{"id":18591,"date":"2018-03-12T10:50:13","date_gmt":"2018-03-12T10:50:13","guid":{"rendered":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/?p=18591"},"modified":"2018-03-12T11:41:13","modified_gmt":"2018-03-12T11:41:13","slug":"utlandsjobbet-ska-betala-deras-nya-hus","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/ipsnews.net\/svenska\/2018\/03\/12\/utlandsjobbet-ska-betala-deras-nya-hus\/","title":{"rendered":"Utlandsjobbet ska betala deras nya hus"},"content":{"rendered":"

Nepal, 180312 (IPS\/Arbetet-Global) \u2013 V\u00e4rldens g\u00e4starbetare skickar hem tre g\u00e5nger mer pengar \u00e4n det globala bist\u00e5ndet. F\u00f6r familjen Tamang, som bor i ett skjul i en by i Nepal, kan utlandsjobbet r\u00e4cka till ett nytt hus och utbildning f\u00f6r deras son.<\/p>\n

<\/p>\n

Byn har precis vaknat. N\u00e5gra h\u00f6nor springer runt p\u00e5 g\u00e5rdsplanen utanf\u00f6r pl\u00e5tskjulet.
\nEn buss passerar p\u00e5 v\u00e4gen d\u00e4r nere som ringlar sig runt berget, det kommer att dr\u00f6ja flera timmar innan n\u00e4sta passerar.<\/p>\n

Den lilla byn Rayala ligger tre timmars bilresa sydv\u00e4st om Nepals huvudstad Katmandu.<\/p>\n

Det har snart g\u00e5tt tre \u00e5r sedan marken sk\u00e4lvde och byggnader f\u00f6r\u00adst\u00f6rdes.<\/p>\n

I byn syns\u00a0fortfarande sp\u00e5ren. Tak har rasat in, stora sprickor l\u00f6per l\u00e4ngs v\u00e4ggarna.\u00a0Seismologerna beskrev det som att den indiska plattan kolliderade med den asiatiska. Men resultatet av den serie jordb\u00e4vningar som drabbade Nepal v\u00e5ren 2015 blev f\u00f6r\u00f6dande.<\/p>\n

N\u00e4stan 3\u2009000 m\u00e4nni\u00adskor omkom, tiotusentals skadades.<\/p>\n

Priya Tamang\u00a0har satt sig p\u00e5 en liten pall (muda) i solen utanf\u00f6r pl\u00e5tskjulet som efter jordb\u00e4vningen numera \u00e4r familjens hem. N\u00e5gra hus h\u00f6gre upp i sluttningen har hon en ko och en buffel vars mj\u00f6lk hon s\u00e4ljer.<\/p>\n

\u2013\u2009Sedan br\u00e4nner jag sprit ocks\u00e5. Den s\u00e4ljer jag p\u00e5 marknaden, s\u00e4ger hon.<\/p>\n

Familjen k\u00e4mpar fortfarande f\u00f6r att bygga upp sitt hem igen.<\/p>\n

Deras hus f\u00f6rst\u00f6rdes i jordb\u00e4vningen. Priya Tamang lyckas tj\u00e4na ihop motsvarande 1\u2009000 kronor i m\u00e5naden, varav h\u00e4lften g\u00e5r till mat och andra utgifter. De resterande 500 kronorna sparar hon.<\/p>\n

Men det hade varit om\u00f6jligt att f\u00e5 ihop tillr\u00e4ckligt om inte hennes man, Gagan Tamang, hade \u00e5kt till Saudiarabien f\u00f6r att jobba.<\/p>\n

\u2013\u2009Han skickar hem mellan 80\u2009000 och 90\u2009000 rupees (motsvarande cirka 6\u2009500 kronor) varannan m\u00e5nad, s\u00e4ger Priya Tamang.<\/p>\n

Inne i skjulet\u00a0leker den 9-\u00e5riga sonen Prajwal med grannbarnen. De sm\u00e4ller ballonger och g\u00e5r ut och in genom pl\u00e5tskjulet.<\/p>\n

Det \u00e4r m\u00e5nga i byn som \u00e4r i samma situation. Och inte bara i byn. Att jobba ihop pengar utomlands och skicka hem \u00e4r en global f\u00f6reteelse. Det kallas remittering och pengafl\u00f6dena \u00e4r enorma.<\/p>\n

Varje \u00e5r skickas<\/a>\u00a0drygt 5\u2009100 miljarder kronor i remitteringar i hela v\u00e4rlden. Mer \u00e4n 3\u2009900 miljarder kronor skickar g\u00e4starbetare tillbaka till medel- och l\u00e5ginkomstl\u00e4nder i v\u00e4rlden.<\/p>\n

Det \u00e4r tre g\u00e5nger s\u00e5 mycket som v\u00e4rldens totala bist\u00e5ndsbudget och n\u00e5got mindre \u00e4n hela Sveriges BNP.<\/p>\n

