Washington, 060814 (IPS) – Nederl\u00e4nderna rankas som v\u00e4rldens “b\u00e4sta” bist\u00e5ndgivare i en ny sammanst\u00e4llnig \u00f6ver v\u00e4rldens 21 rikaste l\u00e4nders bist\u00e5nd, handel och \u00f6vrigt samr\u00f6re med fattiga l\u00e4nder. Sverige kommer p\u00e5 tredje plats efter tv\u00e5an Danmark. <\/p>\n
<\/p>\n
Washington-baserade Centre for Global Development, CGD, och Foreign Policy magazine sammanst\u00e4ller sedan 2003 \u00e5rligen ett “Commitment to Development Index”, CDI. I \u00e5r, liksom varje \u00e5r sedan det f\u00f6rsta indexet publicerades, hamnar Japan klart sist. Japans regering kritiseras f\u00f6r handelshinder, ogener\u00f6s invandringspolitik och l\u00e5gt officiellt bist\u00e5nd i f\u00f6rh\u00e5llande till landets BNP.<\/p>\n
Det totala bist\u00e5ndet fr\u00e5n v\u00e4rldens st\u00f6rsta bist\u00e5ndsgivare \u00f6kade enligt sammanst\u00e4llningen totalt med 31,4 procent j\u00e4mf\u00f6rt med \u00e5ret f\u00f6re till den nya rekordsiffran 106,5 miljarder dollar. Av den \u00f6kningen best\u00e5r dock n\u00e4stan 20 miljarder av skuldavskrivning till Nigeria och Irak, vilket inte har medf\u00f6rt n\u00e5gra nya pengar till medborgarna i dessa l\u00e4nder. Och 6,3 miljarder utg\u00f6rs av bist\u00e5nd fr\u00e5n USA till Irak, varav en stor del har anv\u00e4nts till s\u00e4kerhets\u00e5tg\u00e4rder eller g\u00e5tt f\u00f6rlorade p\u00e5 grund av korruption, enligt indexet. CDI-indexet har skapats f\u00f6r att uppmuntra givarl\u00e4nderna att driva en politik som leder till utveckling inom en rad omr\u00e5den.<\/p>\n
Givarl\u00e4nderna bed\u00f6ms inom sju omr\u00e5den: bist\u00e5nd, handel, investeringar, migrationspolitik, milj\u00f6politik, s\u00e4kerhetspolitik, fredsbevarande insatser och teknologiutveckling. – Miljarder m\u00e4nniskors liv skulle kunna f\u00f6rb\u00e4ttras n\u00e4sta \u00e5rtionde om de rika l\u00e4nderna reformerade sina regler f\u00f6r handel, migration- och investeringar, s\u00e4ger David Roodman, indexets chefsarkitekt. – F\u00f6r att uppn\u00e5 effektivitet med att f\u00f6rb\u00e4ttra m\u00e4nniskors liv m\u00e5ste det handla om mycket mer \u00e4n att sk\u00e4nka pengar. Det m\u00e5ste handla om att de rika och m\u00e4ktiga tar ansvar f\u00f6r regler som p\u00e5verkar de fattiga och maktl\u00f6sa, s\u00e4ger han. L\u00e4nderna bed\u00f6ms enligt flera faktorer i varje kategori. I bist\u00e5ndskategorin bed\u00f6ms exempelvis inte bara landets totala officiella bist\u00e5nd (dess procent av landets BNP) utan ocks\u00e5 hur stor del av bist\u00e5ndet som \u00e4r bundet, hur mycket landet fick tillbaka i form av skuld\u00e5terbetalning samt hur mycket bist\u00e5nd som landets medborgare s\u00e4nder direkt genom olika organisationer. I bist\u00e5ndskategorin hamnade Danmark p\u00e5 f\u00f6rsta plats, f\u00f6ljt av Sverige, Norge och Nederl\u00e4nderna. S\u00e4mst var Japan, f\u00f6ljt av Italien, USA, Nya Zeeland, Portugal, Spanien och Australien.<\/p>\n
Men med undantag f\u00f6r Japan var de l\u00e4nder som gav minst bist\u00e5nd samtidigt de som hade mest gener\u00f6sa handelsregler, enligt indexet. Nya Zeeland, USA, Kanada och Australien fick h\u00f6gst betyg i handelskategorin. Norge och Schweiz \u00e4r de tv\u00e5 l\u00e4nder som var mest restriktiva vad g\u00e4ller import fr\u00e5n fattiga l\u00e4nder.<\/p>\n
Sverige fick, f\u00f6rutom i bist\u00e5ndskategorin, \u00e4ven h\u00f6gt betyg f\u00f6r sin milj\u00f6politik, en sjundeplats, och f\u00f6r sin migrationspolitik, en sj\u00e4tteplats. I \u00f6vriga kategorier hamnade svensk politik varken i den absoluta toppen eller botten. Sverige placerar sig bland de omkring tv\u00e5 tredjedelar av de unders\u00f6kta l\u00e4nder som har f\u00f6rb\u00e4ttrat sina siffror sedan 2003. Sju l\u00e4nder – Danmark, Nya Zeeland, Australien, Nederl\u00e4nderna, Tyskland, Frankrike och Schweiz \u2013 har ist\u00e4llet g\u00e5tt tillbaka. Tidskriften Foreign Policy skriver i en kommentar till indexet att man har kommit fram till att det finns en koppling mellan de l\u00e4nder som f\u00e5r h\u00f6gst po\u00e4ng i indexet och den demokratiska utvecklingen i de rika l\u00e4nderna. Tidskriften har j\u00e4mf\u00f6rt indexet med V\u00e4rldsbankens sammanst\u00e4llning av l\u00e4ndernas “demokratipo\u00e4ng”. Denna uppskattning bygger p\u00e5 uppgifter som samlats in av ickestatliga organisationer om regeringarnas ansvarsskyldighet gentemot sina v\u00e4ljare. I V\u00e4rldsbankens lista hamnar Grekland och Japan l\u00e4gst medan Nederl\u00e4nderna och de nordiska l\u00e4nderna hamnar i topp. “Detta m\u00f6nster uppst\u00e5r troligen ur det faktum att i de rika demokratier d\u00e4r regeringarna \u00e4r minst ansvarsskyldiga f\u00e5r s\u00e4rintressen mer makt”, skriver Foreign Policy. “Dessa leder bort statliga pengar fr\u00e5n bist\u00e5nd, tvingar bist\u00e5ndet att bli mer “bundet” till f\u00f6retag och f\u00f6respr\u00e5kar handelshinder som gynnar dem sj\u00e4lva”, skriver tidskriften.