{"id":17941,"date":"2017-08-31T13:40:01","date_gmt":"2017-08-31T13:40:01","guid":{"rendered":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/2017\/08\/31\/uppsving-for-gron-el-i-latinamerikanska-stader\/"},"modified":"2017-08-31T13:40:01","modified_gmt":"2017-08-31T13:40:01","slug":"uppsving-for-gron-el-i-latinamerikanska-stader","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/ipsnews.net\/svenska\/2017\/08\/31\/uppsving-for-gron-el-i-latinamerikanska-stader\/","title":{"rendered":"Uppsving f\u00f6r gr\u00f6n el i latinamerikanska st\u00e4der"},"content":{"rendered":"

Belo Horizonte, 170831 (IPS) – Solf\u00e5ngare som v\u00e4rmer upp vatten och eldrivna fordon blir allt vanligare inslag i Latinamerikas st\u00e4der.<\/p>\n

<\/p>\n

I brasilianska Belo Horizonte som \u00e4r en stad p\u00e5 2,5 miljoner inv\u00e5nare har man dragit f\u00f6rdel av den starka solen. Belo Horizonte kallas solenergins huvudstad med sina 210 solenergianl\u00e4ggningar. M\u00e5nga av taken p\u00e5 stadens stora byggnader – som fotbollsstadion Mineir\u00e3o och Minas Gerais delstatsparlament – \u00e4r t\u00e4ckta av solpaneler.<\/p>\n

Solf\u00e5ngare anv\u00e4nds numera \u00e4ven i m\u00e5nga hush\u00e5ll f\u00f6r att ge varmvatten. Redan 1998 startades f\u00f6retaget Maxtemper som hittills har installerat system i \u00f6ver 40 000 hush\u00e5ll, pooler, f\u00f6retag och offentliga lokaler i delstaten Minas Gerais – framf\u00f6r allt i Belo Horizonte.<\/p>\n

-Det blev en framg\u00e5ng tack vare att folket fr\u00e5n Minas Gerais \u00e4r sparsamma. Investeringen t\u00e4cks efter tv\u00e5 \u00e5r genom den elektricitet som sparas och utrustningen h\u00e5ller i tjugo \u00e5r, s\u00e4ger 62- \u00e5riga Cornelio Ferreira Vaz som \u00e4r del\u00e4gare i f\u00f6retaget.<\/p>\n

-Det \u00e4r tilltalande p\u00e5 grund av de ekonomiska och ekologiska f\u00f6rdelarna, s\u00e4ger hans fru och del\u00e4gare, 59-\u00e5riga Aildes de Souza.<\/p>\n

Systemet best\u00e5r av en solf\u00e5ngare, vattentankar och r\u00f6rledningar och kostar motsvarande 1 000 dollar f\u00f6r en familj p\u00e5 fyra eller fem personer. Cornelio Ferreira Vaz s\u00e4ger att systemet ger 400 liter varmvatten per dag. Det b\u00f6rjade anv\u00e4ndas p\u00e5 1970-talet och spreds under elkrisen i landet mellan 2001 och 2002 d\u00e5 energisparplaner inf\u00f6rdes och hush\u00e5llen var tvungna att minska sin elkonsumtion. -V\u00e5r oms\u00e4ttning har m\u00e5ngdubblats sedan dess, s\u00e4ger Aildes de Souza.<\/p>\n

Genom ett kontrakt med det statliga energibolaget Cemig fick f\u00f6retaget m\u00f6jlighet att installera systemet i 14 000 nya bost\u00e4der som uppf\u00f6rts genom regeringens sociala program.<\/p>\n

Antalet anst\u00e4llda p\u00e5 f\u00f6retaget har dock minskat fr\u00e5n till f\u00f6ljd av l\u00e5gkonjunkturen i landet under de senaste tre \u00e5ren d\u00e5 m\u00e5nga f\u00f6retag tvingats i konkurs.<\/p>\n

-Men vi har klarat oss eftersom det fortfarande finns konsumenter som vill spara el och pengar, s\u00e4ger Cornelio Ferreira Vaz.<\/p>\n

Det \u00e4r inte alltid som anv\u00e4ndningen av solenergi tas med i ber\u00e4kningen i officiella rapporter om energianv\u00e4ndning. Detta trots att det inneb\u00e4r att belastningen p\u00e5 eln\u00e4tet minskar n\u00e4r exempelvis soldrivna system v\u00e4rmer vatten och ers\u00e4tter de elektriska varmvattenberedarna som anv\u00e4nds i stor utstr\u00e4ckning i Brasilien.<\/p>\n

Fem procent av hush\u00e5llen i Brasilien – 3,4 miljoner – har redan system d\u00e4r solpaneler ger varmvatten, enligt Abrava, sammanslutningen f\u00f6r kylning, luftkonditionering, ventilation och uppv\u00e4rmning i Brasilien.<\/p>\n

