{"id":7265,"date":"2001-03-30T13:40:01","date_gmt":"2001-03-30T13:40:01","guid":{"rendered":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/2001\/03\/30\/hopp-om-terflytt-fr-bhutans-flyktingar\/"},"modified":"2001-03-30T13:40:01","modified_gmt":"2001-03-30T13:40:01","slug":"hopp-om-terflytt-fr-bhutans-flyktingar","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/ipsnews.net\/svenska\/2001\/03\/30\/hopp-om-terflytt-fr-bhutans-flyktingar\/","title":{"rendered":"Hopp om &aring;terflytt f&ouml;r Bhutans flyktingar&nbsp;"},"content":{"rendered":"<p>010330 (IPS) &#8211; I slutet av 80-talet beslutade sig Bhutans regering f&ouml;r att skydda sin buddistiska karakt&auml;r. Det innebar att m&auml;ngder av hinduer tvingades ut ur landet. De har sedan dess levt i flyktingl&auml;ger i grannlandet Nepal. Men nu finns det &auml;ntligen hopp om att de ska kunna &aring;terv&auml;nda hem igen. <\/p>\n<p><!--more--><\/p>\n<p>Lacchimaya, en 42-&aring;riga kvinna, &auml;r en av de n&auml;rmare 100 000 bhutaneser som i &ouml;ver ett decennium levt i de sju olika flyktingl&auml;gren i &ouml;stra Nepal. De flydde fr&aring;n grannlandet, kungariket Bhutan i Himalaya, i slutet av 80-talet och b&ouml;rjan av 90-talet.<\/p>\n<p> Bhutan b&ouml;rjade 1988 &#8211; med syfte att bevara sin buddistiska karakt&auml;r &#8211; att avhysa alla medborgare som inte kunde bevisa att de levt i landet mer &auml;n 30 &aring;r.<\/p>\n<p> Och eftersom de flesta fr&aring;n den nepalesisktalande hinduistiska befolkningsgruppen Lhotsampas i s&ouml;dra Bhutan saknade identitetshandlingar tvingades de ut ur landet.<\/p>\n<p> Men nu har allts&aring; deras hopp om att kunna &aring;terv&auml;nda t&auml;nts. Detta efter att diskussioner mellan de nepalesiska och bhutanska myndigheterna lett fram till en &ouml;verenskommelse om att f&ouml;rbereda en repatriering av flyktingarna.<\/p>\n<p> F&ouml;rberedelserna p&aring;b&ouml;rjades nyligen genom att myndigheterna b&ouml;rjat intervjua flyktingarna i l&auml;gren. Och snart &auml;r turen kommen till Lacchimaya och hennes familj.<\/p>\n<p> &#8211; Bhutan &auml;r v&aring;rt hem. Men tv&aring; av mina barn f&ouml;ddes h&auml;r och har aldrig varit i sitt hemland, s&auml;ger hon och undrar om det kan inneb&auml;ra att hemv&auml;ndandet blir sv&aring;rt.<\/p>\n<p> Lhotsampas har bott i s&ouml;dra Bhutan sedan 1800-talet, men den bhutanska regeringen h&auml;vdade att de var nyinflyttade ekonomiska invandrare.<\/p>\n<p> &#8211; Det var en hemsk tid . Vi tvingades l&auml;mna v&aring;rt hem och v&aring;ra f&auml;lt i Bhutan. Sen skickades vi hit p&aring; lastbilar mitt i regnperioden. Vi hade inga pengar. V&aring;ra barn var sjuka och d&ouml;ende. Jag blev ocks&aring; allvarligt sjuk, s&auml;ger Lacchimaya.<\/p>\n<p> Sedan hon blev flykting har hon f&ouml;rlorat tv&aring; av sina barn. Tillsammans med sin man har hon nu fem barn, och de driver gemensamt en pytteliten butik, l&auml;ngs en rad av identiska hyddor som utg&ouml;r Beldangi 1 &#8211; ett av flyktingl&auml;gren.<\/p>\n<p> &Ouml;ver 90 000 flyktingar kom fr&aring;n Bhutan till Nepal. Sen dess har m&aring;nga barn f&ouml;tts och nu &auml;r de &ouml;ver 100 000.<\/p>\n<p> I l&auml;gren p&aring;g&aring;r nu identifiering av flyktingarna i samr&aring;d mellan bhutanesiska och nepalesiska myndigheter.<\/p>\n<p> &#8211; Vi &auml;r i f&ouml;rsta hand med f&ouml;r att se till att intervjuerna utf&ouml;rs korrekt och att ingen k&auml;nner sig hotad eller missf&ouml;rst&aring;r fr&aring;gorna, s&auml;ger en nepalesisk myndighetsperson i Damak.<\/p>\n<p> Flyktingarna f&ouml;rs med bussar till ett verifieringscenter i staden.<\/p>\n<p> &#8211; Det gick tr&ouml;gt i b&ouml;rjan, men nu g&aring;r det allt snabbare, s&auml;ger S.B. Subba fr&aring;n de bhutanska flyktingarnas repatrieringskommitt&eacute;.