Melbourne, 170104 (IPS) – Ett indiskt gruvbolag planerar att b\u00f6rja bryta kol i massiv skala i den australiska delstaten Queensland. Men marken som ska exploateras tillh\u00f6r aboriginernas traditionella omr\u00e5den och ursprungsbefolkningen g\u00f6r nu allt de kan f\u00f6r att stoppa projektet.<\/p>\n
<\/p>\n
Marken d\u00e4r den flera mil stora gruvan enligt planerna ska ligga tillh\u00f6r traditionellt de aboriginska folkgrupperna wangan och jagalingou.<\/p>\n
-Vi \u00e4r de unika folkgrupperna fr\u00e5n omr\u00e5det, ett omr\u00e5de som utg\u00f6r en del av v\u00e5r identitet, v\u00e5r kultur och som finns i v\u00e5ra s\u00e5nger och danser, s\u00e4ger 21-\u00e5riga Murrawah Johnson.<\/p>\n
Hennes namn Murrawah betyder “regnb\u00e5ge” p\u00e5 ursprungsbefolkningens spr\u00e5k gubbi gubbi.<\/p>\n
Aboriginerna i omr\u00e5det, som utg\u00f6r runt 500 personer, menar att den planerade kolgruvan Carmichael utg\u00f6r ett hot mot hela deras existens och protesterar d\u00e4rf\u00f6r mot gruvbolaget Adani Minings planer.<\/p>\n
-Gruvan skulle f\u00f6rst\u00f6ra v\u00e5ra marker, vilket skulle betyda att v\u00e5r historia g\u00e5r f\u00f6rlorad, s\u00e4ger Murrawah Johnson, som \u00e4r en av lokalbefolkningens representanter, till IPS.<\/p>\n
Adani Mining \u00e4r ett dotterbolag till det multinationella indiska bolaget Adani Group, som \u00e4r verksamma inom en rad marknadsomr\u00e5den i Indien, Indonesien och Australien. F\u00f6retaget planerar genom projektet Carmichael att bryta kol i en 40 kilometer l\u00e5ng och 10 kilometer bred gruva som ska vara verksam i upp till 60 \u00e5rs tid. Tanken \u00e4r att kolet sedan ska transporteras till Indien f\u00f6r att bidra till att t\u00e4cka landets elbehov.<\/p>\n
N\u00e4rmare 244 miljoner indier, motsvarande n\u00e4stan en femtedel av landets befolkning, ber\u00e4knas i dag sakna tillg\u00e5ng till el.<\/p>\n
Om projektet f\u00f6rverkligas skulle det bli den st\u00f6rsta kolsatsningen i Australien, ett land som redan nu \u00e4r ett av v\u00e4rldens ledande p\u00e5 produktion och export av kol.<\/p>\n
Det planerade projektet m\u00f6ter dock starkt motst\u00e5nd, inte bara fr\u00e5n de aboriginer som skulle drabbas, utan \u00e4ven fr\u00e5n m\u00e5nga som \u00e4r kritiska av milj\u00f6sk\u00e4l. Sedan projektet lanserades f\u00f6r sex \u00e5r sedan har fler \u00e4n tio olika juridiska processer inletts f\u00f6r att f\u00e5 det stoppat.<\/p>\n
Shani Tager vid Greenpeace i Australien s\u00e4ger att det \u00e4r mycket viktigt att kolet blir kvar i marken. -De talar om att exportera enorma m\u00e4ngder av kol, som sedan ska f\u00f6rbr\u00e4nnas och d\u00e4rmed kommer att bidra till att ytterligare f\u00f6rv\u00e4rra den globala uppv\u00e4rmningen, s\u00e4ger hon.<\/p>\n
Koleldade kraftverk leder till stora utsl\u00e4pp av koldioxid och driver d\u00e4rmed p\u00e5 klimatf\u00f6r\u00e4ndringarna.<\/p>\n
Enligt en rapport fr\u00e5n tankesmedjan Australia Institute skulle j\u00e4tteprojektet orsaka st\u00f6rre koldioxidutsl\u00e4pp \u00e4n de utsl\u00e4pp som kommer fr\u00e5n flera av v\u00e4rldens st\u00f6rsta st\u00e4der. Rapportf\u00f6rfattarna ber\u00e4knar att kolet fr\u00e5n gruvan skulle leda till \u00e5rliga utsl\u00e4pp p\u00e5 79 miljoner ton koldioxid, vilket \u00e4r tre g\u00e5nger mer \u00e4n utsl\u00e4ppen i New Delhi varje \u00e5r, sex g\u00e5nger mer \u00e4n i Amsterdam och dubbelt s\u00e5 mycket som i Tokyo. Utsl\u00e4ppen skulle vara h\u00f6gre \u00e4n de \u00e5rliga i hela Sri Lanka och ligga p\u00e5 samma niv\u00e5 som de som kommer fr\u00e5n b\u00e5de \u00d6sterrike och Malaysia under ett \u00e5r.<\/p>\n
Trots dessa varningar hade b\u00e5de Australiens federala och Queenslands lokala makthavare st\u00e4llt sig bakom projektet. Delstatsregeringen f\u00f6rv\u00e4ntar sig att projektet ska skapa m\u00e5nga nya arbetstillf\u00e4llen och goda inkomster och meddelade d\u00e4rf\u00f6r i h\u00f6stas att man av det sk\u00e4let b\u00f6rjat arbeta f\u00f6r att projektet ska godk\u00e4nnas s\u00e5 snart som m\u00f6jligt.<\/p>\n
-Vi vill verkligen f\u00e5 Adani-gruvan i drift, sade delstatens gruvminister Anthony Lynham till de lokala medierna i oktober.<\/p>\n
I b\u00f6rjan av december fick Adani Mining klartecken f\u00f6r den j\u00e4rnv\u00e4gslinje som ska transportera kolet till hamnen i Abbot Point, varifr\u00e5n det ska transporteras vidare till Indien.<\/p>\n
