Buenos Aires, 170927 (IPS) – Sedan en aktivist f\u00f6rsvann sp\u00e5rl\u00f6st i s\u00f6dra Argentina har fr\u00e5gor som r\u00f6r landets ursprungsbefolkningars r\u00e4ttigheter till sist hamnat p\u00e5 den politiska dagordningen.<\/p>\n
<\/p>\n
Det p\u00e5g\u00e5r m\u00e5nga marktvister i Argentina, d\u00e4r medlemmar av olika ursprungsbefolkningar kr\u00e4ver sina r\u00e4ttigheter. Men dessa fr\u00e5gor har s\u00e4llan intresserat den \u00f6vriga befolkningen, som \u00e4r \u00e4ttlingar till europeiska kolonisat\u00f6rer och invandrare och som ofta betraktar urfolken som n\u00e5got som tillh\u00f6r landets f\u00f6rflutna.<\/p>\n
P\u00e5 senare tid har dock det f\u00f6r\u00e4ndrats.<\/p>\n
Allt b\u00f6rjade med att 28-\u00e5rige Santiago Maldonado f\u00f6rsvann den 1 augusti i \u00e5r. Detta efter att han deltagit i en protestaktion i den sydliga regionen Patagonien d\u00e4r medlemmar av mapuchefolket blev v\u00e5ldsamt bem\u00f6tta av s\u00e4kerhetsstyrkor. Sedan dess har ingen sett Santiago Maldonado.<\/p>\n
F\u00f6rsvinnandet uppm\u00e4rksammades stort av m\u00e5nga grupper i landet, och satte ljuset p\u00e5 en konflikt som p\u00e5 senare \u00e5r har lett till flera v\u00e5ldsamheter, med som historiskt inte har f\u00e5tt mycket plats i den offentliga debatten.<\/p>\n
-Jag hoppas att det sorgliga fallet med Santiago Maldonado ska leda till att landet inser att det \u00e4r n\u00f6dv\u00e4ndigt och m\u00f6jligt att hitta juridiska och politiska l\u00f6sningar f\u00f6r fr\u00e5gor som ber\u00f6r ursprungsfolken, s\u00e4ger Gabriel Seghezzo fr\u00e5n organisationen Fundapaz. Hans organisation arbetar f\u00f6r f\u00f6rb\u00e4ttrade levnadsf\u00f6rh\u00e5llanden f\u00f6r de m\u00e4nniskor som bor i den argentinska skogsregionen Chaco, som \u00e4ven str\u00e4cker sig in i grannl\u00e4nderna Paraguay och Bolivia.<\/p>\n
-Det \u00e4r n\u00f6dv\u00e4ndigt att konflikterna minskar, f\u00f6r annars kommer v\u00e5ldet att forts\u00e4tta, varnar Gabriel Seghezzo.<\/p>\n
Fundapaz var en av de organisationer som under mer \u00e4n 20 \u00e5rs tid k\u00e4mpade f\u00f6r lokalbefolkningens markr\u00e4ttigheter i provinsen Salta. Det var en konflikt som till sist fick ett slut 2014, d\u00e5 de lokala myndigheterna till sist l\u00e4mnade \u00f6ver mark till medlemmar av olika ursprungsbefolkningar som lever d\u00e4r.<\/p>\n
Fallet var dock ganska unikt, eftersom de allra flesta ursprungsbefolkningar fortfarande saknar juridiska r\u00e4ttigheter till sina traditionella marker.<\/p>\n
Enligt Nationella institutet f\u00f6r ursprungsfolken, INAI, finns det i Argentina 824 samh\u00e4llen med ursprungsbefolkningar som sammanlagt kr\u00e4ver r\u00e4tt till \u00f6ver \u00e5tta miljoner hektar marker. Det \u00e4r stora markomr\u00e5den, men motsvarar samtidigt bara runt tre procent av hela det stora landet Argentinas yta, som \u00e4r mer \u00e4n sex g\u00e5nger st\u00f6rre \u00e4n Sveriges.<\/p>\n
Konflikterna forts\u00e4tter trots att den argentinska konstitutionen sl\u00e5r fast att landets ursprungsbefolkningar har r\u00e4tt att \u00e4ga sina traditionella marker. Detta skrevs in i landets konstitution 1994 och innebar en enorm f\u00f6r\u00e4ndring j\u00e4mf\u00f6rt med hur statsmakten traditionellt sett p\u00e5 ursprungsbefolkningen. De har snarare betraktats som ett udda element, som m\u00e5ste h\u00e5llas under kontroll. \u00c4nda fram tills 1994 f\u00f6reskrev landets lagar att myndigheterna skulle “bibeh\u00e5lla en fredlig behandling av indianer och verka f\u00f6r deras konvertering till katolicismen”.<\/p>\n
D\u00e4remot har allts\u00e5 inte den nya f\u00f6rfattningen lett till s\u00e4rskilt stora konkreta f\u00f6r\u00e4ndringar f\u00f6r Argentinas ursprungsbefolkningar, som enligt de officiella uppgifterna uppg\u00e5r till en knapp miljon av landets 40 miljoner inv\u00e5nare. Samtidigt menar bed\u00f6mare att den verkliga siffran sannolikt \u00e4r h\u00f6gre, eftersom m\u00e5nga inte offentligt vill medge sina verkliga r\u00f6tter, p\u00e5 grund av den stigmatiseringen detta medf\u00f6rt.<\/p>\n
Ra\u00fal Ferreyra, professor i f\u00f6rfattningsr\u00e4tt vid universitetet i Buenos Aires, \u00e4r mycket kritisk till utvecklingen sedan 1994.<\/p>\n
-Efter reformen av konstitutionen, som inneb\u00e4r ett erk\u00e4nnande av ursprungsfolkens r\u00e4ttigheter, har det f\u00f6ljt 23 \u00e5r av absoluta misslyckanden, d\u00e4r alla regeringar har skjutit fr\u00e5gorna p\u00e5 framtiden, s\u00e4ger han.<\/p>\n
Ra\u00fal Ferreyra menar att m\u00e5nga av de r\u00e5dande konflikterna om marker h\u00e4nger samman med den “okontrollerade” utbredningen av sojaodlingar i landets norra delar, och att utl\u00e4ndska intressen f\u00e5tt kontrollen \u00f6ver enorma markomr\u00e5den i landets s\u00f6dra delar.<\/p>\n
-Det vi beh\u00f6ver \u00e4r en dialog, men det saknas b\u00e5de vilja och de verktyg som kr\u00e4vs, s\u00e4ger han till IPS.<\/p>\n
En studie genomf\u00f6rd av Amnesty International visar att det finns 225 konflikter i landet d\u00e4r ursprungsbefolkningar \u00e4r inblandade och n\u00e4stan i samtliga fall handlar dessa om markr\u00e4ttigheter. I 24 av dessa har det f\u00f6rekommit v\u00e5ldsamheter d\u00e4r s\u00e4kerhetsstyrkor varit involverade. I vissa fall har det f\u00f6rekommit v\u00e5ld med d\u00f6dlig utg\u00e5ng.<\/p>\n
*IPS kan erbjuda v\u00e5ra prenumeranter bilder till vissa av v\u00e5ra artiklar. Dessa s\u00e4ljs separat till ett fast pris p\u00e5 500 kronor styck, eller genom s\u00e4rskilda bildabonnemang. Om ni inte har ett bildabonnemang men vill publicera denna bild var v\u00e4nlig och mejla v\u00e5r svenska redaktion p\u00e5: sweden(at)ipsnews.net och meddela att ni anv\u00e4nt den.<\/p>\n