<\/p>\n<p> Kommitt&eacute;n hj&auml;lper till med att distribuera kopior av de formul&auml;r flyktingarna senare st&ouml;ter p&aring; vid intervjuerna s&aring; att de ges chansen att bekanta sig med fr&aring;gorna i god tid.<\/p>\n<p> Men med nuvarande hastighet, tio familjer intervjuas om dagen, skulle det ta n&auml;rmare fem &aring;r att verifiera de n&auml;rmare 15 000 familjer som bor i l&auml;gren.<\/p>\n<p> Att det tar s&aring; l&aring;ng tid beror delvis p&aring; att formul&auml;ren &auml;r skrivna p&aring; engelska. Men det finns &auml;ven andra komplikationer. M&aring;nga av flyktingarna h&auml;vdar att de tvingades skriva under papper p&aring; att de emigrerade till Nepal frivilligt, n&auml;r de l&auml;mnade Bhutan.<\/p>\n<p> I ett kontroversiellt avtal mellan Nepal och Bhutan 1993 kom man &ouml;verens om att klassificera flyktingarna i fyra olika klasser. En av dessa grupper var f&ouml;r flyktingar som sades ha emigrerat frivilligt. Bhutan &auml;r nu beredda att ta emot alla grupper utom just den.<\/p>\n<p> Och det finns en oro f&ouml;r att klassificeringen kan komma att anv&auml;ndas f&ouml;r att f&ouml;rv&auml;gra en stor grupp flyktingar att flytta tillbaka.<\/p>\n<p> &#8211; Vi har sett det om och om igen. Den bhutanska taktiken &auml;r att f&ouml;rhala och dra ut p&aring; tiden. Deras f&ouml;rhoppning &auml;r att det skulle leda till att flyktingarna assimileras i Nepal, s&auml;ger en h&ouml;gt uppsatt tj&auml;nsteman i Nepals huvudstad Kathmandu som vill f&ouml;rbli anonym.<\/p>\n<p> Men han menar samtidigt att de bhutanska myndigheterna har mjuknat p&aring; grund av det internationella trycket, och att om kategoriseringsfr&aring;gan kommer upp igen kanske man inte kommer att vara lika rigida som tidigare.<\/p>\n<p> Samtidigt oroar sig flyktingarna f&ouml;r hur de kommer att f&aring; det i Bhutan om de till&aring;ts &aring;terv&auml;nda. Det bhutanska regeringen har genomf&ouml;rt omflyttningar av m&auml;nniskor fr&aring;n andra delar av landet till Lhotsampafolkets omr&aring;de.<\/p>\n<p> M&aring;nga av flyktingfamiljerna har h&ouml;rt talas om att deras gamla hem nu befolkas av nyinflyttade m&auml;nniskor.<\/p>\n<p> &#8211; Jag har h&ouml;rt att mitt hem i Chirang Basti har tagits &ouml;ver av n&aring;gon annan. S&aring; &auml;ven om vi f&aring;r &aring;terv&auml;nda &#8211; vart ska vi ta v&auml;gen?, fr&aring;gar sig en av flyktingarna.<\/p>\n<p> (010330)<\/p>\n<p> .<\/p>\n<p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"<p>010330 (IPS) &#8211; I slutet av 80-talet beslutade sig Bhutans regering f&ouml;r att skydda sin buddistiska karakt&auml;r. Det innebar att m&auml;ngder av hinduer tvingades ut ur landet. De har sedan dess levt i flyktingl&auml;ger i grannlandet Nepal. Men nu finns&hellip; <a href=\"https:\/\/ipsnews.net\/svenska\/2001\/03\/30\/hopp-om-terflytt-fr-bhutans-flyktingar\/\" class=\"more-link\">Continue Reading <span class=\"meta-nav\">&rarr;<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":810,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[1],"tags":[],"class_list":["post-7265","post","type-post","status-publish","format-standard","hentry","category-headlines"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/7265","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/users\/810"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=7265"}],"version-history":[{"count":0,"href":"https:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/7265\/revisions"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=7265"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=7265"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=7265"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}