Canudos, 171108 (IPS) – F\u00f6rr dog m\u00e4nniskor till f\u00f6ljd av torka i Brasiliens halvtorra nord\u00f6stra region. Numera har sm\u00e5jordbrukarna \u00e5terg\u00e5tt till traditionella metoder och samtidigt hittat s\u00e4tt att leva i samklang med klimatet.<\/p>\n
<\/p>\n
I halvtorra omr\u00e5den i nord\u00f6stra Brasilien \u00e4r torra sl\u00e4tter fulla av blomstrande kaktusar och inhemska gr\u00f6dor som traditionellt odlas av lokalbefolkningen.<\/p>\n
P\u00e5 sin g\u00e5rd p\u00e5 i Canudos i delstaten Bahia odlar Jo\u00e3o Afonso Almeida gr\u00f6nsaker, hirs, passionsfrukt, palmtr\u00e4d, citrusfrukter och foderv\u00e4xter. Mellan raderna av duv\u00e4rt och vild vattenmelon v\u00e4xer kaktusar som anv\u00e4nds till foder f\u00f6r getter och f\u00e5r.<\/p>\n
Jorden \u00e4r torr och dammig h\u00e4r i Caatinga, ett torrt landskap best\u00e5ende av \u00f6kenmark och sn\u00e5rskog, d\u00e4r torrperioderna kan p\u00e5g\u00e5 i flera \u00e5r och sedan varvas med nederb\u00f6rd p\u00e5 mellan 200 och 800 millimeter \u00e5rligen och stor avdunstning.<\/p>\n
Tack vare enkla metoder f\u00f6r att tillvarata regnvatten har Jo\u00e3o Afonso Almeida lyckats hitta s\u00e4tt att leva i balans med det lokala ekosystemet.<\/p>\n
Han visar upp en vattentank som installerats med hj\u00e4lp av det regionala jordbruksinstitutet IRPAA som tillsammans med m\u00e4ngder av organisationer \u00e4r en del av r\u00f6relsen ASA i Brasiliens halvtorra \u00f6stra region.<\/p>\n
Enligt ASA har en miljon jordbruksfamiljer endast tillg\u00e5ng till 4,2 procent av den odlingsbara jorden i regionen medan stora jordbruksf\u00f6retag har odlingar p\u00e5 38 procent av marken i dessa omr\u00e5den.<\/p>\n
-Vattnet samlas i tanken som har en kapacitet att lagra 52 000 liter. Vi anv\u00e4nder det f\u00f6r bevattning. Det ger en inkomst till familjerna, s\u00e4ger Jo\u00e3o Afonso Almeida.<\/p>\n
F\u00f6r hush\u00e5llens egen vattenanv\u00e4ndning finns det en tank p\u00e5 16 000 liter f\u00f6r regnvatten som samlas in fr\u00e5n hustaket genom regnvatten och r\u00f6r.<\/p>\n
ASA har installerat en miljon vattentankar f\u00f6r familjer, och ytterligare en kvarts miljon som anv\u00e4nds av sm\u00e5jordbruk i den halvtorra regionen i nord\u00f6stra Brasilien.<\/p>\n
Jo\u00e3o Afonso Almeida anv\u00e4nder ett bevattningssystem f\u00f6r sina citrustr\u00e4d som genom smala r\u00f6r bevattnar r\u00f6tterna utan att vatten g\u00e5r till spillo. Han har ocks\u00e5 valt att odla inhemska gr\u00f6dor fr\u00e5n Caatinga som anpassar sig naturligt till det lokala klimatet och jordm\u00e5nen.<\/p>\n
-Produktionen har f\u00f6rb\u00e4ttrats avsev\u00e4rt, vi arbetar mindre och f\u00e5r b\u00e4ttre resultat. Samtidigt bevarar vi ekosystemet i Caatinga. Jag tror p\u00e5 detta, \u00e4ven om m\u00e5nga m\u00e4nniskor inte trodde p\u00e5 det, och tackar Gud eftersom vi kan sova gott \u00e4ven om vi har haft tre \u00e5r av torka, s\u00e4ger han.<\/p>\n
