{"id":3529,"date":"2005-06-30T13:40:01","date_gmt":"2005-06-30T13:40:01","guid":{"rendered":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/2005\/06\/30\/miljoarbete-minskar-fattigdomen-enligt-ny-rapport\/"},"modified":"2005-06-30T13:40:01","modified_gmt":"2005-06-30T13:40:01","slug":"miljoarbete-minskar-fattigdomen-enligt-ny-rapport","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/ipsnews.net\/svenska\/2005\/06\/30\/miljoarbete-minskar-fattigdomen-enligt-ny-rapport\/","title":{"rendered":"Milj\u00f6arbete minskar fattigdomen enligt ny rapport"},"content":{"rendered":"<p>Washington, 050630 (IPS) &#8211; Investeringar i milj\u00f6skydd kan bidra till att lyfta miljontals m\u00e4nniskor ur fattigdomen samtidigt som l\u00e4ndernas statskassor fylls p\u00e5. Det framg\u00e5r av en ny FN-rapport.  <\/p>\n<p><!--more--><\/p>\n<p>&#8211; Vi har studerat ett stort antal milj\u00f6f\u00f6rb\u00e4ttrande investeringar, och de flesta \u00e5tg\u00e4rderna visar sig vara ekonomiskt f\u00f6rnuftiga, s\u00e4ger Olav Kj\u00f8rven vid FN:s utvecklingsprogram, UNDP, som best\u00e4llt studien.  I ett pressmeddelande p\u00e5pekar han att s\u00e5dana investeringar kan ge stora resultat i form av minskad fattigdom, \u00f6kad h\u00e4lsa och en produktivitets\u00f6kning.  Resultaten ing\u00e5r i en st\u00f6rre rapport som gjorts av FN-programmet PEP, som arbetar f\u00f6r att de s\u00e5 kallade millenniem\u00e5len ska bli verklighet. M\u00e5ls\u00e4ttningen \u00e4r bland annat att halvera fattigdomen fram till \u00e5r 2015. Millenniem\u00e5len slogs fast vid ett toppm\u00f6te i september 2000.  \u00c5tg\u00e4rder f\u00f6r en f\u00f6rb\u00e4ttrad milj\u00f6 har traditionellt betraktats som sekund\u00e4ra i f\u00f6rh\u00e5llande till mer akuta behov i utvecklingsl\u00e4nderna, som att skapa fler arbeten och \u00f6ka exporten. Men enligt den nya rapporten \u00e4r milj\u00f6arbete en viktig del i arbetet f\u00f6r att minska fattigdomen och \u00f6ka tillv\u00e4xten.  Men f\u00f6r att f\u00e5 detta att ske uppmanar man i rapporten v\u00e4rldens regeringar att stimulera b\u00e5de n\u00e4ringsliv och organisationer att investera mer i milj\u00f6skydd.  I rapporten uppmanar man l\u00e4nderna att anv\u00e4nda en del av alla pengar som g\u00e5r till bland annat jordbrukssubventioner och ist\u00e4llet satsa dessa p\u00e5 milj\u00f6skydd.  &#8211; \u00c4ven om enbart tio procent av de existerande subventionerna ist\u00e4llet gick till h\u00e5llbar utveckling, skulle vi kunna dubblera finansieringen av fattigdomsbek\u00e4mpningen. Detta ist\u00e4llet f\u00f6r att st\u00f6dja metoder som \u00e4r milj\u00f6skadliga, s\u00e4ger Joshua Bishop, vid Internationella f\u00f6rbundet f\u00f6r naturskydd, IUCN.  Oberoende milj\u00f6organisationer menar att man under m\u00e5nga \u00e5rs tid arbetat f\u00f6r att f\u00f6rm\u00e5 v\u00e4rldens regeringar och internationella investerare att g\u00f6ra just detta.  Aaron Goldzimer vid den New York-baserade organisationen Environmental Defense, h\u00e5ller med om slutsatsen att investeringar i milj\u00f6skydd ofta ger stora ekonomiska resultat.  &#8211; Och i m\u00e5nga fall \u00e4r dessa vinster s\u00e4rskilt viktiga f\u00f6r de fattiga, som ofta \u00e4r allra mest beroende av naturresurserna, s\u00e4ger han.  Enligt rapporten kan ett 15-\u00e5rigt projekt f\u00f6r att bek\u00e4mpa f\u00f6rst\u00f6relsen av \u00e5kermark kosta mellan 16 och 36 miljarder dollar. Men vinsterna i form av bevarad jordbruksproduktion kan samtidigt bli hela 53 miljarder dollar.  Dessutom tillkommer \u00f6vriga vinster i form av bland annat b\u00e4ttre livsmedelss\u00e4kerhet.<\/p>\n<p> I motsats till delar av n\u00e4ringslivet, som menar att det blir alldeles f\u00f6r kostsamt att skydda vissa omr\u00e5den, s\u00e5 menar man i rapporten att skyddade omr\u00e5den i form av h\u00e5llbart fiske, turism och varuproduktion inneb\u00e4r en m\u00f6jlighet att minska fattigdomen.<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"<p>Washington, 050630 (IPS) &#8211; Investeringar i milj\u00f6skydd kan bidra till att lyfta miljontals m\u00e4nniskor ur fattigdomen samtidigt som l\u00e4ndernas statskassor fylls p\u00e5. Det framg\u00e5r av en ny FN-rapport.<\/p>\n","protected":false},"author":54,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[1,12,11],"tags":[],"class_list":["post-3529","post","type-post","status-publish","format-standard","hentry","category-headlines","category-miljo","category-utveckling"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/3529","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/users\/54"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=3529"}],"version-history":[{"count":0,"href":"https:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/3529\/revisions"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=3529"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=3529"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=3529"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}