{"id":17437,"date":"2016-05-30T13:40:01","date_gmt":"2016-05-30T13:40:01","guid":{"rendered":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/2016\/05\/30\/biobransle-nyckel-till-hallbar-elproduktion-i-uganda\/"},"modified":"2016-05-30T13:40:01","modified_gmt":"2016-05-30T13:40:01","slug":"biobransle-nyckel-till-hallbar-elproduktion-i-uganda","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/ipsnews.net\/svenska\/2016\/05\/30\/biobransle-nyckel-till-hallbar-elproduktion-i-uganda\/","title":{"rendered":"Biobr\u00e4nsle nyckel till h\u00e5llbar elproduktion i Uganda"},"content":{"rendered":"<p>Kampala, 160530 (IPS) &#8211; Skogen ger ved och \u00e4r f\u00f6r n\u00e4rvarande den viktigaste energik\u00e4llan i Uganda. Avverkningen har tidigare skett p\u00e5 ett oh\u00e5llbart s\u00e4tt och lett till en kraftig minskning av landets skogst\u00e4cke. Men satsningar p\u00e5 biomassa och ny teknik banar nu v\u00e4g f\u00f6r en mer h\u00e5llbar utveckling.<\/p>\n<p><!--more--><\/p>\n<p>Nyabyeya Forestry College i staden Nyabyeya som ligger i utkanten av Budongoskogen i Uganda drabbades tidigare av \u00e5terkommande elavbrott.<\/p>\n<p> -H\u00e4r p\u00e5 landsbygden lyckas vi nu producera v\u00e5r egen elektricitet. Om vi bara skulle anv\u00e4nda diesel skulle det kr\u00e4vas sju liter diesel per timme f\u00f6r att driva dieselgeneratorn h\u00e4r p\u00e5 skolan. Genom att anv\u00e4nda biomassa och f\u00f6rgasa den klarar vi oss p\u00e5 1,5 liter diesel per timme f\u00f6r att producera samma m\u00e4ngd elektricitet, s\u00e4ger Richard Kisakye som \u00e4r ansvarig f\u00f6r f\u00f6rgasningsanl\u00e4ggningen f\u00f6r biomassa vid Nyabyeya Forestry College.<\/p>\n<p> Skolan driver ett s\u00e5gverk som en del av en kurs i skogsbruk. Med st\u00f6d fr\u00e5n landets departement f\u00f6r energi och mineralutvinning kan Nyabyeya Forestry College nu anv\u00e4nda modern teknik f\u00f6r att producera gas. Skolan utnyttjar restprodukter fr\u00e5n s\u00e5gverket som tidigare br\u00e4ndes eller gr\u00e4vdes ner i marken.<\/p>\n<p> Enligt Internationella byr\u00e5n f\u00f6r f\u00f6rnybar energi, Irena, \u00e4r biomassa en av de viktigaste f\u00f6rnybara energik\u00e4llorna som Uganda och andra l\u00e4nder i Afrika kan utnyttja f\u00f6r sina energibehov. Biomassa kan best\u00e5 av allt fr\u00e5n energigr\u00f6dor till restprodukter och avfall fr\u00e5n jordbruk och skogsbruk.<\/p>\n<p> Elektricitet kan produceras genom biomassaf\u00f6rgasning. Gasen anv\u00e4nds som br\u00e4nsle i st\u00e4llet f\u00f6r diesel eller bensin i en motor som ansluts till en generator f\u00f6r att producera elektricitet.<\/p>\n<p> F\u00f6rgasningsanl\u00e4ggningen i Nyabyeya producerar uppemot 50 kilowatt och enligt Richard Kisakye \u00e4r det mycket mer \u00e4n de 20 kilowatt som skolan \u00e4r i behov av.<\/p>\n<p> En majoritet av befolkningen p\u00e5 landsbygden i Uganda \u00e4r fattig. Befolkningen samlar torra, nedfallna bitar och kvistar fr\u00e5n tr\u00e4d och anv\u00e4nder i vissa fall jordbruksavfall som br\u00e4nsle. Genom projekt som det i Nyabyeya finns det nu ett f\u00f6rnyat intresse f\u00f6r att anv\u00e4nda biomassa som energik\u00e4lla i st\u00f6rre skala och som ett alternativ till fossila br\u00e4nslen.<\/p>\n<p> Energiministeriet i Uganda ber\u00e4knar att det skulle kunna produceras 1 650 megawatt av biomassan i landet. Nya studier visar att landet har 286 miljoner ton tr\u00e4biomassa som skulle kunna \u00f6ka med 50 miljoner ton per \u00e5r.<\/p>\n<p> Godfrey Ndaula som \u00e4r ansvarig f\u00f6r fr\u00e5gor som r\u00f6r f\u00f6rnyelsebar energi i Uganda s\u00e4ger att landet inte saknar tillg\u00e5ng till biomassa &#8211; utan endast m\u00f6jligheter att anv\u00e4nda modern teknik f\u00f6r att utvinna energi ur olika former av biomassa.<\/p>\n<p> -Av den energi som konsumeras i Uganda kommer 92 procent fr\u00e5n biomassa. Men vi anv\u00e4nder samma teknik som m\u00e4nniskor p\u00e5 sten\u00e5ldern. Vi anv\u00e4nder fortfarande mycket ineffektiva metoder, s\u00e4ger Godfrey Ndaula.<\/p>\n<p> Omkring 620 miljoner av 970 miljoner m\u00e4nniskor i Afrika s\u00f6der om Sahara saknar tillg\u00e5ng till elektricitet samtidigt som efterfr\u00e5gan v\u00e4ntas \u00f6ka med 6 procent \u00e5rligen.