Bulawayo, 170818 (IPS) – Varje \u00e5r g\u00e5r enorma omr\u00e5den av \u00e5kermark f\u00f6rlorade p\u00e5 grund av bland annat torka och \u00f6kenspridning, enligt FN. Utvecklingen inneb\u00e4r ett hot mot matf\u00f6rs\u00f6rjningen f\u00f6r m\u00e4nniskor i \u00f6ver hundra l\u00e4nder i v\u00e4rlden.<\/p>\n
<\/p>\n
Gr\u00f6nsaksodlaren Margaret Gauti Mpofu i Zimbabwe f\u00e5r slita h\u00e5rt f\u00f6r att skydda sina odlingsmarkers b\u00f6rdighet. Det \u00e4r ett krav f\u00f6r att hon ska f\u00e5 ut de sk\u00f6rdar hon beh\u00f6ver f\u00f6r att kunna ge familjen mat och inbringa de inkomster de lever av. D\u00e4rf\u00f6r m\u00e5ste hon varje morgon bege sig ut p\u00e5 sin \u00e5ker, som ligger tv\u00e5 mil utanf\u00f6r staden Bulawayo, f\u00f6rsedd med en stor hink med kog\u00f6dsel. Sedan g\u00e5r hon och sprider ut g\u00f6dseln mellan gr\u00f6nsaker och l\u00f6kar som v\u00e4xer i rader l\u00e4ngs hela f\u00e4ltet. Gr\u00f6dorna bevattnar hon med renat avfallsvatten.<\/p>\n
-Egentligen borde jag inte beh\u00f6va g\u00f6ra det h\u00e4r. Men jordarna blir mindre b\u00f6rdiga varje g\u00e5ng vi bevattnar eftersom vattnet rinner iv\u00e4g snabbt och spolar bort den viktiga \u00f6versta matjorden. Jag m\u00e5ste hela tiden tillf\u00f6ra g\u00f6dsel f\u00f6r att f\u00f6rb\u00e4ttra sk\u00f6rden, s\u00e4ger Margaret Gauti Mpofu, 54, till IPS medan hon arbetar p\u00e5 \u00e5kern.<\/p>\n
I kampen mot \u00f6kenspridning och utarmade jordar utg\u00f6r hennes arbete bara en liten del. Men om m\u00e5nga fler lantbrukare i massiv skala skulle arbeta p\u00e5 samma s\u00e4tt skulle effekten kunna bli viktig.<\/p>\n
\u00d6kenspridningen beror dels p\u00e5 att sanddyner tar \u00f6ver b\u00f6rdiga jordar. Men \u00e4ven oh\u00e5llbara jordbruksmetoder och klimatf\u00f6r\u00e4ndringar spelar in. M\u00e5nga m\u00e4nniskor tvingas g\u00e5 hungriga p\u00e5 grund av att \u00e5kermark f\u00f6rst\u00f6rs och d\u00e4rmed \u00e4ven den matproduktion som m\u00e5nga m\u00e4nniskor \u00e4r beroende av i v\u00e4rlden.<\/p>\n
\u00d6ver 2,6 miljarder m\u00e4nniskor lever p\u00e5 jordbruk, samtidigt som \u00f6ver h\u00e4lften av jordens \u00e5kermark \u00e4r p\u00e5verkad av markf\u00f6rst\u00f6relse. Detta enligt FN:s organ mot \u00f6kenspridning, UNCCD. Situationen f\u00f6rs\u00e4mras stadigt. Organet ber\u00e4knar att tolv miljoner hektar \u00e5kermark varje \u00e5r g\u00e5r f\u00f6rlorade i v\u00e4rlden, vilket motsvarar 23 hektar varje minut. Det \u00e4r n\u00e5got som sl\u00e5r mot n\u00e4rmare 1,5 miljarder m\u00e4nniskor i \u00f6ver ett hundra l\u00e4nder.<\/p>\n
FN:s jordbruksorganisation FAO bed\u00f6mer att Afrika fram till \u00e5r 2030 riskerar att f\u00f6rlora tv\u00e5 tredjedelar av sina b\u00f6rdiga \u00e5kermarker om markf\u00f6rst\u00f6relsen forts\u00e4tter p\u00e5 samma s\u00e4tt som i dag, d\u00e5 stora b\u00f6rdiga marker i st\u00e4llet f\u00f6rvandlas till torra, \u00f6kenliknande omr\u00e5den.<\/p>\n
