{"id":22716,"date":"2021-04-19T08:59:59","date_gmt":"2021-04-19T08:59:59","guid":{"rendered":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/?p=22716"},"modified":"2021-04-19T08:59:59","modified_gmt":"2021-04-19T08:59:59","slug":"fns-sakerhetsrad-maste-reformeras-underifran","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/ipsnews.net\/svenska\/2021\/04\/19\/fns-sakerhetsrad-maste-reformeras-underifran\/","title":{"rendered":"\u201dFN:s s\u00e4kerhetsr\u00e5d m\u00e5ste reformeras underifr\u00e5n\u201d"},"content":{"rendered":"

New York, 210419 (IPS)\u00a0<\/strong>\u2013 Arbetet inom FN:s s\u00e4kerhetsr\u00e5d har alltid pr\u00e4glats av rivalitet mellan dess fem dominerande och permanenta medlemmar. F\u00f6r att skapa ett mer effektivt organ kr\u00e4vs det omfattande reformer \u2013 som b\u00f6r drivas fram underifr\u00e5n. Det skriver den erfarne FN-analytikern och f\u00f6rfattaren James A. Paul i denna kommentar.<\/strong><\/p>\n

<\/p>\n

Vissa analytiker talar nu om att det uppst\u00e5tt ett \u201dnytt kallt krig\u201d mellan USA och Kina. Ibland p\u00e5st\u00e5s det att den geopolitiska rivaliteten mellan dessa stormakter \u2013 som tar sig uttryck i form av fientliga veton och andra \u00e5tg\u00e4rder \u2013 har f\u00f6rst\u00f6rt s\u00e4kerhetsr\u00e5dets effektivitet<\/p>\n

Men skadlig rivalitet \u00e4r inget nytt inom s\u00e4kerhetsr\u00e5det, vars arbete alltid har f\u00f6rhindrats av den vetor\u00e4tt och andra privilegier som tillkommer dess fem permanenta medlemmar.<\/p>\n

De geopolitiska sp\u00e4nningarna mellan USA, Storbritannien, Frankrike, Kina och Ryssland har funnits d\u00e4r \u00e4nda sedan de f\u00f6rsta m\u00f6tena h\u00f6lls f\u00f6r 75 \u00e5r sedan, och har \u00e5terkommande f\u00f6rhindrat FN:s m\u00e4ktigaste organ fr\u00e5n att kunna fullf\u00f6lja sitt mandat.<\/p>\n

Dagens fientligheter mellan USA och Kina p\u00e5verkar naturligtvis arbetet, men inte p\u00e5 l\u00e5nga v\u00e4gar lika mycket som tidigare strider.<\/p>\n

Vissa analytiker har under \u00e5ren argumenterat f\u00f6r att de \u00f6vriga tio invalda medlemmarna i s\u00e4kerhetsr\u00e5det har lyckats motverka de mest oligarkiska tendenserna hos stormakterna och gett r\u00e5det en mer demokratisk karakt\u00e4r. Men det \u00e4r mest \u00f6nsket\u00e4nkande.<\/p>\n

De invalda medlemmarna har bara en sekund\u00e4r roll \u2013 och det g\u00e4ller \u00e4ven om de \u00e4r m\u00e4ktiga, som Tyskland eller Indien. Deras mandat varar bara i tv\u00e5 \u00e5r och de har oddsen emot sig. De permanenta medlemmarna agerar h\u00e4nsynsl\u00f6st i fr\u00e5gor som ber\u00f6r deras privilegier och f\u00f6r att uppr\u00e4tth\u00e5lla sina globala f\u00f6rdelar.<\/p>\n

