{"id":5686,"date":"2008-05-12T13:40:01","date_gmt":"2008-05-12T13:40:01","guid":{"rendered":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/2008\/05\/12\/svarta-amerikaner-diskrimineras-i-kriget-mot-narkotikan-enligt-rapporter\/"},"modified":"2008-05-12T13:40:01","modified_gmt":"2008-05-12T13:40:01","slug":"svarta-amerikaner-diskrimineras-i-kriget-mot-narkotikan-enligt-rapporter","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/ipsnews.net\/svenska\/2008\/05\/12\/svarta-amerikaner-diskrimineras-i-kriget-mot-narkotikan-enligt-rapporter\/","title":{"rendered":"Svarta amerikaner diskrimineras i "kriget mot narkotikan" enligt rapporter"},"content":{"rendered":"

Washington, 080512 (IPS) – Afroamerikaner l\u00f6per betydligt st\u00f6rre risk \u00e4n vita att gripas och bli f\u00e4ngslade i det snart 30-\u00e5riga “krig mot narkotikan” som p\u00e5g\u00e5r i USA. Det framg\u00e5r i tv\u00e5 f\u00e4rska rapporter. <\/p>\n

<\/p>\n

Trots att en majoritet av dem som d\u00f6ms f\u00f6r narkotikabrott \u00e4r vita medborgare, s\u00e5 \u00e4r det den svarta befolkningen som utg\u00f6r “fronten” i kampen mot narkotikan, enligt en ny rapport fr\u00e5n Human Rights Watch, HRW. Av alla som d\u00f6mts till f\u00e4ngelse f\u00f6r narkotikabrott sedan kriget mot narkotikan inleddes \u00e5r 1980 s\u00e5 har 53,5 procent varit afroamerikaner, enligt rapporten som bygger p\u00e5 uppgifter fram till 2003, det senaste \u00e5ret som det finns statistik f\u00f6r.<\/p>\n

I de 34 delstater som granskats i HRW:s rapport s\u00e5 visar det sig att det \u00e4r n\u00e4stan tolv g\u00e5nger troligare att en svart person som d\u00f6ms f\u00f6r ett narkotikabrott hamnar i f\u00e4ngelse j\u00e4mf\u00f6rt med en vit person.<\/p>\n

En annan rapport fr\u00e5n The Sentencing Project har j\u00e4mf\u00f6rt hur m\u00e5nga personer som gripits f\u00f6r narkotikabrott i USA:s 43 st\u00f6rsta st\u00e4der under samma period. Det visade sig att antalet gripna afroamerikaner har \u00f6kat med 225 procent under tidsperioden, medan antalet gripna vita bara \u00f6kade med 70 procent. Detta trots att det inte finns n\u00e5gra bevis f\u00f6r att narkotikanv\u00e4ndningen f\u00f6r\u00e4ndrats s\u00e4rskilt hos n\u00e5gon av folkgrupperna.<\/p>\n

I elva av st\u00e4derna s\u00e5 har antalet gripna svarta \u00f6kat med mer \u00e4n 500 procent sedan kriget mot narkotikan inleddes.<\/p>\n

– Svarta amerikaner i storst\u00e4derna har drabbats h\u00e5rdast av kriget mot narkotikan, s\u00e4ger Michael Tonry, professor i straffr\u00e4tt vid universitetet i Minnesota, som arbetar med Sentencing Project. Tonry menar att den afro-amerikanska befolkningen drabbats betydligt h\u00e5rdare av kampanjen mot narkotikan \u2013 p\u00e5 alla niv\u00e5er.<\/p>\n

– De har gripits, \u00e5talats, d\u00f6mts och f\u00e4ngslats i allt h\u00f6gre utstr\u00e4ckning sedan b\u00f6rjan av 1980-talet – helt oproportionellt i f\u00f6rh\u00e5llande till deras andel av befolkningen och deras andel av antalet narkotikamissbrukare.<\/p>\n

Jamie Fellner, som skrivit HRW:s rapport, p\u00e5pekar att de flesta som f\u00e4lls f\u00f6r narkotikabrott \u00e4r vita, medan de flesta som skickas i f\u00e4ngelse f\u00f6r samma brott \u00e4r svarta.<\/p>\n

L\u00f6sningen ligger inte i att f\u00e4ngsla fler vita utan i att radikalt ompr\u00f6va hur man ska hantera narkomani och mindre allvarlig narkotikabrottslighet, s\u00e4ger Fellner.<\/p>\n

De b\u00e5da rapporterna lanseras samtidigt som landets r\u00e4ttsskipning och “kriget mot narkotikan” blivit alltmer ifr\u00e5gasatta. F\u00f6r ett par veckor sedan rapporterade New York Times att inget annat land har s\u00e5 m\u00e5nga f\u00e5ngar som USA i f\u00f6rh\u00e5llande till sin befolkning. F\u00f6r n\u00e4rvarande sitter 2,3 miljoner amerikaner f\u00e4ngslade eller h\u00e4ktade. En halv miljon av dessa f\u00e5ngar \u00e4r inl\u00e5sta p\u00e5 grund av narkotikabrott, vilket kan j\u00e4mf\u00f6ras med att 40 000 personer satt f\u00e4ngslade eller h\u00e4ktade f\u00f6r samma brott 1980, d\u00e5 kriget mot narkotikan inleddes. Att fler \u00e4n h\u00e4lften av dem som avtj\u00e4nar straff f\u00f6r narkotikabrott \u00e4r svarta samtidigt som mycket som tyder p\u00e5 att m\u00e5nga g\u00e5nger fler vita beg\u00e5r narkotikabrott, inneb\u00e4r enligt de b\u00e5da rapporterna att det finns anledning att fr\u00e5ga sig vilken roll rasf\u00f6rdomar har f\u00f6r narkotikapolitiken.<\/p>\n

Ryan King som skrivit Sentencing Projects rapport menar att det finns anledning att ifr\u00e5gas\u00e4tta hur r\u00e4ttvisan fungerar, med tanke p\u00e5 att s\u00e5 m\u00e5nga fler svarta amerikaner grips f\u00f6r narkotikabrott.<\/p>\n

– Det \u00e4r mycket besv\u00e4rande att dessa trender inte beror p\u00e5 att andelen narkotikabrukare \u00f6kat bland afroamerikanerna, utan p\u00e5 beslut fattade av lokala tj\u00e4nstem\u00e4n om var man ska inrikta sina insatser mot narkotikan.<\/p>\n

HRW konstaterar i sin rapport att drygt 38 procent av de svarta som sitter i f\u00e4ngelse \u00e4r d\u00f6mda f\u00f6r narkotikabrott. Bland de vita f\u00e5ngarna \u00e4r en av fyra narkotikabrottslingar. Sentencing Project p\u00e5pekar i sin rapport att det r\u00e5der extremt stora skillnader mellan olika st\u00e4der i fr\u00e5ga om hur m\u00e5nga fler personer som gripits f\u00f6r narkotikabrott mellan 1980 och 2003.<\/p>\n

Som exempel kan n\u00e4mnas att antalet narkotikarelaterade gripanden i Tucson i Arizona \u00f6kade med 900 procent samtidigt som siffran f\u00f6r delstatshuvudstaden Phoenix stannade vid en blygsam \u00f6kning p\u00e5 52 procent.<\/p>\n

Detta tyder enligt rapporten p\u00e5 att hur m\u00e5nga som grips snarare beror p\u00e5 vilka beslut som fattas p\u00e5 lokal niv\u00e5 \u00e4n n\u00e5gon generell f\u00f6r\u00e4ndring av befolkningens narkotikabruk.<\/p>\n