{"id":19008,"date":"2018-06-19T08:27:19","date_gmt":"2018-06-19T08:27:19","guid":{"rendered":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/?p=19008"},"modified":"2018-06-19T08:30:23","modified_gmt":"2018-06-19T08:30:23","slug":"brasilien-experter-vill-se-mer-hallbart-lantbruk","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/ipsnews.net\/svenska\/2018\/06\/19\/brasilien-experter-vill-se-mer-hallbart-lantbruk\/","title":{"rendered":"Brasilien: Experter vill se mer h\u00e5llbart lantbruk"},"content":{"rendered":"

Rio de Janeiro, 180619 (IPS): Brasilien \u00e4r ett av de l\u00e4nder i v\u00e4rlden som producerar och exporterar mest jordbruksprodukter. Trots det \u00e4r mattillg\u00e5ngen i landet inte l\u00e5ngsiktigt h\u00e5llbar, visar flera unders\u00f6kningar.<\/strong><\/p>\n

En veckol\u00e5ng strejk bland lastbilschauff\u00f6rer i maj avsl\u00f6jade hur s\u00e5rbart systemet \u00e4r. Strejken ledde till omfattande brist p\u00e5 varor, s\u00e4rskilt f\u00e4rskvaror som gr\u00f6nsaker och \u00e4gg, i de st\u00f6rre brasilianska st\u00e4derna, enligt Nationella alliansen f\u00f6r agroekologi, ANA.<\/p>\n

Brasilien hamnar bara p\u00e5 28 plats av 34 l\u00e4nder som j\u00e4mf\u00f6rs i ett index<\/a>\u00a0\u00f6ver livsmedel och h\u00e5llbarhet som har utvecklats av italienska Barlilla Center tillsammans med det brittiska magasinet the Economist.<\/p>\n

I Latinamerika fick Colombia b\u00e4st rankning med en 13:e plats, f\u00f6ljt av Argentina p\u00e5 plats 18 och Mexiko p\u00e5 plats 22. Tre variabler j\u00e4mf\u00f6rdes: h\u00e5llbarhet i jordbruket, n\u00e4ring och matsvinn. V\u00e4rldens st\u00f6rsta livsmedelsproducent USA fick inte heller en bra placering utan hamnade p\u00e5 plats 21.<\/p>\n

\u2013 Det brasilianska livsmedelssystemet \u00e4r inte h\u00e5llbart sett ur milj\u00f6m\u00e4ssiga, sociala eller ekonomiska termer, s\u00e4ger Elisabetta Recine, chef f\u00f6r det nationella r\u00e5det f\u00f6r mat och n\u00e4ring, Consea.<\/p>\n

\u2013 Produktionen har blivit allt mer ensidig, liksom handeln. Det betyder att mat m\u00e5ste transporteras l\u00e5nga str\u00e4ckor vilket driver upp kostnaderna och \u00f6kar konsumtionen av industriellt framst\u00e4lld mat med l\u00e5ng h\u00e5llbarhet men mindre n\u00e4ring i storst\u00e4derna, s\u00e4ger Elisabetta Recine som ocks\u00e5 undervisar i n\u00e4ringsl\u00e4ra vid Universidade de Bras\u00edlia.<\/p>\n

Det specialiserade, storskaliga systemet leder ocks\u00e5 till att vinsterna hamnar hos f\u00e5, det skapar inte mycket arbete och det kr\u00e4ver anv\u00e4ndning av kemikalier i jordbruket, s\u00e4ger hon. I Brasilien \u00f6kar \u00e5terigen andelen undern\u00e4rda samtidigt som fetma har blivit ett problem i alla \u00e5ldersgrupper i hela landet, ber\u00e4ttar Elisabetta Recine.<\/p>\n

Agronomen Paulo Petersen, vice-president f\u00f6r det brasilianska f\u00f6rbundet f\u00f6r agroekologi, \u00e4r ocks\u00e5 kritisk till utvecklingen.<\/p>\n

\u2013 Monokultur \u2013 d\u00e4r man koncentrerar sig p\u00e5 en gr\u00f6da \u2013 \u00e4r beroende av importerade insatser som exempelvis olja; det f\u00f6rst\u00f6r milj\u00f6n, orsakar erosion och leder till \u00f6kenspridning till skillnad fr\u00e5n det jordbruk man bedrev f\u00f6rr som v\u00e4rderade jordf\u00f6rb\u00e4ttring.<\/p>\n

Samtidigt konsumerar m\u00e4nniskor allt mer f\u00e4rdig mat vilket skapar on\u00f6digt avfall och inneh\u00e5ller socker, fett, konserveringsmedel och natrium som orsakar fetma och d\u00e5lig h\u00e4lsa, menar Paulo Petersen.<\/p>\n

\u2013 Det \u00e4r n\u00f6dv\u00e4ndigt att omorganisera livsmedelssystemet, att \u00e4ndra dess logik, och det \u00e4r statens ansvar, s\u00e4ger han.<\/p>\n

Den brasilianska staten har gjort flera bra insatser som exempelvis skolmatsprogrammet d\u00e4r 30 procent av den mat som serveras i grundskolor ska komma fr\u00e5n familje\u00e4gda g\u00e5rdar samt ett kreditprogram med l\u00e5ga r\u00e4ntor f\u00f6r mindre jordbruk. Det vilket visar p\u00e5 en v\u00e4xande insikt om de negativa f\u00f6ljderna av storskalig matproduktion, menar Paulo Petersen som dock anser att de stora f\u00f6retagen har s\u00e5dan makt att de blockerar en st\u00f6rre f\u00f6r\u00e4ndring.<\/p>\n

Koncentrationen av mark som \u00e4gs av ett f\u00e5tal stora jord\u00e4gare \u00e4r ett problem, liksom att de stora livsmedelsf\u00f6retagen f\u00e5r den st\u00f6rre delen av f\u00f6rm\u00e5nliga krediter och har politiskt inflytande, s\u00e4ger han.<\/p>\n

Bilder:<\/p>\n

Skollunch i Itabora\u00ed, 45 kilometer fr\u00e5n Rio de Janeiro. Tack vare det nationella skolmatsprogrammet serveras \u00e4ven lokal producerad mat<\/a>. Foto: Mario Osava\/IPS<\/p>\n

Ett sojab\u00f6nsplantage i delstaten Tocantins d\u00e4r en enda gr\u00f6da b\u00f6rjar ta \u00f6ver den odlingsbara marken<\/a>. Foto: Mario Osava\/IPS<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Rio de Janeiro, 180619 (IPS): Brasilien \u00e4r ett av de l\u00e4nder i v\u00e4rlden som producerar och exporterar mest jordbruksprodukter. Trots det \u00e4r mattillg\u00e5ngen i landet inte l\u00e5ngsiktigt h\u00e5llbar, visar flera unders\u00f6kningar.<\/p>\n","protected":false},"author":11,"featured_media":19010,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[6,4,15,12,11],"tags":[],"class_list":["post-19008","post","type-post","status-publish","format-standard","has-post-thumbnail","hentry","category-ekonomi","category-halsa","category-latinamerika","category-miljo","category-utveckling"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/19008","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/users\/11"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=19008"}],"version-history":[{"count":3,"href":"https:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/19008\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":19012,"href":"https:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/19008\/revisions\/19012"}],"wp:featuredmedia":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/media\/19010"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=19008"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=19008"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=19008"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}