New York, 170425 (IPS) – USA hotar att s\u00e4nka sitt ekonomiska bidrag till FN:s fredsbevarande insatser. Landet \u00e4r den i s\u00e4rklass st\u00f6rsta bidragsgivaren till operationerna.<\/p>\n
<\/p>\n
Trumpadministrationen b\u00e4rs upp av kraftfull r\u00f6relse bland konservativa republikaner i USA:s kongress som vill s\u00e4tta USA f\u00f6rst. Nu v\u00e4ntas en ny strid med FN om vem som best\u00e4mmer vad USA ska bidra med till fredsbevarande insatser.<\/p>\n
USA:s skuld till FN v\u00e4ntas \u00f6ka igen efter att en tillf\u00e4llig budgetf\u00f6rl\u00e4ngning i USA l\u00f6per ut den 28 april.<\/p>\n
Den amerikanska FN-ambassad\u00f6ren Nikki Haley har tagit alla tillf\u00e4llen att tala om att USA kommer att st\u00e5 f\u00f6r h\u00f6gst 25 procent av budgeten f\u00f6r fredsbevarande insatser. F\u00f6r n\u00e4rvarande st\u00e5r USA f\u00f6r omkring 28 procent av budgeten.<\/p>\n
Nikki Haley som arbetat som revisor har ocks\u00e5 uppgett att hon kommer att syna FN:s fredsbevarande uppdrag f\u00f6r att unders\u00f6ka hur kostnader kan minska.<\/p>\n
Den amerikanska isolationismen var tydlig \u00e4ven i mitten av 1990-talet. D\u00e5 var det North Carolinas senator Jesse Helms som inte ville att n\u00e5gra pengar skulle g\u00e5 till FN och som tvingade den politiskt f\u00f6rsvagade Bill Clinton att genomf\u00f6ra f\u00f6r\u00e4ndringar av flera amerikanska institutioner som arbetade med internationella fr\u00e5gor och bland annat avskaffa en myndighet f\u00f6r vapenkontroll.<\/p>\n
Vid den tiden utgjorde det amerikanska bidraget 31 procent av budgeten f\u00f6r FN:s fredsbevarande insatser. Tidigt i FN:s historia utgjorde bidraget 40 procent av budgeten. Den amerikanska kongressen antog en lag 1995 som begr\u00e4nsade bidraget till 25 procent av budgeten och efter det b\u00f6rjade landet samla p\u00e5 sig stora skulder till FN.<\/p>\n
N\u00e4r USA till f\u00f6ljd av skulderna riskerade att f\u00f6rlora sin plats i FN:s generalf\u00f6rsamling 1999 presenterades en tidsplan f\u00f6r att b\u00f6rja betala av de 926 miljoner dollar i skulder som landet hade till FN och andra internationella organisationer.<\/p>\n
Under de tidiga \u00e5ren av Bushadministrationen h\u00f6jde kongressen taket f\u00f6r det amerikanska bidraget flera g\u00e5nger. N\u00e4r Barack Obama tog \u00f6ver som president 2009 var taket f\u00f6r det amerikanska bidraget 27,1 procent av budgeten f\u00f6r FN:s fredsbevarande insatser. FN uppgav dock att bidraget utgjorde 25,9 procent av budgeten.<\/p>\n
Under de sista Obama-\u00e5ren fastst\u00e4lldes taket f\u00f6r det amerikanska bidraget till 28,6 procent, enligt uppgifter fr\u00e5n FN:s avdelning f\u00f6r fredsbevarande insatser.<\/p>\n
Pengar till FN tas fr\u00e5n utrikesdepartementets budget. Den budgeten har president Donald Trump lovat att sk\u00e4ra ned med omkring 31 procent men det kommer kongressen troligen att ha inv\u00e4ndningar mot.<\/p>\n
FN:s budget f\u00f6r fredsbevarande insatser f\u00f6r 2016 och 2017 uppgick totalt till mellan 7,2 miljarder dollar och 7,9 miljarder dollar.<\/p>\n
Hur stort ett lands bidrag ska vara ber\u00e4knas utifr\u00e5n landets budget. Ett antal faktorer, bland annat ett lands bruttonationalinkomst, tas med i ber\u00e4kningen. De som r\u00e4knas till de minst utvecklade l\u00e4nderna betalar mindre medan l\u00e4nder med en h\u00f6g inkomst per capita betalar mer.<\/p>\n
De fem permanenta medlemmarna av FN:s s\u00e4kerhetsr\u00e5d – Storbritannien, Kina, Frankrike, Ryssland och USA – \u00e4r specialfall och betalar mest eftersom de kan l\u00e4gga in sitt veto eller \u00e4ndra resolutioner om fredsbevarande insatser.<\/p>\n
Ber\u00e4kningar av hur stora l\u00e4ndernas bidrag till de fredsbevarande insatserna ska vara g\u00f6rs vart tredje \u00e5r av FN:s generalf\u00f6rsamling. N\u00e4sta stora \u00f6versyn sker 2018. Som reglerna \u00e4r nu kan inga st\u00f6rre f\u00f6r\u00e4ndringar g\u00f6ras innan dess.<\/p>\n
Det utl\u00e4ndska bist\u00e5ndet utg\u00f6r 1,4 procent av USA:s federala budget. USA:s bidrag till v\u00e4rldsorganisationen uppg\u00e5r totalt till 0,2 procent av den nationella budgeten.<\/p>\n
*IPS kan erbjuda v\u00e5ra prenumeranter bilder till vissa av v\u00e5ra artiklar. Dessa s\u00e4ljs separat till ett fast pris p\u00e5 500 kronor styck, eller genom s\u00e4rskilda bildabonnemang. Om ni inte har ett bildabonnemang men vill publicera denna bild var v\u00e4nlig och mejla v\u00e5r svenska redaktion p\u00e5: sweden(at)ipsnews.net och meddela att ni anv\u00e4nt den.<\/p>\n