<\/p>\n<p> Godfrey Ndaula p\u00e5pekar att inom sockerindustrin i landet har man kunnat dra nytta av tekniska framsteg genom att anv\u00e4nda bagass, naturliga fibrer som \u00e4r en restprodukt av sockerproduktion. Tidigare var det ett problem att produktionen gav upphov till en stor m\u00e4ngd avfall. R\u00e5materialet \u00e4r numera ett av de viktigaste f\u00f6r landets energiproduktion. Nu kan v\u00e4rmekraftverk som eldas med bagass producera elektricitet. \u00c4ven restprodukter fr\u00e5n kaffeproduktionen anv\u00e4nds f\u00f6r energiproduktion vid en cementfabrik i distriktet Kasese i sydv\u00e4stra Uganda. Fabriken tillh\u00f6r ett av v\u00e4rldens st\u00f6rsta cementf\u00f6retag, LafargeHolcim.<\/p>\n<p> -Om man tittar p\u00e5 kostnaderna n\u00e4r det g\u00e4ller energif\u00f6rs\u00f6rjning kostar petroleumkoks 9 dollar (motsvarande 75 kronor), tung br\u00e4nnolja 19 dollar (motsvarande 157 kronor) och biomassa 6 dollar (motsvarande 50 kronor), s\u00e4ger Julius Lukoma som \u00e4r chef f\u00f6r cementfabriken som ligger n\u00e4ra gr\u00e4nsen mellan Uganda och Kongo-Kinshasa.<\/p>\n<p> Han ber\u00e4ttar att 57 procent av produktionen nu sker med hj\u00e4lp av biobr\u00e4nsle.<\/p>\n<p> -V\u00e5rt m\u00e5l \u00e4r att sluta anv\u00e4nda tung br\u00e4nnolja helt, s\u00e4ger han.<\/p>\n<p> N\u00e4r Irena presenterade en handlingsplan till \u00e5r 2030 f\u00f6r \u00f6verg\u00e5ng till f\u00f6rnyelsebara energik\u00e4llor i Afrika presenterades samtidigt uppgifter som visade att traditionell anv\u00e4ndning av biomassa st\u00e5r f\u00f6r h\u00e4lften av energianv\u00e4ndningen i Afrika.<\/p>\n<p> Asami Miketa som arbetar vid Irena framh\u00e5ller att l\u00e4nder i Afrika m\u00e5ste investera i ny teknik f\u00f6r att p\u00e5 ett h\u00e5llbart s\u00e4tt kunna utnyttja den enorma energipotentialen hos biomassa.<\/p>\n<p> *IPS kan erbjuda v\u00e5ra prenumeranter bilder till vissa av v\u00e5ra artiklar. Dessa s\u00e4ljs separat till ett fast pris p\u00e5 500 kronor styck, eller genom s\u00e4rskilda bildabonnemang. Om ni inte har ett bildabonnemang men vill publicera denna bild var v\u00e4nlig och mejla v\u00e5r svenska redaktion p\u00e5: sweden(at)ipsnews.net och meddela att ni anv\u00e4nt den.<\/p>\n<p> <UL> <LI><A HREF=\"https:\/\/c2.staticflickr.com\/8\/7521\/26676449070_2c8cbae31b_o.jpg\" class=\"linkblue\" target=\"new\">F\u00f6rgasningsanl\u00e4ggning f\u00f6r biomassa i staden Nyabyeya i Uganda. Biobr\u00e4nslen betraktas allt mer som ett alternativ till fossila br\u00e4nslen och som en viktig del i att fr\u00e4mja \u00f6verg\u00e5ngen till f\u00f6rnybara energik\u00e4llor i Afrika. Foto: Wambi Michael\/IPS<\/font><\/a><\/LI><\/UL><BR><BR><\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"<p>Kampala, 160530 (IPS) &#8211; Skogen ger ved och \u00e4r f\u00f6r n\u00e4rvarande den viktigaste energik\u00e4llan i Uganda. Avverkningen har tidigare skett p\u00e5 ett oh\u00e5llbart s\u00e4tt och lett till en kraftig minskning av landets skogst\u00e4cke. Men satsningar p\u00e5 biomassa och ny teknik&hellip; <a href=\"https:\/\/ipsnews.net\/svenska\/2016\/05\/30\/biobransle-nyckel-till-hallbar-elproduktion-i-uganda\/\" class=\"more-link\">Continue Reading <span class=\"meta-nav\">&rarr;<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":1113,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[5,6,1,12,11],"tags":[],"class_list":["post-17437","post","type-post","status-publish","format-standard","hentry","category-afrika","category-ekonomi","category-headlines","category-miljo","category-utveckling"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/17437","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/users\/1113"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=17437"}],"version-history":[{"count":0,"href":"https:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/17437\/revisions"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=17437"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=17437"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=17437"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}