F\u00f6rr brukade torka leda till d\u00f6dsfall i regionen. Mellan 1979 och 1983 dog uppemot en miljon m\u00e4nniskor till f\u00f6ljd av torka som \u00e4ven ledde till en massutvandring till de stora st\u00e4derna.<\/p>\n
-G\u00e5rden ligger l\u00e5ngt fr\u00e5n n\u00e5gon vattenk\u00e4lla. F\u00f6rr var vi tvungna att g\u00e5 tv\u00e5 till tre kilometer och ge oss av tidigt med hinkar, minns Jo\u00e3o Afonso Almeida.<\/p>\n
Fortfarande f\u00f6rekommer torka men dessa perioder leder inte l\u00e4ngre till d\u00f6dsfall bland jordbrukare i Brasiliens nord\u00f6stra region, d\u00e4r omkring 23 miljoner av landets befolkning p\u00e5 208 miljoner bor. Det \u00e4r tack vare strategin som g\u00e5r ut p\u00e5 en anpassning till det halvtorra klimatet, n\u00e5got som bland andra ASA arbetar f\u00f6r att fr\u00e4mja. Detta i motsats till hur det fungerade tidigare n\u00e4r akt\u00f6rer utnyttjade torkan f\u00f6r att ta ut h\u00f6ga avgifter vid distribution av vatten med lastbilar.<\/p>\n
-Att leva i samklang med ekosystemet \u00e4r n\u00e5got helt naturligt som f\u00f6rekommer \u00f6ver hela v\u00e4rlden. Inuiterna har hittat s\u00e4tt att leva i det iskalla arktiska klimatet och tuareger i \u00f6kenklimat. Det vi har gjort \u00e4r helt enkelt att l\u00e4sa av naturen. Vi har sett hur v\u00e4xter kan \u00f6verleva i \u00e5tta m\u00e5nader utan regn och hur djur anpassar sig till torka och dragit slutsatser om hur m\u00e4nniskor kan g\u00f6ra, s\u00e4ger Harold Schistek, ordf\u00f6rande f\u00f6r IRPAA.<\/p>\n
Det handlar om att ta h\u00e4nsyn till ekosystemen och \u00e5terg\u00e5 till traditionella jordbruksmetoder som att lagra vatten, fr\u00f6er och foder f\u00f6r att p\u00e5 det s\u00e4ttet vara f\u00f6rberedd p\u00e5 torka.<\/p>\n
Jo\u00e3o Afonso Almeida \u00e4r medlem i jordbrukskooperativet Coopercuc som best\u00e5r av familjejordbruk i kommunerna Canudos och Cura\u00e7\u00e1 i delstaten Bahia. Kooperativet tillverkar bland annat sylt av frukter fr\u00e5n Caatinga. medlemmarna sk\u00f6rdar frukter f\u00f6r hand och producerar varor med tanke p\u00e5 h\u00e5llbarhet, fria fr\u00e5n jordbrukskemikalier. Produkterna s\u00e4ljs i stora st\u00e4der i Brasilien och exporteras till Frankrike och \u00d6sterrike.<\/p>\n
-Detta visar att det \u00e4r m\u00f6jligt att leva med god livskvalitet i den halvtorra regionen, s\u00e4ger kooperativets vice ordf\u00f6rande Jos\u00e9 Edimilson Alves till IPS.<\/p>\n
*IPS kan erbjuda v\u00e5ra prenumeranter bilder till vissa av v\u00e5ra artiklar. Dessa s\u00e4ljs separat till ett fast pris p\u00e5 500 kronor styck, eller genom s\u00e4rskilda bildabonnemang. Om ni inte har ett bildabonnemang men vill publicera denna bild var v\u00e4nlig och mejla v\u00e5r svenska redaktion p\u00e5: sweden(at)ipsnews.net och meddela att ni anv\u00e4nt den.<\/p>\n