{"id":18908,"date":"2018-05-23T08:55:39","date_gmt":"2018-05-23T08:55:39","guid":{"rendered":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/?p=18908"},"modified":"2018-05-23T08:56:49","modified_gmt":"2018-05-23T08:56:49","slug":"industri-och-sjofart-hotar-varldens-storsta-mangroveskog","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/ipsnews.net\/svenska\/2018\/05\/23\/industri-och-sjofart-hotar-varldens-storsta-mangroveskog\/","title":{"rendered":"Industri och sj\u00f6fart hotar v\u00e4rldens st\u00f6rsta mangroveskog"},"content":{"rendered":"

Dhaka, 180523 (IPS) \u2013 Giftiga f\u00f6roreningar fr\u00e5n sj\u00f6fart, industrier och sjunkna skepp hotar tusentals arter i floddeltat Sundarbans i Bangladesh. Omr\u00e5det \u00e4r v\u00e4rldsarvsklassat och hem f\u00f6r v\u00e4rldens st\u00f6rsta mangroveskog och de utrotningshotade bengaliska tigrarna.<\/strong><\/p>\n

<\/p>\n

Olyckor, milj\u00f6brott och oaktsamhet har redan lett till att giftiga \u00e4mnen som bland annat svavel, kolv\u00e4te, magnesium, kalium, arsenik, bly, kvicksilver, nickel och kadmium finns i floddeltat. Gifterna d\u00f6dar de plankton som \u00e4r en f\u00f6ruts\u00e4ttning f\u00f6r allt marint liv. Och studier visar att f\u00f6rlust av plankton p\u00e5verkar djur- och v\u00e4xtlivet \u00e4ven i skogen.<\/p>\n

Den 14 april sj\u00f6nk ett lastfartyg fullt med kol djupt inne i skogen. Dykare fr\u00e5n Bangladeshs vattentransportsmyndighet BIWTA har sp\u00e5rat fartyget men inte lyckats b\u00e4rga det. Detta \u00e4r den tredje lastb\u00e5ten som har kapsejsat p\u00e5 mindre \u00e4n tv\u00e5 \u00e5r i den ekologiskt k\u00e4nsliga regionen.<\/p>\n

Den v\u00e4rsta olyckan skedde i december 2014 d\u00e5 en oljetanker kolliderade med ett lastfartyg och \u00f6ver 350 000 liter r\u00e5olja l\u00e4ckte ut i floden Shela. Floden \u00e4r en av m\u00e5nga bifloder som fl\u00f6dar genom skogen. I maj 2017 sj\u00f6nk ett lastfartyg med konstg\u00f6dsel i Bhola-floden i Sundarbans och i oktober samma \u00e5r sj\u00f6nk en b\u00e5t lastad med kol i den grunda floden Pashur.<\/p>\n

Varje g\u00e5ng en olycka har skett utf\u00e4rdar regeringen ett lugnande budskap om att kolet inneh\u00e5ller \u201ds\u00e4kra\u201d niv\u00e5er av svavel och kvicksilver som \u00e4r de \u00e4mnen milj\u00f6r\u00f6relsen \u00e4r mest oroade \u00f6ver. Milj\u00f6organisationerna rasar och menar att politiker och myndigheter struntar i landets milj\u00f6lagar.<\/p>\n

\u2013 Jag sk\u00e4ms \u00f6ver att v\u00e5r regering citerar ett s\u00e5 ovetenskapligt argument. Det skadar regeringens trov\u00e4rdighet och reser fr\u00e5gan om kompetensen hos ber\u00f6rda myndigheter, s\u00e4ger Sharif Jamil vid milj\u00f6organisationen Bangladesh Poribesh Andolon, Bapa.<\/p>\n

\u2013 Sj\u00e4lvklart f\u00e5r s\u00e5dana h\u00e4r lastfartygsolyckor inne i Sundarbans sv\u00e5ra och obotliga f\u00f6ljder p\u00e5 detta unika ekosystem, s\u00e4ger han.<\/p>\n

