{"id":22521,"date":"2021-02-19T05:50:59","date_gmt":"2021-02-19T05:50:59","guid":{"rendered":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/?p=22521"},"modified":"2021-02-18T11:55:08","modified_gmt":"2021-02-18T11:55:08","slug":"forskare-befarar-fler-glaciarkatastrofer-i-himalaya","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/ipsnews.net\/svenska\/2021\/02\/19\/forskare-befarar-fler-glaciarkatastrofer-i-himalaya\/","title":{"rendered":"Forskare befarar fler glaci\u00e4rkatastrofer i Himalaya"},"content":{"rendered":"<p><strong>Bhubaneswar, 210219 (IPS)\u00a0<\/strong><strong>\u2013 Minst 58 m\u00e4nniskor omkom och m\u00e5nga fler saknas fortfarande efter att en st\u00f6rtflod av vatten och rasmassor den 7 februari krossade allt i sin v\u00e4g i en dal i indiska Himalaya. Forskare varnar f\u00f6r att fler liknande katastrofer kommer att intr\u00e4ffa i klimatf\u00f6r\u00e4ndringarnas sp\u00e5r.<\/strong><\/p>\n<p><!--more--><\/p>\n<p>P\u00e5 morgonen b\u00f6rjade Rishigangaflodens vatten i den indiska delstaten Uttarakhand att stiga. Inom tv\u00e5 timmar hade floden fyllts av s\u00e5 mycket rasmassor och sm\u00e4ltis att vattenniv\u00e5n var lika h\u00f6g som ett femv\u00e5ningshus. Institutet IIRS har ber\u00e4knat att mellan tv\u00e5 och tre miljoner kubikmeter vatten sedan forsade ut i de n\u00e4rliggande floderna.<\/p>\n<p>N\u00e4r den brungr\u00e5 massan av vatten och rasmassor b\u00f6rjade forsa ner f\u00f6r kullarna b\u00f6rjade m\u00e4nniskor som bor h\u00f6gre upp i bergen att ringa till sina barn som arbetade med bygget av vattenkraftverket Tapovan-Vishnugad. Deras budskap var att arbetarna skulle fly f\u00f6r sina liv. Andra som befann sig ovanf\u00f6r raset skrek \u00e5t personer som var l\u00e4ngre ner i dalen att de m\u00e5ste ta skydd. Men alla hann inte h\u00f6ra varningarna.<\/p>\n<p>St\u00f6rtfloden krossade byggarbetsplatsen. Ett 30-tal arbetare sveptes in i en tunnel vid vattenkraftsdammen, medan andra f\u00f6rdes l\u00e5ngt nedf\u00f6r med vattenmassorna.<\/p>\n<p>Bland de saknade finns ett stort antal arbetare vid vattenkraftsbygget och bybor vars bost\u00e4der spolades bort. Till och med personer som befann sig ute p\u00e5 sina \u00e5krar sveptes med i katastrofen som tycks bero p\u00e5 en kollapsad glaci\u00e4r.<\/p>\n<p>\u00c4n s\u00e5 l\u00e4nge har 58 omkomna hittats, medan 164 personer fortfarande saknas.<\/p>\n<p>Mauri Pelto, glaciolog och professor i milj\u00f6vetenskap vid Nichols College i USA, s\u00e4ger till IPS att en trolig orsak till katastrofen \u00e4r att sm\u00e4ltande glaci\u00e4rvatten blockerats i samband med ett jordskred \u2013 och att f\u00f6rd\u00e4mningarna sedan brustit.<\/p>\n<p>Den samling av sten och sn\u00f6 som sedan forsat ner fr\u00e5n h\u00f6g h\u00f6jd kan i sin tur ha f\u00f6rt med sig \u00e4nnu mer sm\u00e4ltande vatten fr\u00e5n ismassorna.<\/p>\n<p>Mauri Pelto s\u00e4ger att sn\u00f6gr\u00e4nsen p\u00e5 de n\u00e4rliggande glaci\u00e4rerna legat ovanligt h\u00f6gt p\u00e5 senare tid, samtidigt som det var flera decennier sedan januari var lika varm som i \u00e5r i Uttarakhand.<\/p>\n<p>Han s\u00e4ger att samverkande faktorer i form av varma temperaturer och en kraftig avsm\u00e4ltning av glaci\u00e4rerna troligen l\u00e5g bakom jordskredet. Och att den bakomliggande orsaken \u00e4r klimatf\u00f6r\u00e4ndringarna.<\/p>\n<p>Det \u00e4r en slutsats som st\u00f6ds av forskning som databasen Science Direct publicerade f\u00f6rra sommaren \u2013 vilken visar att n\u00e4rmare tio procent av glaci\u00e4rerna i regionen f\u00f6rsvann mellan 1980 och 2017. Enligt forskarna beror de minskande isarna inte bara p\u00e5 varmare temperaturer, utan ocks\u00e5 p\u00e5 en f\u00f6r\u00e4ndrad nederb\u00f6rd.