Milano, 031016 (IPS) – Det mesta tyder p\u00e5 att n\u00e4sta p\u00e5ve – f\u00f6rmodligen en latinamerikan eller italienare kommer att h\u00e5lla samma konservativa profil som Johannes Paulus den andra, trots att hans konservatism har m\u00f6tt motst\u00e5nd fr\u00e5n m\u00e5nga h\u00e5ll inom katolska kyrkan. <\/p>\n
<\/p>\n
Johannes Paulus firade 25 \u00e5r som p\u00e5ve p\u00e5 torsdagen.<\/p>\n
Under sin tid som katolska kyrkans h\u00f6gsta ledare har han r\u00f6nt uppskattning f\u00f6r sina internationella insatser, som ibland har str\u00e4ckt sig utanf\u00f6r den rent religi\u00f6sa sf\u00e4ren, exempelvis hans motst\u00e5nd mot kommunistregimerna i det d\u00e5varande \u00f6stblocket.<\/p>\n
Han har rest runt v\u00e4rlden m\u00e5nga g\u00e5nger och bes\u00f6kt mer \u00e4n 100 l\u00e4nder sedan den 16 oktober 1978, d\u00e5 han tilltr\u00e4dde sin post. Och det har bidragit till att han har kallats “v\u00e4rldens viktigaste offentliga person” bland annat av den spanska filosofen Juli\u00e1n Mar\u00edas.<\/p>\n
N\u00e5gra av h\u00f6jdpunkterna f\u00f6r p\u00e5ven under det senaste kvartsseklet var hans bes\u00f6k i hemlandet Polen 1979, och bes\u00f6ket i Kuba 1998, n\u00e4r den socialistiske presidenten Fidel Castro l\u00e4mnade sin arm\u00e9uniform hemma och m\u00f6tte p\u00e5ven i civila kl\u00e4der.<\/p>\n
Men trots p\u00e5vens ih\u00e4rdiga arbete och hans motst\u00e5nd mot politik om enligt honom skapar fattigdom i utvecklingsl\u00e4nder har han kritiserats h\u00e5rt f\u00f6r sin konservativa och traditionella syn p\u00e5 teologin, exempelvis n\u00e4r det g\u00e4ller fr\u00e5gor om preventivmedel, skilsm\u00e4ssor, homosexualitet och sex utanf\u00f6r \u00e4ktenskapet.<\/p>\n
Johannes Paulus f\u00f6ddes den 18 maj 1920 som Karol Jozsef Wojtyla i den polska staden Wadowice, n\u00e5gra kilometer utanf\u00f6r Krakow. Hans far var arm\u00e9officer och hans mor dog tidigt, n\u00e4r Karol var nio \u00e5r gammal. Som ung var han fysiskt aktiv – han spelade fotboll och \u00e5kte skidor, och han \u00e4lskade teater.<\/p>\n
Den blivande p\u00e5vens far dog 1941 och \u00e5ret d\u00e4rp\u00e5 b\u00f6rjade han sin teologiska bana. Han b\u00f6rjade studera vid en underjordisk skola under den tyska ockupationen, och pr\u00e4stvigdes 1946.<\/p>\n
1964 blev han \u00e4rkebiskop i Krakow, och n\u00e4r han uts\u00e5gs till p\u00e5ve 1978 blev ha n den yngste p\u00e5ven under 1900-talet.<\/p>\n
1981 \u00f6verlevde han ett mordf\u00f6rs\u00f6k p\u00e5 S:t Peterstorget i Rom. 2001 diagnostiserades han med Parkinsons, och han lider av sv\u00e5r artrit.<\/p>\n
Den senaste tiden har p\u00e5vens h\u00e4lsa f\u00f6rs\u00e4mrats kraftigt, vilket har utl\u00f6st en livlig debatt inom kyrkan. M\u00e5nga ifr\u00e5gas\u00e4tter om han vid 83 \u00e5rs \u00e5lder \u00e4r l\u00e4mplig som f\u00f6retr\u00e4dare f\u00f6r kyrkan och dess mer \u00e4n en miljard anh\u00e4ngare.<\/p>\n
Men trots allt verkar Johannes Paulus fast besluten att sitta kvar tills han d\u00f6r.<\/p>\n
En av sex m\u00e4nniskor i v\u00e4rlden bek\u00e4nner sig till katolicismen. Av dem finns n\u00e4stan h\u00e4lften i Nord-, Syd-, och Mellanamerika, medan 27 procent finns i Europa, 12 procent i Afrika och 10 procent i Asien.<\/p>\n
Men katolska kyrkans kardinaler har inte samma geografiska spridning som de troende.<\/p>\n
Av de kardinaler som \u00e4r under 80 \u00e5r gamla och d\u00e4rmed har r\u00e4tt att v\u00e4lja Johannes Paulus eftertr\u00e4dare, \u00e4r 40 procent fr\u00e5n Europa och 28 procent fr\u00e5n Amerika.<\/p>\n