Sharif Jamil kritiserar milj\u00f6skyddsmyndighetenen DoE f\u00f6r att inte utreda f\u00f6ljderna av olyckorna och inte straffa de skyldiga.<\/p>\n

Professor Abdullah Harun, som undervisar i milj\u00f6vetenskap vid universitetet i Khulna, s\u00e4ger att de kommersiella transporterna p\u00e5 vattenv\u00e4garna genom Sundarbans redan har f\u00e5tt sv\u00e5ra f\u00f6ljer.<\/p>\n

\u2013 Vi har genomf\u00f6rt en serie unders\u00f6kningar med titeln \u201dEffekten av oljespill p\u00e5 milj\u00f6n i Sundarbans\u201d. De visar skr\u00e4mmande resultat med h\u00f6ga gifthalter i m\u00e5nga arter och vattenprover. Det mest alarmerande \u00e4r f\u00f6rlusten av fytoplankton och zooplankton som har en avg\u00f6rande roll i n\u00e4ringskedjan.<\/p>\n

Forskarna har ocks\u00e5 uppt\u00e4ckt stora f\u00f6rluster av fiskyngel.<\/p>\n

\u2013 F\u00f6re 2014 hittade vi omkring 6 000 yngel per liter vatten insamlat fr\u00e5n floderna i Sundarbans. Efter katastrofen genomf\u00f6rde vi samma unders\u00f6kning och d\u00e5 fanns det mindre \u00e4n h\u00e4lften, cirka 2 500 yngel, i samma m\u00e4ngd vatten. Detta \u00e4r bara en art. \u00c4r det inte tillr\u00e4ckligt alarmerande?<\/p>\n

Efter den senaste olyckan har regeringen inf\u00f6rt ett f\u00f6rbud f\u00f6r lastfartyg att anv\u00e4nda den smala kanalen i floden Pashur. Men det finns en oro f\u00f6r att f\u00f6rbudet bara kommer vara tillf\u00e4lligt, vilket har skett tidigare. Efter oljeutsl\u00e4ppet 2014 inf\u00f6rdes ett liknande f\u00f6rbud som senare h\u00e4vdes.<\/p>\n

Milj\u00f6r\u00f6relsen oroas \u00f6ver att industrialiseringen n\u00e4ra Sundarbans v\u00e4xer. 190 kommersiella och industriella fabriker planeras inom tio kilometer fr\u00e5n v\u00e4rldsarvet, enligt landets milj\u00f6departement. 24 av dessa har av departementet gett r\u00f6d flagg eftersom det finns risk att de ska f\u00f6rorena jord, vatten och mark. Men professor Ainun Nishatm, k\u00e4nd milj\u00f6vetare, menar att det beh\u00f6vs en strategisk utredning innan n\u00e5gra industrier byggs i n\u00e4rheten av Sundarbans.<\/p>\n

Transporterna p\u00e5 vattenv\u00e4garna i v\u00e4rldsarvet har \u00f6kat med 236 procent de senaste sju \u00e5ren, enligt Mongla, myndigheten med ansvar f\u00f6r sj\u00f6transporter. Det inneb\u00e4r att v\u00e4rldens st\u00f6rsta mangroveskog forts\u00e4tter att f\u00f6rorenas av transporter – \u00e4ven om inga olyckor sker.<\/p>\n

F\u00f6rutom bengalisk tiger lever bland annat makaker, dv\u00e4rgtigerkatter, djungelkatter, vildsvin, r\u00e4var, flyghundar, myrkottar och axishjortar i skogen. Bland de vattenlevande arterna finns flera delfinarter, grodor, krabbor och fiskar som elektriska \u00e5lar och silverkarpar samt \u00f6ver 260, m\u00e5nga av dem s\u00e4llsynta.<\/p>\n