Havanna, 041104 (IPS) – Fr\u00e5gan f\u00f6r dagen f\u00f6r kubanerna \u00e4r vad de ska g\u00f6ra med sina amerikanska dollarsedlar. S\u00e4lja, v\u00e4xla, k\u00f6pa, spara eller forts\u00e4tta att g\u00f6mma dem i madrassen? Fr\u00e5n och med den 8 november \u00e4r det f\u00f6rbjudet att handla med dollar p\u00e5 Kuba. <\/p>\n
<\/p>\n
Den 68-\u00e5rige bokf\u00f6raren Evelio Jim\u00e9nez s\u00e4ger till IPS att han fortfarande inte har best\u00e4mt sig f\u00f6r vad han ska g\u00f6ra med de lite \u00f6ver 200 dollar som han har sparat f\u00f6r n\u00f6dsituationer. – V\u00e4xla in allt till kubanska pesos, v\u00e4xla in en del av dem och beh\u00e5lla resten i dollar, \u00f6ppna ett konto eller konsumera upp alltihop i aff\u00e4rerna?, s\u00e4ger en obeslutsam Jim\u00e9nez. I tio \u00e5r har amerikanska dollar anv\u00e4nts som det fr\u00e4msta betalningsmedlet p\u00e5 Kuba. Beslutet att f\u00f6rbjuda valutan \u00e4r enligt landets ledarskap ett svar p\u00e5 de allt h\u00e5rdare amerikanska sanktionerna. Ist\u00e4llet f\u00f6r dollar uppmanas utlandskubaner och turister att anv\u00e4nda euro. En dollar s\u00e4ljs i dag f\u00f6r 27 kubanska pesos och k\u00f6ps f\u00f6r 26. Vid sidan av den vanliga peson finns den konvertibla peson – som v\u00e4rderas lika h\u00f6gt om dollarn och som kan anv\u00e4ndas i aff\u00e4rer f\u00f6r utl\u00e4ndska varor.<\/p>\n
Efter den 8 november kommer den kubanska staten att ta ut en v\u00e4xlingsavgift p\u00e5 tio procent f\u00f6r att v\u00e4xla dollar till peso. Fram till dess m\u00e5ste kubanerna best\u00e4mma vad de ska g\u00f6ra med sina dollar. De f\u00e5r v\u00e4lja mellan att v\u00e4xla dem utan avgift eller \u00f6ppna ett bankkonto i dollar fr\u00e5n vilket de kan ta ut konvertibla pesos utan avgift. Kubaner utomlands skickar varje \u00e5r hem omring en miljard dollar till sina sl\u00e4ktingar i Kuba. Dessa pengar utg\u00f6r landet n\u00e4st st\u00f6rsta k\u00e4lla till utl\u00e4ndsk valuta efter turismen. St\u00f6rre delen av \u00f6verf\u00f6ringar g\u00f6rs av exilkubaner i USA. De ekonomer som IPS har talat med uppskattar att kubanerna \u00e4gde mellan 600 och 800 miljoner dollar i f\u00f6rra veckan n\u00e4r beslutet om f\u00f6rbudet kom. Nu h\u00e5ller alla p\u00e5 att placera dessa pengar. Enligt den statliga tidignigen Granmas utg\u00e5va den 29 oktober hade medborgarna under bara tre dagar satt in dollar p\u00e5 nya och gamla konton till lika h\u00f6gt v\u00e4rde som de samlade ins\u00e4ttningarna de senaste tre \u00e5ren. – Jag v\u00e4xlade in allt jag hade till euros. Jag vet inte om det var det r\u00e4tta att g\u00f6ra men jag k\u00e4nner mig s\u00e4krare, s\u00e4ger Mariana Ramos, som stod i k\u00f6 i tre timmar p\u00e5 en bank i Havanna f\u00f6r att v\u00e4xla sina pengar. \u00c5tg\u00e4rden v\u00e4ntas leda till att statskassan till en b\u00f6rjan f\u00e5r ett rej\u00e4lt tillskott av utl\u00e4ndsk valuta. Ekonomiska experter sp\u00e5r dock att \u00e5tg\u00e4rden p\u00e5 l\u00e4ngre sikt kan leda till minskande valutainkomster. Allt beror p\u00e5 hur dollarf\u00f6rbudet sl\u00e5r mot turismen och mot inkomsterna fr\u00e5n utlandskubaner. Landets departement f\u00f6r turism s\u00e4ger att omkring 75 procent av de utl\u00e4ndska turisterna, de som kommer fr\u00e5n europeiska l\u00e4nder eller Kanada, kommer att kunna forts\u00e4tta att v\u00e4xla in sina pengar utan avgift, men Kuba kan bli mindre attraktivt som turistland f\u00f6r bes\u00f6kare fr\u00e5n Latinamerikanska l\u00e4nder som Mexiko, Chile, Argentina och Brasilien. Enligt vissa betraktare kan \u00e5tg\u00e4rden ocks\u00e5 komma att skr\u00e4mma bort utl\u00e4ndska investerare.<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"
Havanna, 041104 (IPS) – Fr\u00e5gan f\u00f6r dagen f\u00f6r kubanerna \u00e4r vad de ska g\u00f6ra med sina amerikanska dollarsedlar. S\u00e4lja, v\u00e4xla, k\u00f6pa, spara eller forts\u00e4tta att g\u00f6mma dem i madrassen? Fr\u00e5n och med den 8 november \u00e4r det f\u00f6rbjudet att handla… Continue Reading