New Delhi\/Bonn, 161104 (IPS) – Under de kommande 30 \u00e5ren kan n\u00e4rmare 135 miljoner m\u00e4nniskor tvingas att flytta fr\u00e5n sina hem efter att deras odlingsmarker blivit f\u00f6rst\u00f6rda, enligt FN:s organ mot \u00f6kenspridning. IPS har tr\u00e4ffat UNCCD:s chef Monique Barbut f\u00f6r en intervju.<\/p>\n
<\/p>\n
N\u00e4r m\u00e4nniskor inte l\u00e4ngre kan f\u00f6rs\u00f6rja sig p\u00e5 sina \u00e5kermarker tvingas de s\u00f6ka sig n\u00e5gon annanstans. Enligt UNCCD kommer m\u00e5nga att flytta till n\u00e4rliggande st\u00e4der, vilket driver p\u00e5 den oplanerade urbaniseringen. IPS tr\u00e4ffade Monique Barbut inf\u00f6r det m\u00f6te om FN:s konvention mot \u00f6kenspridning som nyligen h\u00f6lls i Nairobi.<\/p>\n
IPS: Ett mycket stort antal l\u00e4nder har drabbats av torkor eller \u00f6kenspridning. Kan detta driva fram nya konflikter och g\u00f6ra att m\u00e4nniskor tvingas flytta? Monique Barbut: M\u00e5nga flyktingar kommer fr\u00e5n regioner i v\u00e4rlden som ofta \u00e4r drabbade av torkor och vattenbrist. \u00d6kenspridning eller torkor f\u00f6rorsakar inte p\u00e5 egen hand konflikter eller tv\u00e5ngsf\u00f6rflyttningar, men de kan \u00f6ka riskerna. Det kan finnas bidragande faktorer som g\u00f6r det om\u00f6jligt f\u00f6r m\u00e4nniskor att stanna, som politiska sp\u00e4nningar, svaga institutioner, ekonomiska or\u00e4ttvisor, brist p\u00e5 sociala skyddsn\u00e4t eller rivalitet mellan olika grupper. Ett v\u00e4lk\u00e4nt exempel \u00e4r den l\u00e5ngvariga torkan och vattenbristen som r\u00e5dde mellan 2006 och 2010 i Syrien.<\/p>\n
Torkor \u00e4r ett naturfenomen som inte beh\u00f6ver leda till konflikter och att m\u00e4nniskor drivs p\u00e5 flykt. Sv\u00e5ra torkor har \u00e4ven drabbat l\u00e4nder som Australien och USA, men d\u00e4r har myndigheterna agerat och gjort situationen uth\u00e4rdlig. I fattiga l\u00e4nder d\u00e4r det inte finns n\u00e5gra skyddsn\u00e4t \u00e4r det n\u00f6dv\u00e4ndigt att det internationella samfundet agerar.<\/p>\n
Mali \u00e4r ett exempel d\u00e4r of\u00f6ruts\u00e4gbar och minskad nederb\u00f6rd har lett till minskade sk\u00f6rdar. Fler och fler boskapsuppf\u00f6dare och b\u00f6nder har b\u00f6rjat flytta in till st\u00e4derna i jakt p\u00e5 arbete. Befolkningen i Malis huvudstad Bamako har p\u00e5 bara drygt 20 \u00e5r \u00f6kat fr\u00e5n 600 000 inv\u00e5nare till n\u00e4rmare 2 miljoner. Samtidigt har levnadsf\u00f6rh\u00e5llandena i staden blivit allt os\u00e4krare och otryggare. M\u00e5nga i norra Nigeria har tvingats flytta p\u00e5 grund av \u00f6kenspridningen och Lagos har numera \u00f6ver tio miljoner inv\u00e5nare. Desillusionerade och arbetsl\u00f6sa ungdomar \u00e4r l\u00e4tta att rekrytera av smugglare, organiserade brottslingar och till och med av Boko Haram.<\/p>\n
Boskapssk\u00f6tare st\u00f6ter p\u00e5 liknande problem n\u00e4r de tvingas r\u00f6ra sig bortom sin vanliga omr\u00e5den i jakt p\u00e5 vatten och bete. De riskerar d\u00e5 att hamna i konflikter med andra befolkningar som inte vill dela med sig av sina resurser. Konflikter mellan boskapssk\u00f6tare och b\u00f6nder utg\u00f6r en allvarlig utmaning f\u00f6r myndigheterna i l\u00e4nder som Somalia, Tchad och Niger.<\/p>\n
IPS: Vilka andra l\u00e4nder kan bli s\u00e5rbara f\u00f6r extrema torkor i framtiden? Monique Barbut: Torkor intr\u00e4ffar i n\u00e4stan alla regioner. Men p\u00e5 grund av klimatf\u00f6r\u00e4ndringarna f\u00f6rv\u00e4ntas torkorna spridas \u00e4ven till nya omr\u00e5den och bli mer \u00e5terkommande och intensiva. Under de kommande decennierna \u00e4r risken stor att stora delar av USA, Medelhavsomr\u00e5det, sydv\u00e4stra Asien, s\u00f6dra Afrika och en stor del av Latinamerika \u2013 i synnerhet Mexiko och Brasilien \u2013 kommer att drabbas av extrema torkor.<\/p>\n
Den viktigaste fr\u00e5gan handlar om vilka som kommer att drabbas och vad som kan g\u00f6ras \u00e5t det. I fattiga utvecklingsl\u00e4nder kommer m\u00e5nga m\u00e4nniskor att bli av med sitt levebr\u00f6d eftersom s\u00e5 m\u00e5nga \u00e4r beroende av naturresurserna. D\u00e4rf\u00f6r kr\u00e4vs det \u00f6kade investeringar f\u00f6r att f\u00e5 dessa befolkningar att satsa p\u00e5 ett h\u00e5llbart jordbruk. Det beh\u00f6vs \u00e4ven mer resurser f\u00f6r att \u00e5terst\u00e4lla skadade marker.<\/p>\n
*IPS kan erbjuda v\u00e5ra prenumeranter bilder till vissa av v\u00e5ra artiklar. Dessa s\u00e4ljs separat till ett fast pris p\u00e5 500 kronor styck, eller genom s\u00e4rskilda bildabonnemang. Om ni vill publicera denna bild var v\u00e4nlig och mejla v\u00e5r svenska redaktion p\u00e5: sweden(a)ipsnews.net och meddela att ni anv\u00e4nt den.<\/p>\n
New Delhi\/Bonn, 161104 (IPS) – Under de kommande 30 \u00e5ren kan n\u00e4rmare 135 miljoner m\u00e4nniskor tvingas att flytta fr\u00e5n sina hem efter att deras odlingsmarker blivit f\u00f6rst\u00f6rda, enligt FN:s organ mot \u00f6kenspridning. IPS har tr\u00e4ffat UNCCD:s chef Monique Barbut f\u00f6r… Continue Reading