Panguna, Papua Nya Guinea, 160915 (IPS) – Lokalbefolkningen tvingade Pangunagruvan i Papua Nya Guinea att st\u00e4nga f\u00f6r 27 \u00e5r sedan. Nu vill allt fler satsa p\u00e5 h\u00e5llbara alternativ och utveckla ekoturism i det fattiga omr\u00e5det.<\/p>\n
<\/p>\n
Gruvan ligger i bergen i centrala Bougainville i sydv\u00e4stra Papua Nya Guinea och har st\u00e5tt \u00f6vergiven sedan befolkningen tvingade den att st\u00e4nga och ett tio \u00e5r l\u00e5ngt inb\u00f6rdeskrig br\u00f6t ut under 1980-talet.<\/p>\n
Utvinningsf\u00f6retaget d\u00e4r det brittiska gruvbolaget Rio Tinto var majoritets\u00e4gare blev f\u00f6rem\u00e5l f\u00f6r rubriker v\u00e4rlden \u00f6ver n\u00e4r nasioi- folket blev v\u00e4rldens f\u00f6rsta ursprungsbefolkning som tvingade ett stort multinationellt f\u00f6retag att avbryta sin verksamhet. Gruvan var en av f\u00f6retagets mest v\u00e4rdefulla investeringar. Nasioi-folket ville f\u00f6rsvara sitt land och f\u00f6rhindra milj\u00f6f\u00f6rst\u00f6relse.<\/p>\n
I dag ser lokala ledare, entrepren\u00f6rer och f\u00f6re detta soldater att platsen har potential att spela en viktig roll f\u00f6r h\u00e5llbar utveckling i omr\u00e5det, men utan en verksam gruva.<\/p>\n
-Vi m\u00e5ste hitta ett nytt s\u00e4tt att bygga upp ekonomin, s\u00e4ger Philip Takaung, en ledare f\u00f6r folkgruppen mekamui som lever n\u00e4ra gruvan Panguna.<\/p>\n
Han och m\u00e5nga andra bybor f\u00f6rest\u00e4ller sig att turister skulle kunna bes\u00f6ka den g\u00e5tfulla dalen och erbjudas \u00f6vernattning p\u00e5 ekologiskt boende och f\u00e5 m\u00f6jlighet att l\u00e4ra sig om platsens extraordin\u00e4ra historia.<\/p>\n
-Det handlar inte bara om att se gruvan. Familjer skulle kunna servera traditionell lokal mat f\u00f6r bes\u00f6kare, s\u00e4ger bybon Christine Nobako.<\/p>\n
Andra bybor framh\u00e5ller att de omgivande bergstopparna kl\u00e4dda med regnskog kan locka till sig vandrare och f\u00e5gelsk\u00e5dare.<\/p>\n
Lawrence Belleh som \u00e4r chef f\u00f6r Bougainvilles turistkontor i centralorten Buka inst\u00e4mmer och menar att omr\u00e5det har m\u00f6jlighet att utveckla sin potential f\u00f6r ekoturism.<\/p>\n
-Bougainville har skogar, sj\u00f6ar, hav, floder och v\u00e5tmarker, s\u00e4ger han till IPS.<\/p>\n
Bougainville var ocks\u00e5 plats f\u00f6r strider under andra v\u00e4rldskriget och det finns m\u00e5nga l\u00e4mningar efter australiska, nyzeel\u00e4ndska, amerikanska och japanska styrkor l\u00e4ngs Numa Numa, ett utmanade vandringssp\u00e5r som \u00e4r 60 kilometer l\u00e5ngt och str\u00e4cker sig fr\u00e5n \u00f6n Bougainvilles \u00f6stra till dess v\u00e4stra kust.<\/p>\n
Omkring 20 000 m\u00e4nniskor – 10 procent av befolkningen i Bougainville – uppges ha mist livet i inb\u00f6rdeskriget som rasade i landet fram till en vapenvila 1998. Mots\u00e4ttningarna \u00f6kade 1989 efter att f\u00f6retaget v\u00e4grade att g\u00e5 med p\u00e5 mark\u00e4garnas krav om ers\u00e4ttning. Motst\u00e5ndet mot gruvan b\u00f6rja v\u00e4xa direkt efter att verksamheten inleddes 1972. Enligt lokalsamh\u00e4llen f\u00f6rst\u00f6rde gruvavfall fr\u00e5n det australiska dotterbolaget Bougainville Cooper Ltd jordbruksmark och f\u00f6rorenade n\u00e4rliggande floder som f\u00f6rs\u00e5g befolkningen med s\u00f6tvatten och fisk.<\/p>\n
I en f\u00f6re detta gruvbyggnad m\u00f6ter IPS Philip Takaung och Lynette Ona som \u00e4ger mark i n\u00e4rheten av koppargruvan Panguna. Lynette Ona \u00e4r brorsdotter till Francis Ona som var ledare f\u00f6r rebellr\u00f6relsen Bougainvilles revolution\u00e4ra arm\u00e9. En bit bort ligger den sex kilometer breda gruvgropen.<\/p>\n
Lynette Ona s\u00e4ger att historien om hur en grupp bybor satte stopp f\u00f6r ett globalt gruvbolag \u00e4r ett viktigt kapitel i milj\u00f6r\u00f6relsens historia och att Panguna \u00e4r en plats som kan v\u00e4cka stort intresse.<\/p>\n
I en nyligen genomf\u00f6rd unders\u00f6kning gjord i samh\u00e4llen i Panguna av australiska organisationen Jubilee Australia identifierades turism som det n\u00e4st mest popul\u00e4ra ekonomiska alternativet till gruvdrift, efter tr\u00e4dg\u00e5rdsodling och djuruppf\u00f6dning.<\/p>\n
Motst\u00e5ndet mot gruvdriften handlar inte bara om att den v\u00e5ldsamma konflikten satte djupa sp\u00e5r utan ocks\u00e5 om de \u00f6kande or\u00e4ttvisor som den uppges ha bidragit till. Endast 1 300 av befolkningen p\u00e5 150 000 var anst\u00e4llda av gruvan p\u00e5 1980-talet, medan det brittiska gruvbolaget Rio Tinto och Papua Nya Guineas regering plockade hem de stora vinsterna – som uppgick till motsvarande 527 miljoner dollar som mest.<\/p>\n
\u00c5teruppbyggnaden och utvecklingen i Bougainville efter kriget g\u00e5r mycket l\u00e5ngsamt och befolkningen uppg\u00e5r nu till 300 000. En tredjedel av barnen g\u00e5r inte i skolan och mindre \u00e4n en procent av befolkningen har tillg\u00e5ng till elektricitet. H\u00e4r d\u00f6r uppskattningsvis 690 av 100 000 kvinnor i samband med f\u00f6rlossningar, ber\u00e4knar FN:s utvecklingsprogram UNDP.<\/p>\n
*IPS kan erbjuda v\u00e5ra prenumeranter bilder till vissa av v\u00e5ra artiklar. Dessa s\u00e4ljs separat till ett fast pris p\u00e5 500 kronor styck, eller genom s\u00e4rskilda bildabonnemang. Om ni inte har ett bildabonnemang men vill publicera denna bild var v\u00e4nlig och mejla v\u00e5r svenska redaktion p\u00e5: sweden(at)ipsnews.net och meddela att ni anv\u00e4nt den.<\/p>\n