<\/p>\n<p>Mauri Pelto s\u00e4ger att glaci\u00e4rerna i regionen framf\u00f6r blir tunnare, snarare \u00e4n drar sig tillbaka. Det leder i sin tur till att det bildas fler sj\u00f6ar av sm\u00e4ltande vatten \u2013 vilket \u00f6kar riskerna f\u00f6r att nya st\u00f6rtfloder ska drabba allt fler befolkningar.<\/p>\n<p>En f\u00e4rsk <a href=\"https:\/\/tc.copernicus.org\/articles\/15\/199\/2021\/tc-15-199-2021-discussion.html\" target=\"_blank\" rel=\"noopener\">studie<\/a> som nyligen publicerades i den vetenskapliga tidskriften The Cryosphere varnar dessutom f\u00f6r att den sm\u00e4ltande isen p\u00e5 den v\u00e4stra tibetanska plat\u00e5n i Himalaya har b\u00f6rjat fylla p\u00e5 l\u00e4gre liggande sj\u00f6ar i \u00f6kande omfattning.<\/p>\n<p>N\u00e4r glaci\u00e4rerna drar sig tillbaka frig\u00f6rs stora klippor och stenmassor som tidigare fanns under isen \u2013 vilket i sin tur \u00f6kar riskerna f\u00f6r katastrofala st\u00f6rtfloder, i samband med att glaci\u00e4rsj\u00f6ar r\u00e4mnar.<\/p>\n<p>Mauri Pelto s\u00e4ger att det finns stora sprickbildningar i bergen som h\u00e5llits tillbaka av ismassorna. Men n\u00e4r isen f\u00f6rsvinner s\u00e5 h\u00e5lls inte dessa bergsmassor samman l\u00e4ngre \u2013 vilket han menar var orsaken till katastrofen.<\/p>\n<p>\u2013 Jag f\u00f6rv\u00e4ntar mig att fler s\u00e5dana h\u00e4ndelser kommer att intr\u00e4ffa, s\u00e4ger Mauri Pelto till IPS.<\/p>\n<ul>\n<li><a href=\"https:\/\/live.staticflickr.com\/65535\/50949488017_a9e8f8390a_5k.jpg\" target=\"_blank\" rel=\"noopener\">Studier visar att isarna sm\u00e4lter p\u00e5 glaci\u00e4rerna i indiska Himalaya. Bilden visar floden Teesta som l\u00f6per fr\u00e5n \u00f6stra Himalaya. Foto: Manipadma Jena\/IPS<\/a><\/li>\n<\/ul>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"<p>Bhubaneswar, 210219 (IPS)\u00a0\u2013 Minst 58 m\u00e4nniskor omkom och m\u00e5nga fler saknas fortfarande efter att en st\u00f6rtflod av vatten och rasmassor den 7 februari krossade allt i sin v\u00e4g i en dal i indiska Himalaya. Forskare varnar f\u00f6r att fler liknande&hellip; <a href=\"https:\/\/ipsnews.net\/svenska\/2021\/02\/19\/forskare-befarar-fler-glaciarkatastrofer-i-himalaya\/\" class=\"more-link\">Continue Reading <span class=\"meta-nav\">&rarr;<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":1200,"featured_media":22522,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[20,18,12],"tags":[],"class_list":["post-22521","post","type-post","status-publish","format-standard","has-post-thumbnail","hentry","category-arbete","category-asien-och-stillahavsomradet","category-miljo"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/22521","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/users\/1200"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=22521"}],"version-history":[{"count":2,"href":"https:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/22521\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":22524,"href":"https:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/22521\/revisions\/22524"}],"wp:featuredmedia":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/media\/22522"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=22521"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=22521"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=22521"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}