{"id":3115,"date":"2005-01-18T13:40:01","date_gmt":"2005-01-18T13:40:01","guid":{"rendered":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/2005\/01\/18\/indien-fa-vagar-fiska-efter-tsunamin\/"},"modified":"2005-01-18T13:40:01","modified_gmt":"2005-01-18T13:40:01","slug":"indien-fa-vagar-fiska-efter-tsunamin","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/ipsnews.net\/svenska\/2005\/01\/18\/indien-fa-vagar-fiska-efter-tsunamin\/","title":{"rendered":"Indien: F\u00e5 v\u00e5gar fiska efter tsunamin"},"content":{"rendered":"<p>Chennai, 050118 (IPS) &#8211; Fiskarna l\u00e4ngs kusten i Tamil Nadu i s\u00f6dra Indien \u00e4r bland de mest h\u00e5rdf\u00f6ra sj\u00f6fararna i v\u00e4rlden. I \u00e5rhundraden har de levt av det som havet ger. Men efter tsunamin k\u00e4nner de flesta en djup r\u00e4dsla f\u00f6r havet.  <\/p>\n<p><!--more--><\/p>\n<p>&#8211; Vi bryter g\u00e4rna sten som jobb men \u00e5terg\u00e5r inte till att fiska, s\u00e4ger Padavattan Etty fr\u00e5n fiskebyn Satras Kuppam, 70 kilometer fr\u00e5n delstatshuvudstaden Chennai.  N\u00e4r man reser fr\u00e5n by till by i regionen h\u00f6r man samma historia. Byborna v\u00e5gar sig inte ut p\u00e5 havet igen.  &#8211; Vi kommer aldrig att gl\u00f6mma detta. Det fanns ingen f\u00f6rvarning, inga stora v\u00e5gor, bara havet som pl\u00f6tsligt slog till mot oss, s\u00e4ger Gunasekaran, en annan fiskare fr\u00e5n Satras Kuppam, som fortfarande flyger upp p\u00e5 n\u00e4tterna om havet \u00e4r det minsta oroligt.<\/p>\n<p> Om denna inst\u00e4llning h\u00e5ller i sig s\u00e5 kan det f\u00e5 sv\u00e5ra konsekvenser f\u00f6r framtiden och f\u00f6r livet i regionen. Omkring 85 procent av de som p\u00e5verkades av tsunamin i Tamil Nadu tros ha levt av fiske. \u00d6ver 8 000 m\u00e4nniskor i delstaten dog n\u00e4r j\u00e4ttev\u00e5gorna slog till den 26 december.  Fiskarnas arbete i Tamil Nadu \u00e4r viktigt f\u00f6r hela Indiens ekonomi. Varje \u00e5r drar de upp omkring 380 000 ton fisk och av det exporteras fiskprodukter till ett v\u00e4rde av cirka 480 miljoner dollar.  Tsunami-fenomenet har historiskt varit s\u00e5 ovanligt i Bengaliska viken att det inte finns kvar i folkminnet blad de lokala fiskesamh\u00e4llena. Detta tros ha bidragit till chocken efter j\u00e4ttev\u00e5gorna.<\/p>\n<p> Den f\u00f6rsta tsunamin man k\u00e4nner till drabbade Indien den 31 december 1881 och den senaste den 26 juni 1941. Ingen av dessa j\u00e4ttev\u00e5gor drabbade dock fastlandet utan \u00f6grupperna utanf\u00f6r kusten.  &#8211; Att havet, som de \u00e4r beroende av f\u00f6r sin \u00f6verlevnad, skulle ta allt, inklusive deras barn ifr\u00e5n dem, \u00e4r helt enkelt inte begripligt f\u00f6r dessa m\u00e4nniskor, s\u00e4ger John Kurien, vid tankesmedjan Centre for Development Studies som \u00e4r baserad i Trivandrum i grannstaten Kerala.  R\u00e4dsla \u00e4r dock inte det enda hindret f\u00f6r att b\u00f6rja fiska igen. Tsunamin har f\u00f6rst\u00f6rt n\u00e4stan alla b\u00e5tar och fiskeredskap och l\u00e4mnat folk utan m\u00f6jlighet att g\u00e5 ut p\u00e5 havet. Men att ers\u00e4tta b\u00e5tarna och n\u00e4ten v\u00e4ntas inte bli ett j\u00e4tteproblem. De flesta st\u00f6rre moderna fisketr\u00e5lare var f\u00f6rs\u00e4krade och delstatsregeringen har tillsammans med en grupp enskilda organisationer lovat att f\u00f6rse de mindre fiskarna med enklare b\u00e5tar och redskap.  