{"id":20578,"date":"2019-09-05T06:49:11","date_gmt":"2019-09-05T06:49:11","guid":{"rendered":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/?p=20578"},"modified":"2019-09-05T06:49:11","modified_gmt":"2019-09-05T06:49:11","slug":"usa-maste-agera-tydligare-mot-myanmar","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/ipsnews.net\/svenska\/2019\/09\/05\/usa-maste-agera-tydligare-mot-myanmar\/","title":{"rendered":"\u201dUSA m\u00e5ste agera tydligare mot Myanmar\u201d"},"content":{"rendered":"

Washington DC, 190905 (IPS)\u00a0<\/strong>\u2013 Tv\u00e5 \u00e5r har g\u00e5tt sedan milit\u00e4rens v\u00e5ld i Myanmar tvingade \u00f6ver 700\u00a0000 rohingyer p\u00e5 flykt. Nu m\u00e5ste straffriheten f\u00f6r de ansvariga f\u00e5 ett slut, och d\u00e5 kr\u00e4vs det ett tydligare agerande fr\u00e5n den amerikanska regeringen. Det skriver <\/strong>Nadine Maenza<\/strong>\u00a0och <\/strong>Anurima Bhargava<\/strong> fr\u00e5n USA:s kommission f\u00f6r internationell religionsfrihet, i denna kommentar f\u00f6r IPS.<\/strong><\/p>\n

<\/p>\n

Just nu \u00e4r de fler \u00e4n 911\u00a0000 flyktingarna som befinner sig i enkla l\u00e4ger i Cox\u2019s Bazar i Bangladesh h\u00e5rt drabbade av den p\u00e5g\u00e5ende monsunen.
\nI augusti var det tv\u00e5 \u00e5r sedan en brutal milit\u00e4r kampanj tvingade fler \u00e4n 700\u00a0000 muslimska rohingyer, och personer tillh\u00f6rande andra religi\u00f6sa minoriteter, att fly fr\u00e5n delstaten Rakhine.<\/p>\n

Myanmars milit\u00e4r har skaml\u00f6st f\u00f6rnekat och f\u00f6rs\u00f6kt d\u00f6lja sin barbarism \u2013 som inkluderar godtyckliga gripanden, p\u00e5tvingade bortf\u00f6randen, f\u00f6rdrivningar, v\u00e5ldt\u00e4kter, tortyr och godtyckligt d\u00f6dande.<\/p>\n

Detta samtidigt som landets regering avvisat det internationella samfundets f\u00f6rs\u00f6k att dokumentera de brott som beg\u00e5tts mot internationella lagar, medan rohingyer fortsatt att f\u00f6rnekas sina grundl\u00e4ggande r\u00e4ttigheter.<\/p>\n

Att de som \u00e4r ansvariga f\u00f6r de fruktansv\u00e4rda brott som beg\u00e5tts \u2013 milit\u00e4ren genom direkta handlingar och regeringen genom en samverkande passivitet \u2013 \u00e4nnu inte har drabbats av n\u00e5gra verkliga konsekvenser \u00e4r chockerande.<\/p>\n

Var \u00e4r det h\u00e5rda svaret fr\u00e5n USA:s regering?<\/p>\n

F\u00f6r det f\u00f6rsta \u00e4r det avg\u00f6rande att administrationen bed\u00f6mer om de grymheter som beg\u00e5tts mot rohingya-muslimer, kristna och andra i Myanmar utg\u00f6r n\u00e5got ut\u00f6ver etnisk rensning.<\/p>\n

N\u00e4r USA:s utrikesdepartement f\u00f6rra \u00e5ret publicerade en rapport som dokumenterade brotten i delstaten Rakhine, s\u00e5 skapade detta en f\u00f6rv\u00e4ntan om att en allvarligare beskrivning av det som skett \u2013 antingen brott mot m\u00e4nskligheten eller folkmord \u2013 var p\u00e5 v\u00e4g.<\/p>\n

Begreppet \u201detnisk rensning\u201d f\u00e5ngar inte in den fulla omfattningen av de brott som religi\u00f6sa och etniska minoriteter i Myanmar har utsatt f\u00f6r av milit\u00e4ren.<\/p>\n

Dessutom m\u00e5ste den amerikanska regeringen inf\u00f6ra sanktioner mot Myanmars milit\u00e4ra f\u00f6retr\u00e4dare och de f\u00f6retag som kontrolleras av milit\u00e4ren, f\u00f6r att f\u00e5 dem som beg\u00e5tt grymheterna att st\u00e4llas till svars.<\/p>\n

USA:s finansdepartement har inf\u00f6rt ekonomiska sanktioner mot fem milit\u00e4ra ledare och tv\u00e5 milit\u00e4ra enheter, och utrikesdepartementet har f\u00f6rsett fyra andra h\u00f6gt uppsatta milit\u00e4rer med resesanktioner, d\u00e4ribland den h\u00f6gste bef\u00e4lhavaren, Min Aung Hlaing.<\/p>\n