Grunden f\u00f6r F\u00f6renta nationerna b\u00f6rjade ta form under andra v\u00e4rldskriget, under ledning av de \u201dtre stora\u201d, eller de \u201dtre poliserna\u201d, som USA:s president Franklin D. Roosevelt brukade kalla l\u00e4nderna i privata sammanhang. USA, Storbritannien och Sovjetunionen var ute efter att kontroll \u00f6ver \u201ds\u00e4kerheten\u201d i v\u00e4rlden och ville tillf\u00f6rs\u00e4kra sig makt \u00f6ver sina intresseomr\u00e5den. De ville ha kontroll \u00f6ver naturresurser och marknader f\u00f6r sina produkter och f\u00e5 andra materiella f\u00f6rdelar \u2013 \u00e4ven om detta presenterades under mer lockande ordval, som att de ville verka f\u00f6r en \u201dbibeh\u00e5llen fred\u201d.<\/p>\n

Sedan bj\u00f6ds Frankrike och Kina in som juniora medlemmar i stormaktsklubben. V\u00e4rldens \u00f6vriga l\u00e4nder tvingades acceptera situationen.<\/p>\n

Under \u00e5ren har dock konflikterna mellan de fem permanenta medlemmarna tagit sig m\u00e5nga uttryck. Den f\u00f6rsta rivaliteten som uppstod var den mellan de tv\u00e5 gamla kolonialmakterna Storbritannien och Frankrike \u2013 och de nyare stormakterna USA och Sovjetunionen.<\/p>\n

De sj\u00e4lvst\u00e4ndighetsr\u00f6relser som utmanade kolonialmakterna ledde till att det br\u00f6t ut befrielsekrig, vilket i sin tur gjorde att solidariteten mellan de \u201dtre stora\u201d f\u00f6ll samman, och s\u00e4kerhetsr\u00e5det kunde inte agera. Storbritannien och Frankrike blockerade systematiskt \u00e5tg\u00e4rder som kunde hota deras koloniala st\u00e4llning.<\/p>\n

Det gick inte ens att inom s\u00e4kerhetsr\u00e5det debattera de koloniala konflikter som p\u00e5gick, oavsett hur blodiga och brutala de var. De konflikter som utspelade sig i Algeriet, Kenya, Vietnam och flera andra l\u00e4nder fanns inte med p\u00e5 dagordningen.<\/p>\n

Det stod d\u00e4rmed tidigt klart att s\u00e4kerhetsr\u00e5det inte i f\u00f6rsta hand var en institution som skulle verka f\u00f6r ett r\u00e4ttvist fredsskapande.<\/p>\n

Kolonierna vann till sist sin sj\u00e4lvst\u00e4ndighet, men utan n\u00e5gon hj\u00e4lp fr\u00e5n s\u00e4kerhetsr\u00e5det, utan enbart fr\u00e5n FN:s generalf\u00f6rsamling.<\/p>\n

Och fr\u00e5n slutet av 1940-talet och \u00e4nda fram till murens fall p\u00e5gick s\u00e5 det kalla kriget mellan USA och Sovjetunionen \u2013 som ocks\u00e5 hade en stark inverkan p\u00e5 s\u00e4kerhetsr\u00e5dets arbete och ledde till ett uteblivet agerande i samband med m\u00e5nga krig och konflikter. Sovjetunionen utnyttjade sitt veto i fr\u00e5gor som ber\u00f6rde Tjeckoslovakien och Ungern, medan USA och dess allierade agerade p\u00e5 samma s\u00e4tt n\u00e4r det g\u00e4llde bland annat Vietnam och Kuba.<\/p>\n

Den m\u00e5ngsidiga rivalitet som fanns mellan de fem permanenta medlemmarna p\u00e5 den tiden var betydligt v\u00e4rre \u00e4n den som finns i dag och s\u00e4kerhetsr\u00e5det h\u00f6ll b\u00e5de f\u00e4rre m\u00f6ten och enades om f\u00e4rre resolutioner och uttalanden.<\/p>\n

