Algamarca, 070507 (IPS) – Vid foten av berget i n\u00e4rheten av byn Algamarca i nordv\u00e4stra Peru ligger en kyrkog\u00e5rd. Den belyser riskerna med den inofficiella gruvdriften d\u00e4r mycket giftiga \u00e4mnen som cyanid och kvicksilver anv\u00e4nds i jakten p\u00e5 bergets guld- och silverfyndigheter.<\/p>\n
<\/p>\n
Ett par timmars bilf\u00e4rd bort ligger byn Chuquibamba. B\u00f6nderna i byn oroar sig f\u00f6r att gruvdriften leder till en f\u00f6rgiftning av vattnet i den flod som de \u00e4r beroende av f\u00f6r sina odlingar. B\u00f6nderna odlar bland annat paprika och avokado, och har p\u00e5 senare tid b\u00f6rjat exportera sina produkter till bland annat USA och Europa. Konflikten har lett till en h\u00e4tsk st\u00e4mning mellan m\u00e4nniskorna i de tv\u00e5 byarna.<\/p>\n
– De h\u00e4vdar att de inte f\u00f6rorenar, men cyaniden de anv\u00e4nder uppe i bergen hamnar i floden, s\u00e4ger bonden Victoria Ver\u00e1stico i Chuquibamba till IPS. Men Juan Uriol, som arbetar vid berget i Algamarca, s\u00e4ger att guldgr\u00e4varna ser till att dumpa avfallet i djupa brunnar, och att ingen cyanid hamnar i flodvattnet.<\/p>\n
I februari ledde konflikten till v\u00e5ldsamheter i samband med att grupper fr\u00e5n Chuquibamba kl\u00e4ttrade upp p\u00e5 berget och f\u00f6rst\u00f6rde de dammar d\u00e4r gruvarbetarna jobbar, samt grep sju personer som man sedan \u00f6verl\u00e4mnade till polisen. N\u00e4rmare tre tusen personer letar guld och silver runt berget Algamarca, och hierarkin dem emellan \u00e4r strikt uppdelad. Enligt Juan \u00c1lvarez, som arbetar med s\u00e4kerhetsfr\u00e5gor p\u00e5 berget, \u00e4r arbetarna uppdelade i 270 grupper och omr\u00e5den som var och en har sina “\u00e4gare” eller f\u00f6rm\u00e4n. Varje grupp best\u00e5r av mellan tv\u00e5 och upp emot 30 arbetare. N\u00e4r IPS bes\u00f6ker berget st\u00e5r det klart att de flesta arbetare inte anv\u00e4nder n\u00e5gra skyddskl\u00e4der eller masker f\u00f6r att skydda sig mot de farliga gifterna. Arbetarna tj\u00e4nar mellan motsvarande 40 och 60 kronor om dagen. De som \u00e4r allra mest utsatta f\u00f6r gifterna tj\u00e4nar dock b\u00e4st, motsvarande ungef\u00e4r 80 kronor om dagen. Bland arbetarna finns \u00e4ven minder\u00e5riga, \u00e4ven om det f\u00f6rnekas av f\u00f6rm\u00e4nnen. Enligt den lokala h\u00e4lsov\u00e5rdsmyndigheterna i regionen s\u00e5 hoppar n\u00e4rmare 60 procent av eleverna i Algamarcas skolor av f\u00f6r att b\u00f6rja arbeta i den sm\u00e5skaliga gruvindustrin. 20-\u00e5rige Walter Yauri ber\u00e4ttar att han arbetat dubbla skift den senaste veckan och p\u00e5 det s\u00e4ttet lyckats tj\u00e4na motsvarande drygt 500 kronor.<\/p>\n
– Det \u00e4r en uppoffring, men bara f\u00f6r en kortare tid. Jag \u00e4r h\u00e4r f\u00f6r att l\u00e4ra mig f\u00f6r att kunna jobba med detta i n\u00e4rheten av min hemstad, ber\u00e4ttar han.<\/p>\n