Redan 2011 undertecknade Adani Mining ett 99-\u00e5rigt avtal om att hyra hamnen i Abbot Point, som ligger alldeles n\u00e4ra det marina reservatet Stora barri\u00e4rrevet – v\u00e4rldens st\u00f6rsta korallrev. I november rapporterade forskare fr\u00e5n James Cook-universitetet att ett rekordstort antal koraller d\u00f6tt under \u00e5ret, vilket fr\u00e4mst anses bero p\u00e5 stigande havstemperaturer.<\/p>\n
Samtidigt planerar det indiska bolaget att kraftigt bygga ut hamnen i Abbot Point f\u00f6r att g\u00f6ra det m\u00f6jligt f\u00f6r st\u00f6rre fraktb\u00e5tar att l\u00e4gga till och lastas med kol. F\u00f6r att lyckas med det kr\u00e4vs det att havsbotten alldeles n\u00e4ra Stora Barri\u00e4rrevet gr\u00e4vs ut.<\/p>\n
-Kolgruvan Carmichael kommer att f\u00e5 en negativ dominoeffekt f\u00f6r barri\u00e4rrevet. Dels genom att den kr\u00e4ver en utbyggnad av hamnen med tillh\u00f6rande muddring och dumpning och dels genom att riskerna f\u00f6r b\u00e5tolyckor vid revet \u00f6kar, s\u00e4ger Cherry Muddle vid Australian Marine Conservation Society.<\/p>\n
N\u00e4rmare 65 000 m\u00e4nniskor arbetar inom turistindustrin kring Stora barri\u00e4rrevet, vilket gjort att \u00e4ven dess f\u00f6retr\u00e4dare \u00e4r motst\u00e5ndare b\u00e5de till den planerade gruvan och utbyggnaden av hamnen i Abbot Point.<\/p>\n
Minister Anthony Lynham har f\u00f6rs\u00e4krat att processerna kring projektet lett fram till h\u00e5rda f\u00f6reskrifter, som ska ge ett bra skydd \u00e5t barri\u00e4rrevet. Det har dock inte stillat kritiken, som \u00e4ven handlar om det f\u00f6retag som st\u00e5r bakom satsningen.<\/p>\n
-Adani har en mycket oroande historia n\u00e4r det g\u00e4ller milj\u00f6f\u00f6rst\u00f6ring, m\u00e4nniskor\u00e4ttsbrott, korruption och skatteflykt, s\u00e4ger Adam Black som \u00e4r engagerad i r\u00f6relsen GetUp.<\/p>\n
I en rapport fr\u00e5n milj\u00f6organisationen Environmental Justice Australia som kom 2015 anklagades Adani Mining f\u00f6r en rad oegentligheter i samband med verksamhet som bedrivits i Indien.<\/p>\n
Bolaget hoppas att komma vidare med projektet under \u00e5ret. Motst\u00e5ndarna \u00e4r samtidigt redo att forts\u00e4tta sin kampanj, som bland annat \u00e4r inriktad p\u00e5 att f\u00f6rm\u00e5 finansi\u00e4rer att avst\u00e5 fr\u00e5n att investera i den mycket dyra satsningen.<\/p>\n
-Om de inte lyckas f\u00e5 ihop pengarna s\u00e5 kan de inte starta gruvan, p\u00e5pekar Murrawah Johnson.<\/p>\n
F\u00f6retr\u00e4dare f\u00f6r de aboriginerna i omr\u00e5det har samtidigt b\u00f6rjat f\u00f6rbereda flera nya r\u00e4ttsliga processer mot b\u00e5de gruvbolaget och delstatsregeringen. De planerar att driva fr\u00e5gorna till h\u00f6gsta m\u00f6jliga r\u00e4ttsliga instans, om det kr\u00e4vs.<\/p>\n
Murrawah Johnson s\u00e4ger att kampen mot kolgruvan handlar om att b\u00e5de sl\u00e5 vakt om folkgruppernas historia och deras framtid.<\/p>\n
-Jag v\u00e4grar bli l\u00e4nken som bryter den kedjan, s\u00e4ger hon.<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"
Melbourne, 170104 (IPS) – Ett indiskt gruvbolag planerar att b\u00f6rja bryta kol i massiv skala i den australiska delstaten Queensland. Men marken som ska exploateras tillh\u00f6r aboriginernas traditionella omr\u00e5den och ursprungsbefolkningen g\u00f6r nu allt de kan f\u00f6r att stoppa projektet.<\/p>\n","protected":false},"author":654,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[18,6,1,13,3,12,7],"tags":[],"class_list":["post-17675","post","type-post","status-publish","format-standard","hentry","category-asien-och-stillahavsomradet","category-ekonomi","category-headlines","category-kultur","category-migration-och-minoriteter","category-miljo","category-politik"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/17675","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/users\/654"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=17675"}],"version-history":[{"count":0,"href":"https:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/17675\/revisions"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=17675"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=17675"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=17675"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}