De ekonomiska kostnaderna f\u00f6r f\u00f6rst\u00f6relsen av \u00e5kermark \u00e4r enorma varje \u00e5r. UNCCD menar att en \u00f6verg\u00e5ng till ett h\u00e5llbart jordbruk skulle kunna leda till mycket stora ekonomiska f\u00f6rdelar. I samband med att internationella \u00e5rsdagen mot \u00f6kenspridning uppm\u00e4rksammades i juni i \u00e5r lade UNCCD fokus b\u00e5de p\u00e5 hur f\u00f6rst\u00f6rda \u00e5kermarker p\u00e5verkar migrationen, men ocks\u00e5 p\u00e5 hur lokala befolkningar kan st\u00e4rka sin situation genom att satsa p\u00e5 h\u00e5llbara metoder inom jordbruket.<\/p>\n
Enligt FN \u00f6kade antalet internationella migranter fr\u00e5n 222 till 244 miljoner mellan 2010 och 2014. UNCCD menar att orsaken till \u00f6kningen \u00e4r de utmaningar m\u00e4nniskor m\u00f6ter i form av milj\u00f6f\u00f6rst\u00f6ring, politisk instabilitet, fattigdom och brist p\u00e5 mat.<\/p>\n
-Migrationen ligger h\u00f6gt p\u00e5 den politiska agendan \u00f6ver hela v\u00e4rlden, men vissa landsbygdsbefolkningar k\u00e4nner att de l\u00e4mnats p\u00e5 efterk\u00e4lken och andra tvingas p\u00e5 flykt fr\u00e5n sina marker. Problemen med migration \u00e4r ett tecken p\u00e5 en \u00f6kad k\u00e4nsla av hoppl\u00f6shet p\u00e5 grund av bristande valm\u00f6jligheter eller f\u00f6rlorade f\u00f6rs\u00f6rjningsm\u00f6jligheter, sade UNCCD:s ordf\u00f6rande Monique Barbut i ett uttalande i samband med internationella dagen mot \u00f6kenspridning.<\/p>\n
Samtidigt, understr\u00f6k hon, \u00e4r b\u00f6rdiga jordar \u00e4r en viktig del i arbetet f\u00f6r att skapa v\u00e4lst\u00e5nd. Hon p\u00e5pekade ocks\u00e5 att fler \u00e4n hundra l\u00e4nder som \u00e4r drabbade av \u00f6kenspridning eller torka har lagt fram nationella m\u00e5ls\u00e4ttningar f\u00f6r att stoppa markf\u00f6rst\u00f6relsen till 2030.<\/p>\n
Vid ett FN-m\u00f6te som h\u00f6lls tidigare i \u00e5r i New York understr\u00f6ks behovet av att stoppa f\u00f6rst\u00f6relsen av \u00e5kermarker, som en del av v\u00e4rldens h\u00e5llbara utvecklingsm\u00e5l, Agenda 2030. Generalf\u00f6rsamlingens ordf\u00f6rande Peter Thomson understr\u00f6k samtidigt hur torka lett till matbrist f\u00f6r miljontals m\u00e4nniskor i olika delar av Afrika.<\/p>\n
Under f\u00f6rra \u00e5ret deklarerade flera l\u00e4nder i s\u00f6dra Afrika katastrofl\u00e4ge p\u00e5 grund av torka. Det regionala samarbetsorganet, SADC, gick ut med en v\u00e4djan om humanit\u00e4ra insatser f\u00f6r n\u00e4rmare 40 miljoner m\u00e4nniskor som utsattes f\u00f6r den v\u00e4rsta torka som drabbat regionen p\u00e5 \u00f6ver 30 \u00e5r.<\/p>\n
Det globala behovet av mat kommer att \u00f6ka kraftigt i framtiden, vilket \u00e4ven kommer att \u00f6ka behovet av nya \u00e5kermarker. Nya jordar kan inte skapas, men f\u00f6rst\u00f6rda \u00e5kermarker kan \u00e5terst\u00e4llas, vilket det v\u00e4stafrikanska landet Burkina Faso visat exempel p\u00e5. D\u00e4r har man sedan m\u00e5nga \u00e5r tillbaka arbetat f\u00f6r att \u00e5terst\u00e4lla f\u00f6rst\u00f6rda marker genom att b\u00e5de anv\u00e4nda sig av traditionella tekniker, men ocks\u00e5 nyare metoder.<\/p>\n
*IPS kan erbjuda v\u00e5ra prenumeranter bilder till vissa av v\u00e5ra artiklar. Dessa s\u00e4ljs separat till ett fast pris p\u00e5 500 kronor styck, eller genom s\u00e4rskilda bildabonnemang. Om ni inte har ett bildabonnemang men vill publicera denna bild var v\u00e4nlig och mejla v\u00e5r svenska redaktion p\u00e5: sweden(at)ipsnews.net och meddela att ni anv\u00e4nt den.<\/p>\n