{"id":19411,"date":"2018-10-15T08:31:30","date_gmt":"2018-10-15T08:31:30","guid":{"rendered":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/?p=19411"},"modified":"2018-10-15T08:31:30","modified_gmt":"2018-10-15T08:31:30","slug":"halv-grad-gor-stor-skillnad-enligt-klimatrapport","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/ipsnews.net\/svenska\/2018\/10\/15\/halv-grad-gor-stor-skillnad-enligt-klimatrapport\/","title":{"rendered":"Halv grad g\u00f6r stor skillnad enligt klimatrapport"},"content":{"rendered":"

New York, 181015 (IPS) \u2013 F\u00f6r att h\u00e5lla nere den globala uppv\u00e4rmningen till 1,5 grader kr\u00e4vs snabba och omfattande \u00e5tg\u00e4rder, konstaterar FN:s klimatpanel IPCC i en ny rapport<\/a>.<\/strong><\/p>\n

<\/p>\n

Om inte omedelbara \u00e5tg\u00e4rder vidtas kommer den globala uppv\u00e4rmningen \u00f6ka med mer \u00e4n 1,5 grader till 2030 uppger FN:s klimatpanel.<\/p>\n

\u2013 Det \u00e4r ganska nedsl\u00e5ende att h\u00f6ra hur lite tid vi har, s\u00e4ger Chiara Liguori vid Amnesty International.<\/p>\n

Rachel Cleetus vid Union of Concerned Scientists menar att rapporten kan vara den skjuts fram\u00e5t som v\u00e4rldens regeringar beh\u00f6ver.<\/p>\n

\u2013 De efterfr\u00e5gade denna information 2015 och nu har vi det framf\u00f6r oss. Rapporten \u00e4r en v\u00e4ckarklocka.<\/p>\n

Effekterna av klimatf\u00f6r\u00e4ndringarna som orsakas av m\u00e4nsklig aktivitet m\u00e4rks redan nu, vid en grads uppv\u00e4rmning sedan f\u00f6rindustriell tid. Klimatf\u00f6r\u00e4ndringarna orsakar extremt v\u00e4der som \u00f6versv\u00e4mning, torka och v\u00e4rmeb\u00f6ljor.<\/p>\n

I \u00e5r drabbades m\u00e5nga platser \u2013 fr\u00e5n Arktis till Japan av v\u00e4rmeb\u00f6ljor av aldrig tidigare sk\u00e5dat slag.<\/p>\n

I USA orsakade den extrema v\u00e4rmen fler d\u00f6dsfall i st\u00e4der \u00e4n alla andra v\u00e4derh\u00e4ndelser sammantaget. I Japan dog \u00f6ver 65 personer under en vecka i en extrem v\u00e4rmeb\u00f6lja och l\u00e4get beskrevs som en nationell katastrof.<\/p>\n

Den nya klimatrapporten visar att extrema v\u00e4derh\u00e4ndelser kommer att bli allt vanligare om den globala temperatur\u00f6kningen inte begr\u00e4nsas till under 1,5 grader.<\/p>\n

De 91 f\u00f6rfattare som skrivit rapporten menar att skillnaden mellan 1,5 och 2 graders temperatur\u00f6kning \u00e4r v\u00e4sentlig. Bland annat inneb\u00e4r 1,5 grader mindre risk f\u00f6r sjukdomar och d\u00f6dsfall p\u00e5 grund av h\u00f6ga temperaturer.<\/p>\n

Om den globala temperaturh\u00f6jningen skulle begr\u00e4nsas till 1,5 grader i st\u00e4llet f\u00f6r 2 grader skulle havsniv\u00e5h\u00f6jningen bli 0,1 meter l\u00e4gre \u00e5r 2100. Det skulle kunna bespara 10 miljoner m\u00e4nniskor fr\u00e5n att uts\u00e4ttas f\u00f6r risker som \u00f6versv\u00e4mningar, s\u00e4rskilt i sm\u00e5 \u00f6stater.<\/p>\n

F\u00f6rluster av biologisk m\u00e5ngfald och p\u00e5verkan p\u00e5 ekosystemen, som att korallreven d\u00f6r, skulle inte heller bli lika omfattande som vid en h\u00f6gre temperatur\u00f6kning.<\/p>\n

\u2013 \u00c4ven om det kan verka vara en liten skillnad s\u00e5 \u00e4r det en v\u00e4sentlig skillnad n\u00e4r det g\u00e4ller konsekvenserna av 1,5 eller 2 grader. Varje br\u00e5kdel av en grad som vi kan undvika \u00e4r viktig, s\u00e4ger Rachel Cleetus till IPS.<\/p>\n

