New Delhi, 170929 (IPS) – Antalet undern\u00e4rda i v\u00e4rlden \u00f6kade under f\u00f6rra \u00e5ret f\u00f6r f\u00f6rsta g\u00e5ngen p\u00e5 m\u00e5nga \u00e5r. Den snabba urbaniseringen \u00f6kar dessutom risken f\u00f6r att fler undern\u00e4rda kommer att leva i st\u00e4der i framtiden. Var tredje barn i v\u00e4rlden som drabbats av en h\u00e4mmad tillv\u00e4xt lever i stadsmilj\u00f6er.<\/p>\n
<\/p>\n
Allt fler fattiga m\u00e4nniskor flyttar in till v\u00e4rldens st\u00e4der i takt med att \u00e5kermarker utarmas. Effekterna av klimatf\u00f6r\u00e4ndringarna f\u00f6rv\u00e4rras p\u00e5 grund av konflikter och bristande tillg\u00e5ng p\u00e5 b\u00e5de mat och arbeten. Inom bara 13 \u00e5rs tid ber\u00e4knas 5 miljarder m\u00e4nniskor bo i st\u00e4der. FN-organet UNCCD ber\u00e4knar att den urbana befolkningen i v\u00e4rlden kommer att ha f\u00f6rdubblats till 2030, r\u00e4knat fr\u00e5n 2000.<\/p>\n
Snabbast g\u00e5r urbaniseringen i Afrika och framf\u00f6r allt i Asien. Det sl\u00e5r UNCCD fast i sin senaste \u00e5rsrapport Global Land Outlook, som lanserades f\u00f6r ett par veckor sedan.<\/p>\n
I Asien v\u00e4ntas 56 procent av befolkningen bo i st\u00e4der 2050. I Kina bodde h\u00e4lften av befolkningen i st\u00e4der redan 2012, medan Indien ber\u00e4knas n\u00e5 dit 2050. Det \u00e4r en omv\u00e4lvande process f\u00f6r b\u00e5da dessa giganter, d\u00e5 l\u00e4ndernas befolkningar tidigare fr\u00e4mst levt p\u00e5 landsbygden. Den ekonomiska \u00f6verg\u00e5ngen till mer urbana samh\u00e4llen v\u00e4ntas bidra till att ytterligare st\u00e4rka l\u00e4ndernas ekonomier. Men vid sidan av den snabba tillv\u00e4xtmotor som l\u00e4ndernas st\u00e4der utg\u00f6r lever fortfarande m\u00e5nga undern\u00e4rda m\u00e4nniskor p\u00e5 landsbygden.<\/p>\n
FN:s livsmedelsorgan FAO meddelade h\u00e4romveckan i sin nya \u00e5rsrapport att antalet undern\u00e4rda i v\u00e4rlden \u00f6kade med 38 miljoner m\u00e4nniskor under f\u00f6rra \u00e5ret – till sammanlagt 815 miljoner. \u00d6kningen h\u00e4nger enligt FAO samman med att fler konflikter rasar i v\u00e4rlden och att situationen ytterligare f\u00f6rv\u00e4rrats av klimatrelaterade katastrofer. Studier har samtidigt visat att b\u00e5da dessa fenomen h\u00e4nger samman, och dessutom \u00e4r dessa de fr\u00e4msta drivkrafterna bakom den \u00f6kande migrationen i v\u00e4rlden.<\/p>\n
N\u00e4r sm\u00e5 jordbrukare inte l\u00e4ngre klarar att f\u00f6rs\u00f6rja sig v\u00e4ljer m\u00e5nga att i st\u00e4llet bege sig in till st\u00e4derna, d\u00e4r de blir ytterligare en del av de m\u00e5nga miljontals konsumenterna. Fr\u00e5n att tidigare ha producerat sin egen mat, medan det eventuella \u00f6verskottet sedan s\u00e5lts, flyttar m\u00e5nga in till en annan ekonomisk struktur d\u00e4r tillg\u00e5ngen p\u00e5 kontanter blir avg\u00f6rande f\u00f6r tillg\u00e5ngen p\u00e5 mat.<\/p>\n
Studier har visat att fattiga familjer i st\u00e4der i utvecklingsl\u00e4nder tvingas l\u00e4gga mer \u00e4n h\u00e4lften av sina inkomster p\u00e5 ink\u00f6p av mat.<\/p>\n
