Washington, 040910 (IPS) – Fattiga l\u00e4nder m\u00e5ste minska antalet regler f\u00f6r f\u00f6retagare och investerare om de vill att deras ekonomier ska v\u00e4xa, enligt en ny rapport fr\u00e5n V\u00e4rldsbanken. <\/p>\n
<\/p>\n
– Fattiga l\u00e4nder som \u00e4r i desperat behov av nya f\u00f6retag och jobb riskerar att halka allt l\u00e4ngre efter de rika l\u00e4nder som f\u00f6renklar sina regler g\u00f6r investeringsklimatet mer f\u00f6retagsv\u00e4nligt, s\u00e4ger Michael Klein, vicechef f\u00f6r banken och chefsekonom f\u00f6r IFC – bankens avdelning f\u00f6r utveckling av den privata sektorn.<\/p>\n
Rapporten heter: ”Doing Business in 2005: Removing Obstacles to Growth”. Detta \u00e4r andra \u00e5ret i rad som V\u00e4rldsbanken har j\u00e4mf\u00f6rt f\u00f6retagsklimatet i olika l\u00e4nder. Enligt rapporten har Slovakien och Colombia varit mest framg\u00e5ngsrika med att f\u00f6rb\u00e4ttra f\u00f6retagsklimatet f\u00f6r investeringar det senaste \u00e5ret. Dessa b\u00e5da l\u00e4nder har bland annat minskat reglerna f\u00f6r f\u00f6retagare och gjort det l\u00e4ttare att anst\u00e4lla och avskeda anst\u00e4llda.<\/p>\n
V\u00e4rldsbanken har rangordnat 145 l\u00e4nder efter dess f\u00f6retagsklimat. Sverige hamnar p\u00e5 nionde plats. P\u00e5 medaljplatserna hamnar Nya Zeeland, USA och Singapore.<\/p>\n
Det tar i genomsnitt 27 dagar att komma ig\u00e5ng med ett nytt f\u00f6retag i de rika l\u00e4nderna, i de l\u00e4nder som V\u00e4rldsbanken kallar l\u00e4gre\/medelinkomstl\u00e4nder tar det 59 dagar och i \u00f6ver ett dussin fattiga l\u00e4nder tar det i genomsnitt \u00f6ver 100 dagar att starta ett f\u00f6retag, enligt rapporten. Kostnaden f\u00f6r att starta ett nytt f\u00f6retag \u00e4r ocks\u00e5 ofta mycket h\u00f6g i de l\u00e4nder d\u00e4r proceduren \u00e4r l\u00e5ng och omst\u00e4ndlig.<\/p>\n
V\u00e4rldsbanken har granskat hur det st\u00e5r till med fem olika faktorer i de unders\u00f6kta l\u00e4nderna: villkoren f\u00f6r att starta f\u00f6retag, villkoren f\u00f6r att l\u00e4gga ner f\u00f6retag, lagar och regler om anst\u00e4llning och avskedanden, skyddet av ing\u00e5ngna aff\u00e4rsavtal samt villkoren f\u00f6r l\u00e5n och krediter I rapporten lyfter man fram exempel p\u00e5 hur avreglering har lett till utveckling. Exempelvis n\u00e4mns att antalet nya f\u00f6retag som registrerades i Turkiet och Frankrike \u00f6kade med 18 procent sedan regeringarna i dessa l\u00e4nder gjort det enklare och billigare att starta nya f\u00f6retag. Kr\u00e5ngliga regler och h\u00f6ga avgifter g\u00f6r det s\u00e4rskilt sv\u00e5rt f\u00f6r fattiga att starta f\u00f6retag och drabbar ofta ungdomar och kvinnor, enligt rapporten. Men analytiker som \u00f6vervakar V\u00e4rldsbanken s\u00e4ger att banken forts\u00e4tter att lansera en modell som kanske inte \u00e4r den r\u00e4tta f\u00f6r alla l\u00e4nder i v\u00e4rlden. De p\u00e5pekar att dagens rika tog l\u00e4nder inf\u00f6rde lagar och regler f\u00f6r exempelvis f\u00f6retagande mycket senare i sin industrialiseringsprocess \u00e4n man nu tvingar de fattiga l\u00e4nderna att g\u00f6ra. Kritiska betraktare h\u00e4nvisar ocks\u00e5 till den erfarenhet som l\u00e4nderna i Latinamerika och delar av Afrika har gjort som har f\u00f6ljt r\u00e5den fr\u00e5n V\u00e4rldsbanken och Internationella valutafonden, IMF, men vars utveckling snarare har g\u00e5tt bak\u00e5t.<\/p>\n
Ekonomierna i Latinamerika v\u00e4xte med 80 procent mellan 1960 och 1979 men bara med 11 procent mellan 1980 och 1999, under den period d\u00e5 de b\u00f6rjat f\u00f6lja r\u00e5den fr\u00e5n banken och IMF. De senaste \u00e5ren har tillv\u00e4xten i regionen minskat till en procent.<\/p>\n
– Vi upplever ytterligare ett f\u00f6rlorat \u00e5rtionde h\u00e4r, s\u00e4ger Mark Weisbrot, vice-chef f\u00f6r Centre for Economic and Policy Research i Washington.<\/p>\n
Weisbrot s\u00e4ger att vissa regler ibland \u00e4r on\u00f6diga men ocks\u00e5 att banken kanske tittar p\u00e5 fel saker, s\u00e4rskilt vad g\u00e4ller de latinamerikanska l\u00e4nderna. – Jag tror inte att n\u00e5gon skulle h\u00e4vda att reglerna har \u00f6kat under den senaste 25-\u00e5rsperioden vid en j\u00e4mf\u00f6relse med den tidigare perioden. S\u00e5 det \u00e4r helt klart inte det st\u00f6rsta problemet.<\/p>\n
Weisbrot anser ist\u00e4llet att det \u00e4r de regler som V\u00e4rldsbanken, Internationella valutafonden och de rika l\u00e4nderna har \u00e5lagt l\u00e4nderna i Latinamerika som \u00e4r det st\u00f6rsta hindret f\u00f6r utveckling i regionen. – Om man f\u00f6rs\u00f6ker f\u00f6rklara varf\u00f6r dessa ekonomier knappt har v\u00e4xt alls de senaste 25 \u00e5ren tror jag att V\u00e4rldsbanken borde titta p\u00e5 misslyckanden p\u00e5 det makroekonomiska planet, s\u00e4rskilt vad g\u00e4ller skattepolitik, r\u00e4ntesatser, regler f\u00f6r handel och industri och andra element av liberalisering och avreglering. Vilken som helst av dessa faktorer kommer troligen att vara viktigare \u00e4n n\u00e5gon slags \u00f6verreglering, s\u00e4ger han.