Som medlemmar av USA:s kommission f\u00f6r internationell religionsfrihet, USCIRF, v\u00e4lkomnar vi dessa f\u00f6rsta steg.<\/p>\n

Men inf\u00f6randet av ett resef\u00f6rbud till USA framst\u00e5r som t\u00e4mligen svagt med tanke p\u00e5 de fruktansv\u00e4rda handlingar som milit\u00e4ren har genomf\u00f6rt mot religi\u00f6sa och etniska minoriteter. M\u00e5linriktade insatser som ekonomiska sanktioner m\u00e5ste ocks\u00e5 riktas mot ansvariga milit\u00e4rer och andra.<\/p>\n

Tack vare en f\u00e4rsk rapport<\/a> fr\u00e5n FN:s oberoende internationella unders\u00f6kningsgrupp har nu det internationella samfundet tillg\u00e5ng till en omfattande lista \u00f6ver de f\u00f6retagsintressen som kontrolleras av milit\u00e4ren, och som skulle kunna vara f\u00f6rem\u00e5l f\u00f6r sanktioner.<\/p>\n

Det m\u00e5 finnas rimliga inv\u00e4ndningar kring vilka effekter sanktioner och andra bestraffningar skulle f\u00e5 gentemot Myanmars ekonomi och landets bilaterala relationer. Vissa befarar att detta skulle driva landet n\u00e4rmare Kina. Men dessa l\u00e4nder \u00e4r v\u00e4nner n\u00e4r det gynnar dem, och inte lika intresserade n\u00e4r det inte gynnar dem. Sanktioner som utf\u00e4rdats av USA och andra l\u00e4nder kommer inte att f\u00f6r\u00e4ndra den situationen.<\/p>\n

Tyv\u00e4rr \u00e4r det inte bara rohingya-muslimer som fallit offer. Myanmars milit\u00e4r och s\u00e4kerhetsstyrkor har anv\u00e4nt sig av samma h\u00e4nsynsl\u00f6sa taktik i delstaten Rakhine som de tidigare nyttjat under flera decennier mot andra etniska minoriteter \u2013 varav m\u00e5nga \u00e4r kristna \u2013 i b\u00e5de Kachin, Shan och andra delar av landet. Dessa \u00f6vergrepp har dokumenterats av\u00a0 USCIRF under tv\u00e5 decennier, och informationen har f\u00f6rts vidare till USA:s regering.<\/p>\n

Med anledning av dessa systematiska, fortsatta och uppenbara brott mot den religi\u00f6sa friheten uppmanar vi USA:s utrikesdepartement att klassa Myanmar som ett \u201ccountry of particular concern\u201d med h\u00e4nvisning till att brotten mot den religi\u00f6sa friheten \u00e4r s\u00e5 grova. Detta skulle sl\u00e5 fast att Myanmar inte lever upp till sina \u00e5taganden i enlighet med den universella deklarationen om de m\u00e4nskliga r\u00e4ttigheterna.<\/p>\n

Ansvarsutkr\u00e4vandet \u00e4r avg\u00f6rande, och USA m\u00e5ste g\u00e5 fr\u00e4mst genom att komma med en stark och tydlig respons.<\/p>\n

Samtidigt handlar framtiden f\u00f6r rohingyer och andra religi\u00f6sa och etniska minoriteter ocks\u00e5 om r\u00e4ttvisa \u2013 och om m\u00f6jligheten att frivilligt kunna \u00e5terv\u00e4nda hem till ett s\u00e4kert och v\u00e4rdigt liv. Rohingyerna m\u00e5ste f\u00e5 veta att de kan g\u00f6ra detta, antingen fr\u00e5n flyktingl\u00e4gren i Bangladesh eller fr\u00e5n l\u00e4gren f\u00f6r internflyktingar i delstaten Rakhine.<\/p>\n

Bangladeshs och Myanmars planer p\u00e5 att repatriera flyktingar b\u00f6r inte f\u00f6rverkligas f\u00f6rr\u00e4n man med hj\u00e4lp av frist\u00e5ende akt\u00f6rer har kunnat s\u00e4kerst\u00e4lla att f\u00f6rh\u00e5llandena i deras hemregioner \u00e4r trygga, och innan rohingyerna sj\u00e4lva blivit konsulterade om ett \u00e5terv\u00e4ndande. Hittills har inget av detta skett.<\/p>\n

Men allra f\u00f6rst m\u00e5ste cykeln av straffrihet och v\u00e5ld i Myanmar f\u00e5 ett slut. Innan dess b\u00f6r USA leda v\u00e4gen f\u00f6r det internationella samfundet genom att tydligt ta avst\u00e5nd fr\u00e5n de fruktansv\u00e4rda m\u00e4nniskor\u00e4ttsbrott som beg\u00e5tts.<\/p>\n

*Nadine Maenza\u00a0\u00e4r bitr\u00e4dande ordf\u00f6rande f\u00f6r USCIRF och Anurima Bhargava\u00a0\u00e4r medlem av kommissionen. De bes\u00f6kte nyligen Myanmar.<\/p>\n