Vissa enskilda organisationer har b\u00f6rjat f\u00f6rs\u00f6ka uppmuntra fiskarna att \u00e5teruppta sitt tidigare arbete. F\u00f6rra m\u00e5ndagen, tre veckor efter att tsunamin slog till, gick en grupp fiskare ut f\u00f6r att fiska utanf\u00f6r Kadiapattinam i Tamil Nadu. De anv\u00e4nde b\u00e5tar och n\u00e4t som de f\u00e5tt av den internationella organisationen ActionAid. F\u00e5ngsten lagades senare till p\u00e5 stranden och byborna \u00e5t en gemensam m\u00e5ltid.<\/p>\n<p> &#8211; Det \u00e4r viktigt att se till att fiskarna kan b\u00f6rja tj\u00e4na pengar igen och flyttar fr\u00e5n flyktingl\u00e4gren, s\u00e4ger Babu Matthew, ActionAids Indiensamordnare.  Experter som Kurien vid Centre for Development Studies anser att \u00e5teruppbyggnaden efter katastrofen kan vara ett bra tillf\u00e4lle att f\u00f6rs\u00f6ka klara ut de strukturella problem som fiskeindustrin i delstaten lider av.  &#8211; Hela fiskeindustrin har blivit s\u00e5 beroende av kapital och fossila br\u00e4nslen att den inte \u00e4r h\u00e5llbar l\u00e4ngre, s\u00e4ger han.<\/p>\n<p> En l\u00e4ngre period har de traditionella fiskarna i Tamil Nadu, som fr\u00e4mst anv\u00e4nder mindre fiskeb\u00e5tar, k\u00e4mpat mot stora tr\u00e5lare som de s\u00e4ger stj\u00e4l deras marina resurser. Fiskarna har drabbats av sjunkande priser \u00e4ven p\u00e5 grund av konkurrens fr\u00e5n grannprovinsen Andhra Pradesh.  Kurien har uppmanat den indiska regeringen att ta fram en plan f\u00f6r hur byarna ska \u00e5teruppbyggas och utvecklas p\u00e5 ett h\u00e5llbart s\u00e4tt. Han har ocks\u00e5 bett myndigheterna att utreda alternativa inkomstk\u00e4llor f\u00f6r befolkningen i regionen &#8211; s\u00e4rskilt till dem som inte vill \u00e5terg\u00e5 till fisket.<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"<p>Chennai, 050118 (IPS) &#8211; Fiskarna l\u00e4ngs kusten i Tamil Nadu i s\u00f6dra Indien \u00e4r bland de mest h\u00e5rdf\u00f6ra sj\u00f6fararna i v\u00e4rlden. I \u00e5rhundraden har de levt av det som havet ger. Men efter tsunamin k\u00e4nner de flesta en djup r\u00e4dsla&hellip; <a href=\"https:\/\/ipsnews.net\/svenska\/2005\/01\/18\/indien-fa-vagar-fiska-efter-tsunamin\/\" class=\"more-link\">Continue Reading <span class=\"meta-nav\">&rarr;<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":397,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[18,1,12,11],"tags":[],"class_list":["post-3115","post","type-post","status-publish","format-standard","hentry","category-asien-och-stillahavsomradet","category-headlines","category-miljo","category-utveckling"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/3115","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/users\/397"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=3115"}],"version-history":[{"count":0,"href":"https:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/3115\/revisions"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=3115"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=3115"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=3115"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}