{"id":17880,"date":"2017-06-13T13:40:01","date_gmt":"2017-06-13T13:40:01","guid":{"rendered":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/2017\/06\/13\/jamstallt-agande-avgorande-i-kamp-mot-torka\/"},"modified":"2017-06-13T13:40:01","modified_gmt":"2017-06-13T13:40:01","slug":"jamstallt-agande-avgorande-i-kamp-mot-torka","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/ipsnews.net\/svenska\/2017\/06\/13\/jamstallt-agande-avgorande-i-kamp-mot-torka\/","title":{"rendered":"J\u00e4mst\u00e4llt \u00e4gande avg\u00f6rande i kamp mot torka"},"content":{"rendered":"

New Delhi, 170613 (IPS) – I de allra flesta utvecklingsl\u00e4nder \u00e4r r\u00e4tten till jordbruksmarker f\u00f6rbeh\u00e5llna m\u00e4nnen. Detta trots att st\u00e4rkta r\u00e4ttigheter f\u00f6r kvinnliga sm\u00e5b\u00f6nder kan ge m\u00e5nga positiva effekter f\u00f6r hela samh\u00e4llen.<\/p>\n

<\/p>\n

Ursprungsbefolkningen i delstaten Meghalaya i nord\u00f6stra Indien har sedan l\u00e4nge g\u00e5tt mot str\u00f6mmen. H\u00e4r d\u00f6ps barnen efter sina mammor och familjernas jordar \u00e4rvs av d\u00f6ttrarna.<\/p>\n

I Meghalaya \u00e4r det sedan l\u00e4nge tradition att det \u00e4r kvinnorna som beslutar vad som ska odlas p\u00e5 deras marker och hur jordarna ska skyddas. Enligt bed\u00f6mare har det skapat ett jordbruk som l\u00e4ttare kan anpassas till klimatf\u00f6r\u00e4ndringar och d\u00e4r livsmedelsf\u00f6rs\u00f6rjningen \u00e4r tryggad.<\/p>\n

Men delstaten skiljer ut sig markant fr\u00e5n de flesta andra utvecklingsl\u00e4nder, d\u00e4r de allra flesta kvinnor v\u00e4ger mycket l\u00e4tt n\u00e4r det ska tas beslut som r\u00f6r jordbruket. Vanligtvis finns det heller inga lagar eller regler som st\u00e4rker kvinnors r\u00e4ttigheter att ta beslut om de jordar de arbetar p\u00e5 och som ger deras familjer den mat de beh\u00f6ver.<\/p>\n

En ny rapport fr\u00e5n organisationen Rights and Resources Initiative, RRI, visar att det saknas s\u00e5dant skydd f\u00f6r ursprungsbefolkningars kvinnor i 30 studerade l\u00e5g- och medelinkomstl\u00e4nder i v\u00e4rlden.<\/p>\n

-Det internationella skyddet f\u00f6r ursprungsbefolkningars och landsbygdens kvinnor i f\u00f6rh\u00e5llande till jordr\u00e4ttigheter saknas generellt i de nationella lagarna, s\u00e4ger Stephanie Keene, vid RRI till IPS.<\/p>\n

I de 30 l\u00e4nder som pekas ut i rapporten finns tre fj\u00e4rdedelar av alla utvecklingsl\u00e4nders skogar – vilkas betydelse \u00e4r stor i arbetet f\u00f6r att minska klimatf\u00f6r\u00e4ndringarnas effekter.<\/p>\n

I Sydasien \u00e4r tre fj\u00e4rdedelar av befolkningen beroende av jordbruket, och \u00f6ver h\u00e4lften av regionens sm\u00e5b\u00f6nder \u00e4r beroende av nederb\u00f6rd f\u00f6r bevattning.<\/p>\n

-Bland m\u00e5nga ursprungsbefolkningar \u00e4r det kvinnorna som producerar maten och sk\u00f6ter om de traditionella markerna. Att s\u00e4kerst\u00e4lla deras r\u00e4ttigheter inneb\u00e4r ett st\u00e4rkt skydd f\u00f6r hela befolkningarnas m\u00f6jligheter att gemensamt \u00e4ga de marker och skogar som de skyddat och varit beroende av i m\u00e5nga generationer, s\u00e4ger Victoria Tauli-Corpuz, som \u00e4r FN:s s\u00e4rskilda rapport\u00f6r f\u00f6r urfolks r\u00e4ttigheter.<\/p>\n