Brasilien \u00e4r det land i Latinamerika, och det femte i v\u00e4rlden, som satsat mest p\u00e5 solf\u00e5ngare f\u00f6r uppv\u00e4rmning av vatten. Det \u00e4r ett faktum som s\u00e4llan syns i statistiken eftersom ingen elproduktion registreras.<\/p>\n

Enligt Internationella energiorganet, IEA, f\u00f6rhindrades globala koldioxidutsl\u00e4pp p\u00e5 130 miljoner ton f\u00f6rra \u00e5ret till f\u00f6ljd av anv\u00e4ndning av solv\u00e4rme. Organet ber\u00e4knar att solpaneler p\u00e5 tak skulle kunna t\u00e4cka 32 procent av st\u00e4dernas elbehov i v\u00e4rlden \u00e5r 2050.<\/p>\n

-Byggnader som f\u00f6rr bara konsumerade energi har nu b\u00f6rjat producera elektricitet, s\u00e4ger Rodrigo Sauaia, som \u00e4r chef f\u00f6r den brasilianska sammanslutningen f\u00f6r solenergi, Absolar.<\/p>\n

-Brasilien har inf\u00f6rt en lag som \u00e4r banbrytande i Latinamerika och som g\u00f6r det m\u00f6jligt att \u00f6verskottet av egenproducerad el kan s\u00e4ljas och f\u00f6ras \u00f6ver till kraftn\u00e4tet, s\u00e4ger Mauro Passos, chef f\u00f6r Institutet f\u00f6r utveckling av alternativ energi, Ideal.<\/p>\n

Energimyndigheten i Brasilien ber\u00e4knar att 800 000 hush\u00e5ll i Brasilien kommer att skapa sin egen elektricitet 2024. I dag finns det bara omkring 12 500 system med solceller som \u00e4r anslutna till kraftn\u00e4tet och 42 procent \u00e4r hush\u00e5ll.<\/p>\n

I flera st\u00e4der ers\u00e4tts f\u00f6rorenande br\u00e4nslen med elektricitet, medan LED-belysning och trafikljus som drivs med hj\u00e4lp av solpaneler installeras. Det har bland annat skett i Costa Ricas huvudstad San Jos\u00e9. I m\u00e5nga latinamerikanska huvudst\u00e4der blir eltaxibilar en allt vanligare syn – bland annat i Bogot\u00e1, Mexico City, Montevideo och Santiago. I vissa fall har det dock varit problem med f\u00f6r f\u00e5 laddstationer.<\/p>\n

I Uruguays huvudstad Montevideo har satsningen p\u00e5 eltaxibilar fungerat bra.<\/p>\n

-Jag b\u00f6rjade r\u00e4kna p\u00e5 det och valde att v\u00e5ga prova detta, s\u00e4ger Alejandro Casas som k\u00f6pte en eltaxi i februari i \u00e5r.<\/p>\n

Fordonet kostade 63 000 dollar och han betalar av det med ett l\u00e5n som han har f\u00e5tt p\u00e5 fem \u00e5r.<\/p>\n

-Jag betalar av l\u00e5net med det som jag sparar in p\u00e5 br\u00e4nslekostnader. Br\u00e4nslet kan kosta mer \u00e4n motsvarande 1 200 dollar per m\u00e5nad och med en eltaxibil kostar det ingenting, s\u00e4ger han till IPS.<\/p>\n

Han har m\u00f6jlighet att ladda den gratis till en b\u00f6rjan och p\u00e5 sikt kommer han att betala en avgift som subventioneras av staten och landar p\u00e5 motsvarande 73 dollar per m\u00e5nad.<\/p>\n

-Det \u00e4r ingenting. Taxin \u00e4r suver\u00e4n, s\u00e4ger han och p\u00e5pekar att bilen \u00e4ven \u00e4r bekv\u00e4m att anv\u00e4nda.<\/p>\n

Taxilicens f\u00f6r elbilar erbjuds ocks\u00e5 till en l\u00e4gre kostnad i Montevideo f\u00f6r att fr\u00e4mja anv\u00e4ndningen av h\u00e5llbara drivmedel.<\/p>\n

*IPS kan erbjuda v\u00e5ra prenumeranter bilder till vissa av v\u00e5ra artiklar. Dessa s\u00e4ljs separat till ett fast pris p\u00e5 500 kronor styck, eller genom s\u00e4rskilda bildabonnemang. Om ni inte har ett bildabonnemang men vill publicera dessa bilder var v\u00e4nlig och mejla v\u00e5r svenska redaktion p\u00e5: sweden(at)ipsnews.net och meddela att ni anv\u00e4nt dem.<\/p>\n