Och \u00e4ven om mat alltid finns tillg\u00e4nglig i st\u00e4derna tvingas allt fler fattiga familjer i st\u00e4derna att arbeta h\u00e5rt f\u00f6r att f\u00e5 mat p\u00e5 bordet. Det \u00e4r dessutom de fattigaste som drabbas h\u00e5rdast n\u00e4r priserna stiger p\u00e5 vissa basvaror, som i h\u00f6gre grad importeras fr\u00e5n andra delar av v\u00e4rlden.<\/p>\n
F\u00f6r dem som lever precis p\u00e5 marginalen kan en sjukdom eller behovet av att arrangera ett br\u00f6llop sl\u00e5 mycket h\u00e5rt mot ekonomin och bana v\u00e4g f\u00f6r undern\u00e4ring och en h\u00e4mmad tillv\u00e4xt f\u00f6r de sm\u00e5 barnen.<\/p>\n
Ett exempel p\u00e5 detta \u00e4r Sunita Behera. Hon ber\u00e4ttar att hennes man och tre barn kom till den indiska megastaden Delhi i samband med att hennes man f\u00e5tt arbete p\u00e5 ett stort arenabygge f\u00f6r sju \u00e5r sedan. Familjen hade d\u00e5 r\u00e5d med fisk eller k\u00f6tt en g\u00e5ng i veckan, resten av tiden \u00e5t de i st\u00e4llet gr\u00f6nsaker och linser – som \u00e4r en verklig basvara i Indien och brukar kallas f\u00f6r den fattiges k\u00f6tt p\u00e5 grund av dess h\u00f6ga proteininneh\u00e5ll.<\/p>\n
Med tiden b\u00f6rjade dock priset p\u00e5 linser att stiga, eftersom varan i h\u00f6gre grad b\u00f6rjade importeras p\u00e5 grund av den h\u00f6ga efterfr\u00e5gan. Fram\u00e5t 2014 var Sunita Behera tvungen att b\u00f6rja dryga ut linserna med risst\u00e4rkelse.<\/p>\n
\u00c5ret d\u00e4rp\u00e5 f\u00f6ll hennes man fr\u00e5n en byggst\u00e4llning och skadade sig s\u00e5 illa att han inte kunde arbeta p\u00e5 flera m\u00e5nader. Sunita Behera arbetade d\u00e5 som hembitr\u00e4de, men samtidigt hade priset p\u00e5 linser stigit ytterligare och familjen tvingades nu g\u00e5 \u00f6ver till att \u00e4ta bara ris och potatis.<\/p>\n
Under de senaste decennierna har Indiens stadsbefolkning \u00f6kat fr\u00e5n 217 miljoner till dagens 377 miljoner. \u00c5r 2013 ber\u00e4knas den siffran uppg\u00e5 till hela 600 miljoner inv\u00e5nare i st\u00e4derna.<\/p>\n
Samtidigt som st\u00e4derna i v\u00e4rlden forts\u00e4tter att v\u00e4xa befolkningsm\u00e4ssigt, s\u00e5 brer de \u00e4ven ut sig \u00f6ver nya omr\u00e5den som ofta \u00e4r b\u00f6rdiga \u00e5kermarker.<\/p>\n
Indiska experter p\u00e5pekar att den \u00f6kande satsning p\u00e5 industrier och gruvdrift som p\u00e5g\u00e5r i landet redan nu p\u00e5verkar tillg\u00e5ngen till mat f\u00f6r landets fattigaste inv\u00e5nare.<\/p>\n
N\u00e4r \u00e5kermarker g\u00e5r f\u00f6rlorade kan matimport bli l\u00f6sningen, men det \u00e4r samtidigt n\u00e5got som i f\u00f6rsta hand drabbar de fattiga i st\u00e4derna, som tvingas betala mer f\u00f6r maten.<\/p>\n
*IPS kan erbjuda v\u00e5ra prenumeranter bilder till vissa av v\u00e5ra artiklar. Dessa s\u00e4ljs separat till ett fast pris p\u00e5 500 kronor styck, eller genom s\u00e4rskilda bildabonnemang. Om ni inte har ett bildabonnemang men vill publicera dessa bilder var v\u00e4nlig och mejla v\u00e5r svenska redaktion p\u00e5: sweden(at)ipsnews.net och meddela att ni anv\u00e4nt dem.<\/p>\n
New Delhi, 170929 (IPS) – Antalet undern\u00e4rda i v\u00e4rlden \u00f6kade under f\u00f6rra \u00e5ret f\u00f6r f\u00f6rsta g\u00e5ngen p\u00e5 m\u00e5nga \u00e5r. Den snabba urbaniseringen \u00f6kar dessutom risken f\u00f6r att fler undern\u00e4rda kommer att leva i st\u00e4der i framtiden. Var tredje barn i… Continue Reading