{"id":20725,"date":"2019-10-11T04:40:29","date_gmt":"2019-10-11T04:40:29","guid":{"rendered":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/?p=20725"},"modified":"2019-10-11T06:41:14","modified_gmt":"2019-10-11T06:41:14","slug":"hallbara-jordbruk-avgorande-for-att-hantera-klimatkrisen","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/ipsnews.net\/svenska\/2019\/10\/11\/hallbara-jordbruk-avgorande-for-att-hantera-klimatkrisen\/","title":{"rendered":"H\u00e5llbara jordbruk avg\u00f6rande f\u00f6r att hantera klimatkrisen"},"content":{"rendered":"

New Delhi, 191011 (IPS*)\u00a0<\/strong>\u2013 M\u00e4nniskans tid p\u00e5 jorden kommer garanterat att vara \u00f6ver om vi forts\u00e4tter p\u00e5 inslagen v\u00e4g med fossila br\u00e4nslen. F\u00f6r att \u00f6verleva \u00e4r det avg\u00f6rande med en \u00f6verg\u00e5ng till en civilisation som grundas p\u00e5 biologisk m\u00e5ngfald. Det skriver den indiska aktivisten, filosofen och f\u00f6rfattaren Vandana Shiva i denna kommentar.<\/strong><\/p>\n

<\/p>\n

Jorden \u00e4r en levande planet och skapar liv. Under mer \u00e4n fyra miljarder \u00e5r har jorden utvecklat en rik biologisk m\u00e5ngfald \u2013 best\u00e5ende av ett \u00f6verfl\u00f6d av olika levande organismer och ekosystem \u2013 som kan m\u00f6ta v\u00e5ra behov och uppr\u00e4tth\u00e5lla livet.<\/p>\n

Genom den biologiska m\u00e5ngfalden och biosf\u00e4rens levande funktioner reglerar jorden temperaturen och klimatet och har skapat f\u00f6ruts\u00e4ttningar f\u00f6r v\u00e5r arts utveckling. Detta \u00e4r vad Nasa-forskaren James Lovelock kommit fram till i sitt arbete tillsammans med Lynn Margulis, genom studier av de processer d\u00e4r levande organismer producerar och avl\u00e4gsnar gaser fr\u00e5n atmosf\u00e4ren. Jorden \u00e4r en sj\u00e4lvreglerande levande organism och livet p\u00e5 jorden skapar f\u00f6ruts\u00e4ttningarna f\u00f6r att livet ska kunna bibeh\u00e5llas och utvecklas. Den s\u00e5 kallade Gaia-hypotesen f\u00f6ddes p\u00e5 1970-talet och var inom forskningen ett \u00e5teruppv\u00e4ckande av tanken p\u00e5 en levande jord.<\/p>\n

Jorden fossiliserade en del av det levande kolet och f\u00f6rvandlade det till d\u00f6tt kol som lagrades i underjorden. Och d\u00e4r borde vi ha l\u00e4mnat det. All den kol, de br\u00e4nslen och naturgaser som vi f\u00f6rbr\u00e4nner och utvinner f\u00f6r att driva dagens oljebaserade ekonomi bildades f\u00f6r \u00f6ver 600 miljoner \u00e5r sedan. Varje \u00e5r f\u00f6rbr\u00e4nner vi miljontals \u00e5r av naturens arbete. Detta \u00e4r sk\u00e4let till att kolcykeln har rubbats.<\/p>\n

N\u00e5gra \u00e5rhundranden med en civilisation baserad p\u00e5 fossila br\u00e4nslen har inneburit att v\u00e5r \u00f6verlevnad blivit hotad p\u00e5 grund av att jordens kolcykel rubbats. Det har lett till att avg\u00f6rande klimatsystem och sj\u00e4lvreglerande processer st\u00f6rts och till att olika arter utrotas i en hastighet som \u00e4r tusen g\u00e5nger h\u00f6gre \u00e4n den normala. Sambanden \u00e4r t\u00e4ta mellan biologiska m\u00e5ngfald och klimatf\u00f6r\u00e4ndringar.<\/p>\n

En \u00f6verg\u00e5ng till en civilisation som \u00e4r baserad p\u00e5 biologisk m\u00e5ngfald \u00e4r avg\u00f6rande f\u00f6r v\u00e5r \u00f6verlevnad. M\u00e4nniskans tid p\u00e5 jorden kommer vara \u00f6ver om vi forts\u00e4tter p\u00e5 inslagen v\u00e4g med fossila br\u00e4nslen.<\/p>\n

Ett exempel \u00e4r mat- och jordbrukssystemen. P\u00e5 jorden finns uppskattningsvis 300\u00a0000 \u00e4tliga v\u00e4xter, men den samlade globala m\u00e4nskligheten anv\u00e4nder bara 200 av dessa. Och enligt en artikel i New Scientist kommer h\u00e4lften av det v\u00e4xtbaserade protein och de kalorier som konsumeras endast fr\u00e5n tre av dessa: majs, ris och vete. Detta samtidigt som endast tio procent av den soja som odlas anv\u00e4nds som mat f\u00f6r m\u00e4nniskor. Resten anv\u00e4nds som djurfoder eller f\u00f6r att tillverka biobr\u00e4nslen.<\/p>\n

