0,"href":"https:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/8614\/revisions"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=8614"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=8614"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=8614"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}