Yauri kommer fr\u00e5n en bergsby i grannregionen La Libertad. Han vill tj\u00e4na pengar och starta ett eget arbetslag hemma, eftersom han h\u00f6rt att det ocks\u00e5 d\u00e4r finns guldfyndigheter. – De s\u00e4ger att f\u00f6rm\u00e4nnen tj\u00e4nar b\u00e4ttre \u00e4n dem som sitter i kongressen \u2013 inte d\u00e5ligt va?, s\u00e4ger han innan han beger sig bort f\u00f6r att k\u00f6pa fler filtar f\u00f6r att kunna h\u00e5lla nattens kyla borta. Det bor ungef\u00e4r 200 familjer i byn Algamarca. De senaste tv\u00e5 \u00e5ren har m\u00e5nga av m\u00e4nnen i byn slutat med sina odlingar f\u00f6r att ist\u00e4llet leta efter guld och silver. Berget utg\u00f6r en av 26 gruvkoncessioner som sedan 2002 varit f\u00f6rem\u00e5l f\u00f6r en r\u00e4ttslig tvist mellan tv\u00e5 olika f\u00f6retag. De gruvarbetare som inte bor i n\u00e4rheten lever i t\u00e4lt eller hyddor t\u00e4ckta av plast l\u00e4ngs bergsfoten. N\u00e4r arbetsveckan tagit slut p\u00e5 l\u00f6rdag eftermiddag sitter gruvarbetarna l\u00e4ngs utanf\u00f6r kyrkog\u00e5rden och lyssnar p\u00e5 radioapparater. M\u00e5nga av de yngre m\u00e4nnen beger sig till en lastbil som s\u00e4ljer backar med \u00f6l och b\u00f6rjar g\u00f6ra sig av med sina h\u00e5rt f\u00f6rv\u00e4rvade pengar. Samtidigt b\u00f6rjar fyrhjulsdrivna bilar k\u00f6ra upp mot berget, f\u00f6r att k\u00f6pa silver och guld. K\u00f6parna anl\u00e4nder fr\u00e5n st\u00e4derna runt omkring, enligt en myndighetsrapport som IPS kunnat ta del av. Enligt samma dokument har hittills tre gruvarbetare avlidit p\u00e5 grund av de giftiga \u00e4mnena, och enligt rapporten \u00e4r det troligt att de f\u00f6retag som ligger i tvist med varandra om gruvr\u00e4ttigheterna bidragit med en del av de kemiska \u00e4mnen som anv\u00e4nds vid gruvan. Det \u00e4r enligt dokumentet troligt att det \u00e4r samma f\u00f6retag som k\u00f6per upp guldet och silvret. F\u00f6r att l\u00f6sa konflikten mellan b\u00f6nderna och gruvarbetarna har de lokala myndigheterna sammankallat m\u00f6ten mellan representanter f\u00f6r de tv\u00e5 grupperna. Vid det f\u00f6rsta m\u00f6tet kom deltagarna \u00f6verens om att genomf\u00f6ra analyser av flodvattnet f\u00f6r att bed\u00f6ma om vattnet blivit f\u00f6rorenat. Milj\u00f6myndighetens prover visade att det flodvatten som b\u00f6nderna i Chuquibamba \u00e4r beroende av f\u00f6r sina odlingar inneh\u00f6ll mer \u00e4n dubbelt s\u00e5 mycket arsenik som \u00e4r till\u00e5tet enligt landets lagar. Men verksamheten vid berget forts\u00e4tter.<\/p>\n
Chuquibambas borgm\u00e4stare Walter Marquina s\u00e4ger till IPS att b\u00f6nderna kommer att bege sig till Algamarca igen f\u00f6r att sabotera driften.<\/p>\n
– Vi m\u00e5ste k\u00e4mpa f\u00f6r att skydda v\u00e5rda gr\u00f6dor, s\u00e4ger han.<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"
Algamarca, 070507 (IPS) – Vid foten av berget i n\u00e4rheten av byn Algamarca i nordv\u00e4stra Peru ligger en kyrkog\u00e5rd. Den belyser riskerna med den inofficiella gruvdriften d\u00e4r mycket giftiga \u00e4mnen som cyanid och kvicksilver anv\u00e4nds i jakten p\u00e5 bergets guld-… Continue Reading