\u2013\u2009De pengar som skickas hem av arbetare har stor effekt f\u00f6r m\u00e5nga l\u00e4nders ekonomier, s\u00e4ger Lisa \u00c5kes\u00adson p\u00e5 Institutionen f\u00f6r globala studier p\u00e5 G\u00f6teborgs universitet.
\n<\/strong>Hon har\u00a0forskat kring remitte\u00adring och s\u00e4ger att hemskickade pengar kan bli s\u00e4rskilt viktiga i konfliktomr\u00e5den.<\/p>\n

Att organisera hj\u00e4lp i form av bist\u00e5nd kan ta l\u00e5ng tid och i vissa omr\u00e5den, som Syrien, kan konflikterna vara s\u00e5 allvarliga att befolkningen endast n\u00e5s av begr\u00e4nsade insatser.<\/p>\n

Pengar fr\u00e5n utlandsarbete kommer in snabbare men g\u00e5r endast till enskilda familjer, till skillnad ifr\u00e5n bist\u00e5ndet som \u00e4r riktade insatser f\u00f6r att lindra n\u00f6d eller bygga demokratiska institutioner.<\/p>\n

Trenden \u00e4r att summan \u00f6kar. Det beror fr\u00e4mst p\u00e5 att den globala migrationen \u00f6kar.<\/p>\n

I dag uppg\u00e5r antalet migranter i v\u00e4rlden till cirka 250 miljoner. De allra flesta flyttar till ett annat land f\u00f6r att jobba och f\u00e5 en b\u00e4ttre inkomst.<\/p>\n

N\u00e4r antalet migranter \u00f6kar v\u00e4xer ocks\u00e5 penningfl\u00f6dena.\u00a0Pengarna har ocks\u00e5 lett till att m\u00e5nga har kunnat sko sig p\u00e5 g\u00e4starbetare.\u00a0Rekryteringsfirmor tar ofta betalt f\u00f6r att f\u00f6rmedla utlandsjobb, och banker och finansbolag tar ofta h\u00f6ga avgifter av g\u00e4starbetare som skickar hem pengar.<\/p>\n

Enligt V\u00e4rldsbanken ligger avgiften f\u00f6r att f\u00f6ra \u00f6ver pengar p\u00e5 ett globalt genomsnitt p\u00e5 7, 2 procent, vilket \u00e4r l\u00e5ngt \u00f6ver det globala m\u00e5l som satts upp p\u00e5 en \u00f6verf\u00f6rings\u00adavgift p\u00e5 3 procent.<\/p>\n

 <\/p>\n

Priya Tamangs vardag<\/strong><\/p>\n

\u201dJag g\u00e5r upp mellan klockan fyra och fem varje morgon. D\u00e5 jag vaknar tar jag f\u00f6rst hand om mina djur, en ko och en buffel. Jag mockar och ger dem gr\u00e4s.\u00a0Strax efter klockan \u00e5tta p\u00e5 morgonen g\u00e5r jag hem och g\u00f6r i ordning mat och \u00e4ter med min son innan han g\u00e5r till skolan. Sedan g\u00e5r jag ut i skogen f\u00f6r att samla ved och mat till djuren. Vid tre\u2013fyra tiden p\u00e5 eftermiddagen g\u00e5r jag hem och b\u00f6rjar laga mat till min son.
\nP\u00e5 kv\u00e4llen brukar jag titta p\u00e5 tv. Jag \u00e4lskar indiska s\u00e5poperor. Vid niotiden g\u00e5r jag och l\u00e4gger mig.\u201d<\/p>\n

 <\/p>\n

En miljard \u00e4r beroende av g\u00e4starbetarna<\/strong><\/p>\n

En miljard m\u00e4nniskor \u2013 var sjunde m\u00e4nniska p\u00e5 jorden \u2013 \u00e4r beroende av pengarna som drygt 200 miljoner g\u00e4starbetare skickar hem. De bidrar till att m\u00e4nniskor kan bygga hus, ge sina barn utbildning och betala f\u00f6r v\u00e5rd. Samtidigt splittras familjer d\u00e5 arbetare \u00e5ker utomlands f\u00f6r att jobba och hela l\u00e4nders ekonomier kan bli beroende av sina g\u00e4starbetare. L\u00e4nderna som \u00e4r mest beroende av g\u00e4starbetarnas inkomster (r\u00e4knat i procent av BNP) \u00e4r:<\/p>\n

Liberia: 31 %
\nKirgizistan: 30 %
\nNepal: 30 %
\nHaiti: 28 %
\nTadzjikistan: 27 %<\/p>\n

K\u00e4lla:<\/em><\/strong>\u00a0V\u00e4rldsbanken<\/em>
\nFotnot:<\/em><\/strong>\u00a0Procent av BNP f\u00f6r l\u00e4nder med mer \u00e4n en miljon medborgare. St\u00f6rst penningfl\u00f6de i absolu\u00adta tal g\u00e5r till Indien, Kina, Filippinerna, Mexiko och Pakistan<\/em>.<\/p>\n