Brooklin, Kanada, 071030 (IPS) – Den globala uppv\u00e4rmningen har j\u00e4mf\u00f6rts med ett t\u00e5g som l\u00e5ngsamt r\u00f6r sig fram\u00e5t mot en f\u00f6rest\u00e5ende katastrof, fyllt av passagerare som \u00e4r lyckligt ovetande om vad som komma skall. Men nu g\u00e5r t\u00e5get inte s\u00e5 l\u00e5ngsamt l\u00e4ngre, visar en rad nya studier. <\/p>\n
<\/p>\n
Med den chockerande avsm\u00e4ltningen av arktisk havsis i somras och flera nya rapporter denna vecka som vittnar om att haven och de tropiska skogarna nu absorberar mindre av jordens stadigt stigande koldioxidutsl\u00e4pp tycks en h\u00f6gre v\u00e4xel redan ha lagts in.<\/p>\n
– Den globala uppv\u00e4rmningen \u00e4r ett k\u00e4nnbart inslag i v\u00e5ra liv nu, inte bara n\u00e5got som framtida generationer kommer att f\u00e5 handskas med, s\u00e4ger Ted Scambos, forskare vid National Snow and Ice Data Centre i Boulder, Colorado i USA.<\/p>\n
De stora ekosystemens f\u00f6rm\u00e5ga att suga upp koldioxidutsl\u00e4ppen sviktar, rapporterade forskare i f\u00f6rra veckan i den amerikanska forskningstidskriften Proceedings of the National Academy of Science. Detta g\u00f6r att koncentrationen av koldioxid i atmosf\u00e4ren \u00f6kar mycket snabbare \u00e4n man hade v\u00e4ntat sig, trots att man r\u00e4knat med en \u00f6kning bland annat till f\u00f6ljd av de v\u00e4xande ekonomierna i Kina och Indien och den \u00f6kande globala handeln. Ungef\u00e4r h\u00e4lften av koldioxidutsl\u00e4ppen som genereras av m\u00e4nsklig aktivitet absorberas normalt av skogar, annan vegetation och v\u00e4rldshaven, men nya studier visar allts\u00e5 att absorberingseffektiviteten har minskat betydligt under det senaste halva seklet.<\/p>\n
Detta g\u00f6r ocks\u00e5 att haven f\u00f6rsuras allt mer, vilket hotar korallreven och annat marinliv.<\/p>\n
– Vi \u00e4r beroende av haven, de suger upp en enorm m\u00e4ngd av koldioxidutsl\u00e4ppen. Detta betyder att det \u00e4r mer akut \u00e4n n\u00e5gonsin att minska v\u00e5ra utsl\u00e4pp, s\u00e4ger Corinne Le Qu\u00e9r\u00e9, klimatforskare vid British Antarctic Survey.<\/p>\n
Dessutom stiger havstemperaturerna, vilket ytterligare minskar f\u00f6rm\u00e5gan att uppta koldioxid. Varmt vatten fr\u00e5n norra Stillahavsregionen flyter in i Norra ishavet, vilket var en av huvudorsakerna till sommarens alarmerande f\u00f6rlust av is i Arktis. F\u00f6r f\u00f6rsta g\u00e5ngen i m\u00e4nsklighetens historia l\u00e5g Nordv\u00e4stra passagen mellan Atlanten och Stilla havet utan is. Issm\u00e4ltningen har \u00f6verstigit alla tidigare ber\u00e4kningar, till och med det man betraktat som skr\u00e4ckscenarion, enligt Ted Scambos. Han menar att utvecklingen sannolikt inneb\u00e4r att vi g\u00e5tt in i en ny period av accelererad uppv\u00e4rmning som kommer att h\u00e5lla i sig under de kommande \u00e5rtiondena. Detta skulle kunna betyda att all is i Arktis har sm\u00e4lt bort redan om tio \u00e5r – flera \u00e5rtionden tidigare \u00e4n forskarna trodde bara f\u00f6r ett \u00e5r sedan. Fyra av de fem st\u00f6rsta f\u00f6rintelseprocesserna som drabbat jorden under de senaste 520 miljoner \u00e5ren har haft samband med h\u00f6jda havstemperaturer, enligt en studie som publicerades i f\u00f6rra veckan i en brittisk forskningsjournal med fokus p\u00e5 biologi, Proceedings of the Royal Society B.<\/p>\n
Jorden \u00e4r p\u00e5 v\u00e4g att n\u00e5 en ny f\u00f6rintelseprocess igen om ungef\u00e4r 100 \u00e5r om vi inte lyckas bromsa utsl\u00e4ppen av v\u00e4xthusgaser, menar forskarna.<\/p>\n
En brytpunkt kan redan ha intr\u00e4ffat, eftersom h\u00f6gre temperaturer redan verkar ha minskat tillv\u00e4xttakten i de tropiska skogarna i hela v\u00e4rlden, fr\u00e5n Amazonas regnskogar till den indonesiska \u00f6v\u00e4rlden, enligt en serie nya rapporter som publicerades i torsdags i vetenskapsmagasinet New Scientist. Detta minskar skogarnas f\u00f6rm\u00e5ga att ta upp koldioxid.<\/p>\n
H\u00f6jda temperaturer har l\u00e4nge ansetts p\u00e5verka skogarnas tillv\u00e4xt, men man trodde inte att effekten skulle m\u00e4rkas f\u00f6rr\u00e4n de globala temperaturerna hade stigit ytterligare 1,5 grader.<\/p>\n
Det \u00e4r n\u00e4rap\u00e5 om\u00f6jligt att f\u00f6rutsp\u00e5 vilka effekter det kommer att ha p\u00e5 livet och v\u00e4xtligheten om eller n\u00e4r planetens temperaturer b\u00f6rjar n\u00e4rma sig en fyragradig h\u00f6jning, skrev Oxfordforskarna Myles Allen och David Frame i Science magazine den 26 oktober. Och beslutsfattarna kommer inte att kunna f\u00e5 mer information \u00e4n s\u00e5 h\u00e4r om effekten av den globala uppv\u00e4rmningen, menar de.<\/p>\n
Det enda hoppet nu \u00e4r enligt Ted Scambos att miljontals m\u00e4nniskor g\u00e5r samman och trycker p\u00e5 f\u00f6r avg\u00f6rande utsl\u00e4ppsminskningar. I s\u00e5 fall kan f\u00f6r\u00e4ndringarna komma v\u00e4ldigt snabbt, tror han.<\/p>\n
– Min st\u00f6rsta oro \u00e4r att om vi inte agerar snabbt nu s\u00e5 kommer vi snart inte att kunna g\u00f6ra mycket mer \u00e4n f\u00f6rs\u00f6ka h\u00e5lla v\u00e5ra huvuden ovanf\u00f6r vattenytan, s\u00e4ger han.<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"
Brooklin, Kanada, 071030 (IPS) – Den globala uppv\u00e4rmningen har j\u00e4mf\u00f6rts med ett t\u00e5g som l\u00e5ngsamt r\u00f6r sig fram\u00e5t mot en f\u00f6rest\u00e5ende katastrof, fyllt av passagerare som \u00e4r lyckligt ovetande om vad som komma skall. Men nu g\u00e5r t\u00e5get inte s\u00e5… Continue Reading