{"id":20942,"date":"2019-12-05T08:21:18","date_gmt":"2019-12-05T08:21:18","guid":{"rendered":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/?p=20942"},"modified":"2019-12-05T08:26:55","modified_gmt":"2019-12-05T08:26:55","slug":"berikad-mat-ett-verktyg-i-kampen-mot-den-dolda-svalten","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/ipsnews.net\/svenska\/2019\/12\/05\/berikad-mat-ett-verktyg-i-kampen-mot-den-dolda-svalten\/","title":{"rendered":"Berikad mat \u2013 ett verktyg i kampen mot den dolda sv\u00e4lten"},"content":{"rendered":"

Bulawayo, Zimbabwe, 191205 (IPS) \u00a0\u2013 N\u00e4ringsbrist \u2013 brist p\u00e5 livsn\u00f6dv\u00e4ndiga n\u00e4rings\u00e4mnen s\u00e5som jod, j\u00e4rn, zink och A-vitamin \u2013 \u00e4r ett v\u00e4xande hot mot h\u00e4lsan i Afrika s\u00f6der om Sahara. FN:s jordbruksorganisation FAO uppskattar att 200 miljoner afrikaner \u00e4r drabbade.<\/strong><\/p>\n

<\/p>\n

Brist p\u00e5 vitaminer och mineraler beskrivs av V\u00e4rldsh\u00e4lsoorganisationen WHO som \u201ddold sv\u00e4lt\u201d. N\u00e4r kroppen inte f\u00e5r de n\u00e4rings\u00e4mnen den beh\u00f6ver kan det leda till att man slutar v\u00e4xa, orsaka synfel och blindhet, blodbrist och till och med leda till d\u00f6den f\u00f6r sm\u00e5 barn och kvinnor.<\/p>\n

Enligt en rapport fr\u00e5n FN:s barnfond Unicef, WHO och V\u00e4rldsbanken var \u00f6ver en fj\u00e4rdedel av de zimbabwiska barnen under fem \u00e5r \u00e4r drabbade av h\u00e4mmad tillv\u00e4xt 2018. \u00c5tta \u00e5r tidigare var andelen \u00e4nd\u00e5 st\u00f6rre: hela 34 procent.<\/p>\n

Unicef skriver att Zimbabwe \u00e4r ett av de 60 l\u00e4nder som leder en global r\u00f6relse f\u00f6r att utrota n\u00e4ringsbristen f\u00f6re 2025, vilket \u00e4r uppmuntrande, men barnr\u00e4ttsorganisationen oroas av att de framsteg som g\u00f6rs saktas ner p\u00e5 grund av stora skillnader mellan landsbygd och st\u00e4der, och mellan rika och fattiga.<\/p>\n

Clive Takudzwa Gahadza och Tinashe Mbiriri \u00e4r tv\u00e5 yngre f\u00f6retagare som f\u00f6rs\u00f6ker dra sitt str\u00e5 till stacken och samtidigt skapa en f\u00f6rs\u00f6rjning f\u00f6r sig sj\u00e4lva genom att driva ett f\u00f6retag som distribuerar s\u00e5 kallade biofortifierade produkter. De kontrakterar sm\u00e5b\u00f6nder f\u00f6r att odla A-vitaminberikad majs och b\u00f6nor med h\u00f6g halt av j\u00e4rn och zink. K\u00f6per sedan in sk\u00f6rden och distribuerar den. De b\u00e5da unga f\u00f6retagarna har f\u00e5tt ett l\u00e5n fr\u00e5n en utvecklingsbank f\u00f6r att genomf\u00f6ra sin aff\u00e4rsid\u00e9.<\/p>\n

\u2013 Vi har redan kunnat \u00f6ka de kvantiteter vi k\u00f6per fr\u00e5n b\u00f6nderna. N\u00e4sta \u00e5r kommer vi att arbeta med 400 b\u00f6nder om allt g\u00e5r enligt plan. Att st\u00e4rka b\u00f6nderna betyder mycket f\u00f6r oss och v\u00e5ra produkter har redan n\u00e5tt omkring 11 000 konsumenter vilket inneb\u00e4r ett bidrag till satsningen p\u00e5 att fler ska ha tillg\u00e5ng till n\u00e4ringsrik kost, s\u00e4ger Clive Takudzwa Gahadza.<\/p>\n

Totalt odlar cirka 250 000 b\u00f6nder i Zimbabwe biofortifierade gr\u00f6dor. En dem \u00e4r Adriel Karima i Chegutu i centrala Zimbabwe som bytt en del av sina odlingar fr\u00e5n sockerb\u00f6nor till j\u00e4rnrika b\u00f6nor.<\/p>\n

\u2013 Det \u00e4r alltid l\u00e4tt att byta till produktion av en gr\u00f6da som det finns en marknad f\u00f6r, s\u00e4ger han.<\/p>\n

Forskningsn\u00e4tverket CGIAR grundade f\u00f6r fyra \u00e5r sedan Harvest Plus som har introducerat de biofortifierade gr\u00f6dorna i Zimbabwe. Uts\u00e4det ger h\u00f6g avkastning och enligt Harvest Plus \u00e4r det ocks\u00e5 motst\u00e5ndskraftigt mot sjukdomar och klarar torka.<\/p>\n

Harvest Plus Zimbabwe har bist\u00e5tt landets jordbruksdepartement med att ta fram, odla och testa gr\u00f6dorna tillsammans med det internationella centret f\u00f6r f\u00f6rb\u00e4ttring av majs och vete, CIMMYT och centret f\u00f6r tropiskt jordbruk, CIAT.<\/p>\n

I november lanserade Zimbabwes regering en strategi f\u00f6r att bek\u00e4mpa n\u00e4ringsbristen i landet. En del av den \u00e4r biofortifikation och hittills har \u00f6ver 250 000 hush\u00e5ll n\u00e5tts av berikade produkter.<\/p>\n

Men inte alla \u00e4r positiva till satsningar p\u00e5 biofortifierade gr\u00f6dor. GRAIN, en internationell ickevinstdrivande organisation som st\u00f6djer sm\u00e5b\u00f6nder och verkar f\u00f6r biologisk m\u00e5ngfald, ser inte berikningen av gr\u00f6dor som svaret p\u00e5 n\u00e4ringsbristen.<\/p>\n

I en rapport som kom i \u00e5r menar organisationen att det redan finns en stor variation av lokala uts\u00e4den i Afrika med h\u00f6gt n\u00e4ringsinneh\u00e5ll som riskerar att sl\u00e5s ut av satsningar p\u00e5 de nya gr\u00f6dorna. Ett exempel i rapporten kommer fr\u00e5n Malawi d\u00e4r myndigheter har propagerat f\u00f6r en biofortifierad majs med h\u00f6gt inneh\u00e5ll av A-vitamin. Detta trots att det redan finns en popul\u00e4r lokal sort som kallas mthikinya som inneh\u00e5ller A-vitamin men ocks\u00e5 \u00e4r proteinrik, inte kr\u00e4ver mycket g\u00f6dning och \u00e4r l\u00e4tt att lagra.<\/p>\n