{"id":17913,"date":"2017-08-08T13:40:01","date_gmt":"2017-08-08T13:40:01","guid":{"rendered":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/2017\/08\/08\/svagt-internationellt-stod-for-centralamerikas-klimatarbete\/"},"modified":"2017-08-08T13:40:01","modified_gmt":"2017-08-08T13:40:01","slug":"svagt-internationellt-stod-for-centralamerikas-klimatarbete","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/ipsnews.net\/svenska\/2017\/08\/08\/svagt-internationellt-stod-for-centralamerikas-klimatarbete\/","title":{"rendered":"Svagt internationellt st\u00f6d f\u00f6r Centralamerikas klimatarbete"},"content":{"rendered":"

San Jose, 170808 (IPS) – Centralamerika \u00e4r en av de regioner i v\u00e4rlden som \u00e4r s\u00e4rskilt s\u00e5rbara f\u00f6r klimatf\u00f6r\u00e4ndringarnas effekter. Trots det mottar regionen bara en br\u00e5kdel av det internationella bist\u00e5nd som g\u00e5r till klimatinsatser. <\/p>\n

<\/p>\n

Endast 0,7 procent av de summor som det internationella samfundet gav i bist\u00e5nd till klimatarbete gick till Centralamerika mellan 2003 och 2016. Detta enligt en ny studie som gjorts i samarbete mellan Centralamerikanska institutet f\u00f6r budgetstudier, Icefi, och den nederl\u00e4ndska bist\u00e5ndsorganisationen Hivos.<\/p>\n

-Trots att Centralamerika \u00e4r mycket s\u00e5rbart f\u00f6r klimatf\u00f6r\u00e4ndringarnas effekter s\u00e5 har regionens l\u00e4nder misslyckats med att skapa en strategi f\u00f6r att f\u00e5 in mer resurser f\u00f6r att bem\u00f6ta problemen, s\u00e4ger forskaren Lourdes Molina vid Icefi, som lett arbetet med rapporten.<\/p>\n

Alla l\u00e4nder i Centralamerika f\u00f6rutom El Salvador \u00e4r bel\u00e4gna vid Karibiska havet, en av de regioner i v\u00e4rlden som \u00e4r mest s\u00e5rbara f\u00f6r klimatf\u00f6r\u00e4ndringar. Enligt organisationen Germanwatch, som \u00f6vervakar effekterna av v\u00e4derrelaterade katastrofer, var Honduras det land i v\u00e4rlden som var allra mest drabbat mellan 1995 och 2015, medan Nicaragua l\u00e5g p\u00e5 fj\u00e4rde plats och Guatemala p\u00e5 plats tio. Honduras \u00e4r det land i regionen som mottagit mest pengar f\u00f6r att bem\u00f6ta klimathotet.<\/p>\n

I samband med att Parisavtalet skulle undertecknas i december 2015 beg\u00e4rde Centralamerikas l\u00e4nder att regionen officiellt skulle betecknas som s\u00e4rskilt s\u00e5rbar f\u00f6r klimatf\u00f6r\u00e4ndringar, en beteckning som anv\u00e4nds f\u00f6r sm\u00e5 \u00f6nationer och v\u00e4rldens minst utvecklade l\u00e4nder. I det avtal som undertecknades av 196 l\u00e4nder fanns dock inte den skrivelsen med.<\/p>\n

Lourdes Molina menar att fr\u00e5gan om finansiering \u00e4r mycket viktig.<\/p>\n

-Det handlar om en verklighet som har en direkt inverkan p\u00e5 m\u00e4nniskors v\u00e4lf\u00e4rd, som underbl\u00e5ser fattigdom och or\u00e4ttvisor och p\u00e5verkar den ekonomiska tillv\u00e4xten.<\/p>\n

Hon understryker att l\u00e4nderna i Karibien \u00e4r extremt s\u00e5rbara f\u00f6r klimatf\u00f6r\u00e4ndringarnas effekter i form av stigande havsniv\u00e5er och extrema v\u00e4derfenomen. Dessutom \u00e4r den sociala och ekonomiska situationen redan mycket sv\u00e5r i flera av l\u00e4nderna.<\/p>\n

I Centralamerika g\u00e5r en st\u00f6rre del av klimatinsatserna till satsningar f\u00f6r att minska utsl\u00e4ppen, medan en tredjedel g\u00e5r till insatser f\u00f6r att bem\u00f6ta de negativa effekterna.<\/p>\n

-Men finansieringen r\u00e4cker inte f\u00f6r att genomf\u00f6ra b\u00e5da dessa m\u00e5ls\u00e4ttningar, s\u00e5 regionens l\u00e4nder borde g\u00e5 samman f\u00f6r att f\u00e5 st\u00f6rre resurser, s\u00e4ger Lourdes Molina.<\/p>\n

L\u00e4nderna planerar att gemensamt beg\u00e4ra 400 miljoner dollar fr\u00e5n FN:s gr\u00f6na klimatfond. Dessa pengar skulle bland annat g\u00e5 till insatser f\u00f6r att hantera klimatf\u00f6r\u00e4ndringarna i den s\u00e5 kallade torra korridor som l\u00f6per hela v\u00e4gen fr\u00e5n Guatemala till Costa Rica.<\/p>\n

En av de satsningar som hittills har f\u00e5tt finansiering fr\u00e5n FN:s omst\u00e4llningsfond drivs av organisationen Fundecooperaci\u00f3n i Costa Rica och syftar till att st\u00e4rka jordbruk och kustomr\u00e5den. Tack vare projektet har man kunnat k\u00f6pa in dykutrustning och annan utrustning f\u00f6r att \u00f6vervaka situationen f\u00f6r havssk\u00f6ldpaddor, \u00e5terplantera tr\u00e4d l\u00e4ngs kusten samt kunnat utbilda ny personal. Organisationens personal har f\u00e5tt l\u00e4ra sig att dyka, f\u00f6r att d\u00e4rigenom kunna kontrollera korallrevens tillst\u00e5nd i nationalparken Cahuita i landet sydliga region.<\/p>\n

Fundecooperaci\u00f3ns ordf\u00f6rande Marianela Feoli understryker dock att l\u00e4nderna i regionen inte bara kan f\u00f6rv\u00e4nta sig att vara passiva mottagare av utl\u00e4ndskt bist\u00e5nd, utan ocks\u00e5 m\u00e5ste satsa mer av sina egna resurser f\u00f6r att hantera klimatf\u00f6r\u00e4ndringarnas effekter.<\/p>\n

-Detta m\u00e5ste till, annars kommer det aldrig att uppst\u00e5 n\u00e5gon b\u00e4rkraftighet. Om projekten \u00e4r helt beroende av utl\u00e4ndskt bist\u00e5nd s\u00e5 kommer de bara att \u00f6verleva s\u00e5 l\u00e4nge som det internationella samarbetet finns kvar, s\u00e4ger Marianela Feoli till IPS.<\/p>\n

*IPS kan erbjuda v\u00e5ra prenumeranter bilder till vissa av v\u00e5ra artiklar. Dessa s\u00e4ljs separat till ett fast pris p\u00e5 500 kronor styck, eller genom s\u00e4rskilda bildabonnemang. Om ni inte har ett bildabonnemang men vill publicera dessa bilder var v\u00e4nlig och mejla v\u00e5r svenska redaktion p\u00e5: sweden(at)ipsnews.net och meddela att ni anv\u00e4nt dem.<\/p>\n