Efter Sovjetunionens sammanbrott uppstod dock en kort tid av \u00f6kat samarbete och gemensamma insatser, d\u00e4r f\u00e4rre veton l\u00e4mnades in och s\u00e4kerhetsr\u00e5det kom \u00f6verens om fler resolutioner.<\/p>\n

Men smekm\u00e5naden blev kort och snart b\u00f6rjade nya rivaliteter uppst\u00e5.<\/p>\n

Kina, som fram till dess hade varit den minst aktiva medlemmen i r\u00e5det, visade upp nya globala ambitioner och b\u00f6rjade ta sin roll som permanent medlem p\u00e5 ett st\u00f6rre allvar. Dessutom kom det nya veton fr\u00e5n Ryssland, medan de tre v\u00e4stmakterna i vanlig ordning inte tvekade att anv\u00e4nda sina muskler. Vilket i sin tur drabbade s\u00e4kerhetsr\u00e5dets arbete.<\/p>\n

Samtidigt har r\u00e5det f\u00f6rblivit mer aktivt \u00e4n det var under sina f\u00f6rsta 50 \u00e5r. Dagens rivalitet mellan USA och Kina har inte helt f\u00f6r\u00e4ndrat s\u00e4kerhetsr\u00e5det, men den inneb\u00e4r att det numera finns en femte part som de \u00f6vriga fyra m\u00e5ste beakta.<\/p>\n

Och konflikten mellan USA och Kina kommer inte att vara den sista som uppst\u00e5r mellan r\u00e5dets fem stormakter. S\u00e5 l\u00e4nge de fem permanenta medlemmarnas maktst\u00e4llning f\u00f6rblir densamma kommer diplomatiska strider att f\u00f6rhindra konstruktiva insatser.<\/p>\n

Om s\u00e4kerhetsr\u00e5det verkligen ska kunna bli mer effektivt s\u00e5 m\u00e5ste det genomg\u00e5 en ordentlig reformering. Den makt som \u00e5ligger de fem poliserna, r\u00e5dets oligarker, borde inte till\u00e5tas inom en demokratisk och fredlig institution. N\u00e5gon f\u00f6r\u00e4ndring kan dock inte uppn\u00e5s genom att nya permanenta medlemmar tills\u00e4tts och att nya nationella maktcenter d\u00e4rmed sl\u00e5s fast. Det finns redan fem f\u00f6r m\u00e5nga r\u00e4var i det globala h\u00f6nshuset.<\/p>\n

Verkliga f\u00f6r\u00e4ndringar kan endast uppn\u00e5s underifr\u00e5n \u2013 genom p\u00e5tryckningar fr\u00e5n allm\u00e4nheten, genom kampanjer med krav p\u00e5 verklig fred och f\u00f6r att f\u00e5 ett slut p\u00e5 de kalla krig som aldrig tycks ta slut.<\/p>\n

* James A. Paul var chef f\u00f6r den FN-granskande organisationen Global Policy Forum mellan 1993 och fram till 2012 och \u00e4r f\u00f6rfattare till boken \u201cOf Foxes and Chickens – Oligarchy and Global Power in the UN Security Council\u201d.<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

New York, 210419 (IPS)\u00a0\u2013 Arbetet inom FN:s s\u00e4kerhetsr\u00e5d har alltid pr\u00e4glats av rivalitet mellan dess fem dominerande och permanenta medlemmar. F\u00f6r att skapa ett mer effektivt organ kr\u00e4vs det omfattande reformer \u2013 som b\u00f6r drivas fram underifr\u00e5n. Det skriver den… Continue Reading →<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":1919,"featured_media":0,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[9,7],"tags":[],"class_list":["post-22716","post","type-post","status-publish","format-standard","hentry","category-global-fragor","category-politik"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/22716","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/users\/1919"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=22716"}],"version-history":[{"count":1,"href":"https:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/22716\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":22717,"href":"https:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/22716\/revisions\/22717"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=22716"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=22716"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=22716"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}