V\u00e5rt nuvarande jordbrukssystem \u00e4r inte i f\u00f6rsta hand ett matsystem, utan ett industriellt system, och det \u00e4r inte h\u00e5llbart.<\/p>\n

Tio procent av jordens biologiska m\u00e5ngfald \u00e5terfinns i regnskogarna i Amazonas. Nu br\u00e4nns dessa rika skogar ned f\u00f6r att ge plats f\u00f6r odlingar av genmodifierade sojagr\u00f6dor.<\/p>\n

En f\u00e4rsk rapport fr\u00e5n FN:s klimatpanel, IPCC, belyser hur klimatproblemen b\u00f6rjar med hur vi hanterar jordarna.<\/p>\n

Vi har \u00e5terkommande f\u00e5tt h\u00f6ra att monokulturer av gr\u00f6dor som upp drivs med kraftig anv\u00e4ndning av kemiska g\u00f6dningsmedel och bek\u00e4mpningsmedel \u00e4r n\u00f6dv\u00e4ndiga f\u00f6r att kunna ge mat \u00e5t v\u00e4rldens befolkning.<\/p>\n

Tre fj\u00e4rdedelar av de totala jordbruksmarkerna anv\u00e4nds av det industriella jordbruk som \u00e4r baserat p\u00e5 fossila br\u00e4nslen och h\u00f6g anv\u00e4ndning av kemiska produkter f\u00f6r monokulturer \u2013 samtidigt som dessa odlingar bara producerar 30 procent av den mat vi \u00e4ter. Detta medan de sm\u00e5 jordbruk som bedrivs p\u00e5 25 procent av de totala jordbruksmarkerna producerar \u00f6vriga 70 procent av maten.<\/p>\n

Det industriella jordbruket b\u00e4r ansvar f\u00f6r 75 procent av f\u00f6rst\u00f6relsen av marker, vatten och den biologiska m\u00e5ngfalden p\u00e5 jorden. Om andelen mat som m\u00e4nniskor \u00e4ter fr\u00e5n det fossilbaserade industriella jordbruket skulle \u00f6ka till 40 procent s\u00e5 skulle planeten d\u00f6. Och p\u00e5 en d\u00f6d planet finns varken liv eller mat.<\/p>\n

Vid sidan av koldioxidutsl\u00e4ppen som det industriella jordbruket direkt orsakar st\u00e5r det \u00e4ven bakom utsl\u00e4pp av kv\u00e4veoxid medan fabriker och matavfall orsakar metanutsl\u00e4pp.<\/p>\n

Tillverkningen av konstg\u00f6dsel \u00e4r mycket energiintensiv. Den energi som \u00e5r 2000 anv\u00e4ndes f\u00f6r att tillverka konstg\u00f6dsel motsvarade 191 miljarder liter diesel, en siffra som ber\u00e4knats stiga till 277 miljarder liter till 2030. Detta \u00e4r en starkt bidragande orsak till klimatf\u00f6r\u00e4ndringarna, som dock s\u00e4llan uppm\u00e4rksammas.<\/p>\n

F\u00f6r att m\u00e4nniskan ska kunna \u00f6verleva \u00e4r det avg\u00f6rande med en \u00f6verg\u00e5ng till ett system som grundas p\u00e5 biologisk m\u00e5ngfald och ekologiska processer. Det viktigaste \u00e4r en \u00f6verg\u00e5ng fr\u00e5n fossila br\u00e4nslen till levande processer.<\/p>\n

Ekologiska jordbruk, d\u00e4r man samarbetar med naturen, inneb\u00e4r att \u00f6verfl\u00f6dig koldioxid fr\u00e5n atmosf\u00e4ren, d\u00e4r det inte h\u00f6r hemma, \u00e5terf\u00f6rs till jordarna genom fotosyntesen. Det leder ocks\u00e5 till att jordarna blir b\u00e4ttre p\u00e5 att lagra vatten, vilket \u00f6kar motst\u00e5ndskraften n\u00e4r torkor, \u00f6versv\u00e4mningar och andra extrema klimatfenomen blir fler.<\/p>\n

Ekologiska jordbruk har potentialen att binda 52 gigaton koldioxid<\/a>, vilket \u00e4r den m\u00e4ngd som m\u00e5ste tas bort ur atmosf\u00e4ren f\u00f6r att kunna h\u00e5lla temperatur\u00f6kningen under 2 grader Celsius.<\/p>\n

Men ett h\u00e5llbart jordbruk erbjuder inte bara ett svar p\u00e5 klimatkrisen utan utg\u00f6r ocks\u00e5 en l\u00f6sning p\u00e5 problemen med st\u00e4ndig hunger \u2013 som uppskattningsvis en miljard m\u00e4nniskor lider av. Ekologiska jordbruk producerar mer n\u00e4ring per hektar och kan d\u00e4rmed skapa mer mat \u00e5t fler m\u00e4nniskor p\u00e5 mindre \u00e5kermark.<\/p>\n

*En l\u00e4ngre version av denna artikel har \u00e4ven publicerats av Truthout<\/a>. Denna \u00e5terpublicering utg\u00f6r en del av den journalistiska satsningen Covering Climate Now, d\u00e4r \u00f6ver 250 nyhetsorganisationer samarbetar f\u00f6r att st\u00e4rka bevakningen av klimatfr\u00e5gor.<\/p>\n