Stephanie Keene s\u00e4ger att Indien och Nepal tillh\u00f6r den grupp av l\u00e4nder d\u00e4r lagstiftningen ligger efter i fr\u00e5ga om kvinnors r\u00e4ttigheter kring att \u00e4ga jordar.<\/p>\n

I Sydasien kan regeringarna visserligen ha godk\u00e4nt internationella regler som sl\u00e5r fast kvinnors r\u00e4ttigheter – men trots detta till\u00e4mpas inte reglerna i fr\u00e5ga, p\u00e5pekar Madhu Sarin, som i Indien var med och drev igenom en lag om landets skogar. Nu \u00e5terst\u00e5r arbetet med att f\u00e5 lagen att ocks\u00e5 till\u00e4mpas.<\/p>\n

-N\u00e4r regeringar har ratificerat internationella konventioner s\u00e5 har de ocks\u00e5 i princip meddelat att de nationella lagarna ska st\u00e4mma \u00f6verens med dessa. Men det \u00e4r en enorm klyfta mellan dessa uttalanden och hur de till\u00e4mpas i praktiken, s\u00e4ger Madhu Sarin.<\/p>\n

Enligt FN:s organ mot \u00f6kenspridning, UNCCD, \u00e4r en metod f\u00f6r att motverka torka – ett naturfenomen som d\u00f6dar flera m\u00e4nniskor \u00e4n alla andra former av naturkatastrofer – att driva igenom j\u00e4mst\u00e4llda lagar n\u00e4r det g\u00e4ller markr\u00e4ttigheter.<\/p>\n

“Fattiga landsbygdskvinnor i utvecklingsl\u00e4nder \u00e4r av avg\u00f6rande betydelse f\u00f6r deras familjers \u00f6verlevnad”, skriver UNCCD:s chef Monique Barbut i en ny rapport, d\u00e4r hon samtidigt understryker att det m\u00e5ste vara en viktig utg\u00e5ngspunkt i kampen mot f\u00f6rst\u00f6relse av marker och en tilltagande brist p\u00e5 vatten.<\/p>\n

FN:s jordbruksorganisation, FAO, har i en rapport visat att om v\u00e4rldens kvinnliga sm\u00e5odlare hade samma f\u00f6ruts\u00e4ttningar som m\u00e4nnen s\u00e5 skulle deras matproduktion kunna \u00f6ka med mellan 20 och 30 procent. Detta skulle i sin tur kunna ge mat till upp emot 150 miljoner m\u00e4nniskor. Samtidigt driver klimatf\u00f6r\u00e4ndringar p\u00e5 en utveckling d\u00e4r befolkningarna f\u00f6r\u00e4ndras p\u00e5 m\u00e5nga platser. I takt med att allt fler m\u00e4n reser fr\u00e5n sina hemregioner i jakt p\u00e5 arbeten blir allt fler kvinnor kvar som ensamma f\u00f6rvaltare av jordbruksmarker, vilket ger dem ett \u00e4nnu st\u00f6rre ansvar.<\/p>\n

I h\u00e4lften av v\u00e4rldens 15 befolkningsm\u00e4ssigt st\u00f6rsta l\u00e4nder ber\u00e4knas andelen hush\u00e5ll \u00f6ka d\u00e4r kvinnor sj\u00e4lva b\u00e4r ansvaret. Det g\u00f6r behovet av att s\u00e4kra kvinnors jordr\u00e4ttigheter \u00e4n mer viktigt.<\/p>\n

-D\u00e4r kvinnors r\u00e4ttigheter \u00e4r svaga n\u00e4r det g\u00e4ller tillg\u00e5ng till att bruka och kontrollera skogar och andra resurser, hotas ocks\u00e5 deras m\u00f6jligheter att sk\u00f6ta sina kulturella och ekonomiska \u00e5taganden – vilket g\u00f6r att hela familjer och befolkningar blir lidande, s\u00e4ger Stephanie Keene. *IPS kan erbjuda v\u00e5ra prenumeranter bilder till vissa av v\u00e5ra artiklar. Dessa s\u00e4ljs separat till ett fast pris p\u00e5 500 kronor styck, eller genom s\u00e4rskilda bildabonnemang. Om ni inte har ett bildabonnemang men vill publicera dessa bilder var v\u00e4nlig och mejla v\u00e5r svenska redaktion p\u00e5: sweden(at)ipsnews.net och meddela att ni anv\u00e4nt dem.<\/p>\n