Sm\u00e5 \u00f6stater som hotas av stigande havsniv\u00e5er menar att det \u00e4r n\u00f6dv\u00e4ndigt att s\u00e4tta gr\u00e4nsen f\u00f6r den globala uppv\u00e4rmningen vid 1,5 grader. Men klimatf\u00f6rhandlingarna i Paris 2015 ledde till att v\u00e4rldens l\u00e4nder kom \u00f6verens om att den globala temperatur\u00f6kningen inte ska \u00f6verstiga 2 grader.<\/p>\n

\u00c4nnu \u00e4r l\u00e4nders utf\u00e4stelser inom ramen f\u00f6r Parisavtalet otillr\u00e4ckliga. Snarare riskerar den globala uppv\u00e4rmningen att bli mer \u00e4n 3 grader, j\u00e4mf\u00f6rt med f\u00f6rindustriell niv\u00e5.<\/p>\n

\u2013 1,5-gradersm\u00e5let \u00e4r knutet till de politiska beslut som tas, tekniska val, sociala och ekonomiska val, och vi har ingen tid att f\u00f6rlora, s\u00e4ger Rachel Cleetus.<\/p>\n

B\u00e5de Rachel Cleetus och Chiara Liguori betonar att det kr\u00e4vs storskaliga f\u00f6r\u00e4ndringar inom alla sektorer, d\u00e4ribland energisektorn.<\/p>\n

I den nya rapporten konstateras att koldioxidutsl\u00e4ppen m\u00e5ste minska med 45 procent till 2030 j\u00e4mf\u00f6rt med 2010 och n\u00e5 noll nettoutsl\u00e4pp till 2050 f\u00f6r att det ska vara m\u00f6jligt att n\u00e5 1,5-gradersm\u00e5let.<\/p>\n

Rachel Cleetus pekar ocks\u00e5 p\u00e5 behovet av klimatfinansiering till utvecklingsl\u00e4nder. FN:s gr\u00f6na klimatfond har blivit ett viktigt instrument f\u00f6r att hantera klimatf\u00f6r\u00e4ndringar i utvecklingsl\u00e4nder och st\u00f6dja insatser f\u00f6r att begr\u00e4nsa utsl\u00e4ppen av v\u00e4xthusgaser.<\/p>\n

Men av de 10 miljarder dollar som utlovats till fonden har endast 3 miljarder betalats ut, vilket inneb\u00e4r att fonden \u00e4r i desperat behov av medel f\u00f6r att kunna begr\u00e4nsa den globala uppv\u00e4rmningen till under 1,5 grader. B\u00e5de l\u00e4nder som Australien och USA har avvisat f\u00f6rfr\u00e5gningar om att bidra med mer pengar.<\/p>\n

Klimatfinansiering har varit en viktig hake i m\u00e5nga internationella f\u00f6rhandlingar, bland annat FN:s klimatm\u00f6ten. Det v\u00e4ntas bli ett av de st\u00f6rre hindren i f\u00f6rhandlingarna vid FN:s klimatm\u00f6te i december i Katowice i Polen d\u00e4r v\u00e4rldens l\u00e4nder ska besluta om ett gemensamt regelverk f\u00f6r att n\u00e5 m\u00e5len i Parisavtalet.<\/p>\n

Det finns m\u00f6jligheter att hantera klimatf\u00f6r\u00e4ndringarna men m\u00e5nga menar att det \u00e4r bristen p\u00e5 politisk vilja och engagemang som \u00e4r mest oroande.<\/p>\n

\u2013 Det finns mycket som vi kan g\u00f6ra f\u00f6r att kraftigt begr\u00e4nsa utsl\u00e4ppen och det \u00e4r upp till politiker och v\u00e4rldens regeringar att visa ledarskap, s\u00e4ger Rachel Cleetus.<\/p>\n

P\u00e5 olika h\u00e5ll har m\u00e4nniskor best\u00e4mt sig f\u00f6r att st\u00e4lla sina regeringar till svars.<\/p>\n

Milj\u00f6gruppen Urgenda i Nederl\u00e4nderna menade att nationen gjorde s\u00e5 lite f\u00f6r att motverka klimatf\u00f6r\u00e4ndringarna att de br\u00f6t mot lagen och utsatte medvetet sin egen befolkning f\u00f6r fara. De tog sin regering till domstol och vann. Domstolen har beordrat Nederl\u00e4nderna att minska sina utsl\u00e4pp med 25 procent till 2020.<\/p>\n

Urgenda-m\u00e5let har f\u00f6ljts av en rad olika klimatprocesser i andra delar av v\u00e4rlden.<\/p>\n

\u2013 Det h\u00e4r \u00e4r ganska uppmuntrande eftersom det kan f\u00e5 regeringar att agera och att g\u00f6ra mer, s\u00e4ger Chiara Liguori.<\/p>\n