{"id":17791,"date":"2017-03-31T13:40:01","date_gmt":"2017-03-31T13:40:01","guid":{"rendered":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/2017\/03\/31\/hallbara-metoder-lyft-for-teodlare-i-sri-lanka\/"},"modified":"2017-03-31T13:40:01","modified_gmt":"2017-03-31T13:40:01","slug":"hallbara-metoder-lyft-for-teodlare-i-sri-lanka","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/ipsnews.net\/svenska\/2017\/03\/31\/hallbara-metoder-lyft-for-teodlare-i-sri-lanka\/","title":{"rendered":"H\u00e5llbara metoder lyft f\u00f6r teodlare i Sri Lanka"},"content":{"rendered":"

Ratnapura, Sri Lanka, 170331 (IPS) – Of\u00f6ruts\u00e4gbart v\u00e4der och bek\u00e4mpningsmedel har f\u00f6rst\u00f6rt jordar och sk\u00f6rdar i Sri Lanka. Men h\u00e5llbara odlingsmetoder har nu blivit ett lyft f\u00f6r sm\u00e5skaliga teodlare som f\u00e5tt \u00f6kade inkomster. <\/p>\n

<\/p>\n

-Nederb\u00f6rden \u00e4r v\u00e4ldigt of\u00f6ruts\u00e4gbar. Nu \u00e4r det h\u00e4llregn men det har varit v\u00e4ldigt torrt de senaste m\u00e5naderna, s\u00e4ger Kamakandalagi Leelavathi, 55, som har en liten teodling p\u00e5 egendomen Uda Houpe i orten Hatton i Sri Lanka.<\/p>\n

-Men vi har inte drabbats s\u00e5 h\u00e5rt som andra. H\u00e4r \u00e4r fortfarande tebuskarna fulla av blad och marken \u00e4r fuktig tack vare de metoder vi anv\u00e4nder, s\u00e4ger Kamakandalagi Leelavathis dotter Daurkarlagi Taranga.<\/p>\n

Alluth Wattage Saman som \u00e4r ansvarig f\u00f6r egendomen Uda Houpe s\u00e4ger att de sm\u00e5skaliga teodlarna nu anv\u00e4nder h\u00e5llbara odlingsmetoder. Det viktigaste \u00e4r att de minimerar anv\u00e4ndningen av syntetiska bek\u00e4mpningsmedel som betraktas som det fr\u00e4msta sk\u00e4let till att jordarna och teodlingarna f\u00f6rs\u00e4mrats i regionen.<\/p>\n

Sri Lanka \u00e4r en av v\u00e4rldens st\u00f6rsta export\u00f6rer av te och industrin skapar syssels\u00e4ttning f\u00f6r 2,5 miljoner m\u00e4nniskor. Enligt landets styrelse f\u00f6r exportutveckling st\u00e5r teindustrin f\u00f6r 62 procent av den totala jordbruksexporten och ger inkomster p\u00e5 1,6 miljarder dollar varje \u00e5r. Omkring 400 000 sm\u00e5odlare finns inom teindustrin.<\/p>\n

Enligt FN-organet UNCCD har markerna f\u00f6rst\u00f6rts p\u00e5 stora omr\u00e5den i Sri Lanka som anv\u00e4nds f\u00f6r teodling. Fr\u00e4msta anledningen \u00e4r att syntetiska bek\u00e4mpningsmedel anv\u00e4nts under flera \u00e5rtionden, enligt UNCCD. Vattenk\u00e4llor och den biologiska m\u00e5ngfalden omkring odlingarna har inte f\u00e5tt ett tillr\u00e4ckligt skydd. Det har successivt minskat jordens b\u00f6rdighet, gjort marken surare och orsakat jorderosion.<\/p>\n

-Det har p\u00e5verkat hela branschen men utg\u00f6r fr\u00e4mst ett hot mot de sm\u00e5skaliga odlarnas inkomster och livsmedelsf\u00f6rs\u00f6rjning, s\u00e4ger Lalith Kumar, projektledare i Ratnapura vid TSHDA, en myndighet som \u00e4r ansvarig f\u00f6r sm\u00e5skaliga teodlare.<\/p>\n