I slutet av september – flera m\u00e5nader tidigare \u00e4n v\u00e4ntat – uts\u00e5gs 31 nya kardinaler. Det ses som ett f\u00f6rs\u00f6k av Johannes Paulus att p\u00e5verka valet av hans eftertr\u00e4dare – ett sista f\u00f6rs\u00f6k att f\u00f6rs\u00e4kra sig om att n\u00e4sta p\u00e5ve f\u00f6ljer hans egen konservativa linje.<\/p>\n
Men m\u00e5nga experter menar att om den nya p\u00e5ven har samma ledarskapsstil och konservativa doktrin som Johannes Paulus, skulle det kunna driva bort m\u00e5nga katoliker, eftersom kyrkan kommer att ha mindre och mindre betydelse i deras dagliga liv.<\/p>\n
F\u00f6rd\u00f6manden av skilsm\u00e4ssa och homosexuella f\u00f6rh\u00e5llanden, det rigida f\u00f6rsvaret av pr\u00e4sternas celibat och v\u00e4gran att l\u00e5ta kvinnor bli pr\u00e4ster i katolska kyrkan \u00e4r exempel p\u00e5 \u00e5sikter som Vatikanen f\u00f6retr\u00e4der, men som en stor del av v\u00e4rldens katoliker anser f\u00f6rlegat.<\/p>\n
Men det som har lett till den allra starkaste kritiken mot Johannes Paulus \u00e4r kyrkans fortsatta f\u00f6rbud mot preventivmedel, s\u00e4rskilt med tanke p\u00e5 att hans f\u00f6rd\u00f6mande av kondomanv\u00e4ndning g\u00e5r rakt emot kampanjerna mot spridning av hiv och aids, en sjukdom som h\u00e5ller p\u00e5 att \u00f6del\u00e4gga stora delar av Afrika s\u00f6der om Sahara.<\/p>\n
I f\u00f6rra veckan rapporterade BBC att katolska kyrkan i Afrika har spridit felaktig information om att kondomer inte skyddar mot hiv-virus.<\/p>\n
Men det \u00e4r trots allt inte troligt att den kommande p\u00e5ven blir mer progressiv. Det beror bland annat p\u00e5 att den stora majoriteten av de kardinaler som ska utse en eftertr\u00e4dare \u00e4r konservativa – f\u00f6ga \u00f6verraskande eftersom alla utom fem har utsetts av Johannes Paulus.<\/p>\n
Johannes Paulus blev f\u00f6r 25 \u00e5r sedan den f\u00f6rsta p\u00e5ven p\u00e5 fyra \u00e5rhundraden som inte kom fr\u00e5n Italien. Och m\u00e5nga tror nu att hans eftertr\u00e4dare kommer att bli n\u00e5gon med r\u00f6tterna i Latinamerika. Men det finns \u00e4ven italienska kandidater. Den starkaste av dom \u00e4r Dionigi Tettamanzi, \u00e4rkebiskop i Milano.<\/p>\n
Han var en av de tydligaste kritikerna mot Milanos f\u00f6rre \u00e4rkebiskop, som drev en mer liberal och reformistisk agenda.<\/p>\n
Av de latinamerikanska kandidaterna finns det tv\u00e5 som ofta n\u00e4mns – den mexikanske \u00e4rkebiskopen Norberto Rivera Carrera och hans kollega i Honduras, Oscar Andr\u00e9s Rodr\u00edguez Maradiaga.<\/p>\n
\u00c4ven Dar\u00edo Castrill\u00f3n Hoyos fr\u00e5n Colombia och Juan Luis Cipriani fr\u00e5n Peru har n\u00e4mnts som t\u00e4nkbara kandidater.<\/p>\n
Castrill\u00f3n Hoyos, f\u00f6rsvarar samma doktrin som den nuvarande p\u00e5ven, n\u00e4r det g\u00e4ller strikt katolsk moral. Cipriani, f\u00f6re detta \u00e4rkebiskop i Lima, representerar den ultrakonservativa katolska organisationen Opus Dei, som ocks\u00e5 har starkt st\u00f6d fr\u00e5n Johannes Paulus.<\/p>\n
\u00c4ven om det finns vissa andra kandidater, exempelvis \u00e4rkebiskopen i Wien, Christopher Sch\u00f6nborn, s\u00e5 pekar allt p\u00e5 att n\u00e4sta p\u00e5ve kommer att vara antingen latinamerikan eller italienare.<\/p>\n
\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"
Milano, 031016 (IPS) – Det mesta tyder p\u00e5 att n\u00e4sta p\u00e5ve – f\u00f6rmodligen en latinamerikan eller italienare kommer att h\u00e5lla samma konservativa profil som Johannes Paulus den andra, trots att hans konservatism har m\u00f6tt motst\u00e5nd fr\u00e5n m\u00e5nga h\u00e5ll inom katolska… Continue Reading