I Ratnapura produceras 70 procent av Sri Lankas te.<\/p>\n

Klimatf\u00f6r\u00e4ndringar har f\u00f6rv\u00e4rrat situationen med \u00e5terkommande torka, oregelbunden nederb\u00f6rd, \u00f6kad jorderosion och f\u00f6rsurning. Som ett resultat vissnar tebuskar och fukten fr\u00e5n marken avdunstar vilket leder till h\u00e5rda jordar och f\u00f6rst\u00f6rda r\u00f6tter.<\/p>\n

Tillsammans med FN:s milj\u00f6program Unep arbetar TSHDA f\u00f6r att minska bruket av bek\u00e4mpningsmedel p\u00e5 sm\u00e5 teodlingar f\u00f6r att v\u00e4nda utvecklingen och \u00f6ka anv\u00e4ndningen av h\u00e5llbara odlingsmetoder.<\/p>\n

-Vi har b\u00f6rjat utbilda sm\u00e5odlare i h\u00e5llbara metoder som \u00e4r enkla men effektiva. Vi hj\u00e4lper dem att avg\u00f6ra vilket ogr\u00e4s som m\u00e5ste rensas bort. Detta anv\u00e4nds sedan f\u00f6r att t\u00e4cka marken och bevara fuktigheten, s\u00e4ger Lalith Kumar till IPS. Alluth Wattage Saman \u00e4r en av 300 personer som har utbildats och som inte l\u00e4ngre anv\u00e4nder syntetiska bek\u00e4mpningsmedel p\u00e5 egendomen Uda Houpe. Nu anv\u00e4nder han ekologiskt g\u00f6dsel och skyddar vattenk\u00e4llor och tr\u00e4d p\u00e5 omr\u00e5det, s\u00e5 att f\u00e5glar och andra djur ocks\u00e5 kan \u00f6verleva. Det har gett ett gott resultat.<\/p>\n

-Tidigare k\u00f6pte jag bek\u00e4mpningsmedel f\u00f6r 35 000 rupies per \u00e5r, nu kan jag spara dessa pengar. Mina totala inkomster har \u00f6kat med 75 000 rupies, s\u00e4ger Alluth Wattage Saman.<\/p>\n

Han och flera andra i omr\u00e5det, som Kamakandalagi Leelavathi, s\u00e4ljer sin sk\u00f6rd till Kahawatte Plantation som i sin tur s\u00e4ljer te vidare till tej\u00e4tten Dilmah.<\/p>\n

Under mars blev Kahawatte Plantation Rainforest Alliance-certifierade, vilket inneb\u00e4r att sk\u00f6rden kan s\u00e4ljas till ett h\u00f6gre pris. Det \u00e4r dock inget som Alluth Wattage Saman eller n\u00e5gon annan av de sm\u00e5skaliga leverant\u00f6rerna k\u00e4nner till.<\/p>\n

Flera odlare s\u00e4ger att regeringen borde inf\u00f6ra \u00e5tg\u00e4rder som skulle hj\u00e4lpa odlare att b\u00e4ttre hantera klimatproblem.<\/p>\n

-Sedan jag b\u00f6rjade t\u00e4cka marken f\u00f6r att bevara fuktigheten och sluta anv\u00e4nda bek\u00e4mpningsmedel har jag tj\u00e4nat 700 rupies per m\u00e5nad och min totala inkomst har \u00f6kat till 15 000 rupies. Men p\u00e5 grund av torka har jag beh\u00f6vt anv\u00e4nda det mesta av inkomsterna till g\u00f6dning. Om det skulle finnas bidrag fr\u00e5n regeringen skulle det vara till stor hj\u00e4lp. Annars m\u00e5ste jag flytta till en annan egendom f\u00f6r att kunna tj\u00e4na mer pengar, s\u00e4ger Kamakandalagi Leelavathi.<\/p>\n

*IPS kan erbjuda v\u00e5ra prenumeranter bilder till vissa av v\u00e5ra artiklar. Dessa s\u00e4ljs separat till ett fast pris p\u00e5 500 kronor styck, eller genom s\u00e4rskilda bildabonnemang. Om ni inte har ett bildabonnemang men vill publicera dessa bilder var v\u00e4nlig och mejla v\u00e5r svenska redaktion p\u00e5: sweden(at)ipsnews.net och meddela att ni anv\u00e4nt dem.<\/p>\n