Mexico City, 160527 (IPS) – V\u00e5ldet i Mexiko och Centralamerika har skapat en humanit\u00e4r kris som har sk\u00f6rdat m\u00e4ngder med liv. Det s\u00e4ger Bertha Z\u00fa\u00f1iga C\u00e1ceres, dotter till den nyligen m\u00f6rdade milj\u00f6aktivisten Berta C\u00e1ceres.<\/p>\n
<\/p>\n
Bertha Z\u00fa\u00f1iga C\u00e1ceres p\u00e5pekar att en stor del av det v\u00e5ld som h\u00e4rjar i regionen h\u00e4nger samman med gr\u00e4ns\u00f6verskridande kriminalitet, och att det handlar om en kris som tycks vara bortgl\u00f6md av omv\u00e4rlden. Hon befinner sig i Mexiko efter att ha bes\u00f6kt flera europeiska l\u00e4nder f\u00f6r att be om st\u00f6d f\u00f6r att mordet p\u00e5 hennes mor ska klaras upp – men ocks\u00e5 f\u00f6r att f\u00f6rhindra investeringar i vattendammsprojektet Agua Zarca, som ursprungsbefolkningen lenka i Honduras vill stoppa.<\/p>\n
Bertha Z\u00fa\u00f1iga C\u00e1ceres s\u00e4ger till IPS att hon inte trodde att hennes mor skulle bli m\u00f6rdad, trots att hon mottog flera d\u00f6dshot och trots att flera andra aktivister redan blivit m\u00f6rdade. Detta eftersom Berta C\u00e1ceres var s\u00e5 k\u00e4nd – \u00e4ven internationellt.<\/p>\n
Bertha Z\u00fa\u00f1iga C\u00e1ceres och hennes syskon hade innan mordet den 2 mars flyttat till Mexiko f\u00f6r att undkomma alla de hot som riktats mot medlemmar av Berta C\u00e1ceres urfolksorganisation Copinh. Hon hade bott i Mexiko i en m\u00e5nad n\u00e4r hennes mor m\u00f6rdades i hemlandet Honduras. Nu vill Bertha Z\u00fa\u00f1iga C\u00e1ceres f\u00e5 v\u00e4rlden att reagera p\u00e5 hur hela folkgrupper drivs bort fr\u00e5n sina marker p\u00e5 grund av ett system som hon beskriver som “nyliberalt, rasistiskt och patriarkalt”.<\/p>\n
Bertha Z\u00fa\u00f1iga C\u00e1ceres s\u00e4ger att det inte bara \u00e4r lenkafolket som drabbats, utan \u00e4ven andra minoriteter, d\u00e4ribland svarta som tvingats bort fr\u00e5n sina hem vid landets kuster n\u00e4r turistanl\u00e4ggningar b\u00f6rjat byggas.<\/p>\n
Dessutom menar hon att polisens \u00f6vergrepp f\u00f6rv\u00e4rrats sedan statskuppen som ledde till att den d\u00e5varande presidenten Manuel Zelaya avsattes 2009. Dessutom tillkommer v\u00e5ldet fr\u00e5n kriminella grupper, som tvingat tusentals m\u00e4nniskor att l\u00e4mna landet.<\/p>\n
Rub\u00e9n Figueroa \u00e4r engagerad i migrantorganisationen Movimiento Migrante Mesoamericano. Organisationen har arrangerat en rad manifestationer f\u00f6r anh\u00f6riga i Centralamerika vars barn f\u00f6rsvunnit sp\u00e5rl\u00f6st i Mexiko p\u00e5 v\u00e4g mot USA. Det handlar om m\u00e5nga tusentals fall.<\/p>\n
-Situationen i hela den norra delen av Centralamerika g\u00e5r att beskriva som en humanit\u00e4r kris. Du kanske inte h\u00f6r s\u00e5 m\u00e5nga bomber brisera h\u00e4r, men blodet fl\u00f6dar och det beg\u00e5s m\u00e4ngder av mord, s\u00e4ger Rub\u00e9n Figueroa till IPS.<\/p>\n
F\u00f6rfattarna till en ny rapport fr\u00e5n organisationen Internal Displacement Monitoring Centre, IDMC, understryker att det \u00e4r ett v\u00e4xande problem att allt fler m\u00e4nniskor tvingas p\u00e5 flykt undan det v\u00e5ld som ut\u00f6vas av kriminella grupper i Mexiko, El Salvador, Guatemala och Honduras. I dessa fyra l\u00e4nder fanns det enligt rapporten n\u00e4rmare en miljon m\u00e4nniskor som var internflyktingar under f\u00f6rra \u00e5ret – n\u00e4stan en f\u00f6rdubbling j\u00e4mf\u00f6rt med den f\u00f6reg\u00e5ende rapporten som kom f\u00f6r tv\u00e5 \u00e5r sedan. De flesta hade tvingats bort fr\u00e5n sina hem p\u00e5 grund av v\u00e5ld fr\u00e5n kriminella grupper som \u00e4r involverade i knarkhandel.<\/p>\n
M\u00e4nniskor\u00e4ttsgrupper i Mexiko menar att det v\u00e5ld som rasar i landet inte bara ut\u00f6vas av kriminella, utan \u00e4ven av statliga akt\u00f6rer gentemot personer som protesterar mot exempelvis nya gruvprojekt.<\/p>\n
-Det vi upplever \u00e4r inte ett krig mot knarkhandeln, utan ett statligt krig mot allm\u00e4nheten, s\u00e4ger Mar\u00eda Herrera, som \u00e4r engagerad i Movimiento Migrante Mesoamericano.<\/p>\n
Flera bed\u00f6mare s\u00e4ger att den humanit\u00e4ra krisen \u00e4ven lett till att m\u00e5nga vanliga medborgare drabbats av den \u00f6kande militariseringen i Centralamerika och Mexiko.<\/p>\n
Den stora v\u00e5gen av migranter fr\u00e5n Centralamerika, som blivit st\u00f6rre p\u00e5 grund av v\u00e5ldet, samt deportationerna av m\u00e4ngder av m\u00e4nniskor fr\u00e5n USA, har lett till att m\u00e5nga blivit kvar i Mexiko – ett land som redan har mycket stora inhemska problem.<\/p>\n
Mexikanska kommissionen f\u00f6r m\u00e4nskliga r\u00e4ttigheter, CMDPDH, har dokumenterat \u00f6ver 281 000 fall mellan 2011 och fram till b\u00f6rjan av 2015 d\u00e4r m\u00e4nniskor tvingats bort fr\u00e5n sina hem p\u00e5 grund av v\u00e5ldsamheter.<\/p>\n
\u00c5r 2012 s\u00f6kte 9 200 mexikaner asyl i USA, en siffra som var tre g\u00e5nger h\u00f6gre \u00e4n fyra \u00e5r tidigare.<\/p>\n
-Det handlar om en kris som ingen vill ta sig an, s\u00e4ger Rub\u00e9n Figueroa.<\/p>\n
Han till\u00e4gger att det \u00e4r s\u00e4rskilt tydligt i fallet USA. Om landet skulle erk\u00e4nna krisens omfattning skulle USA bli tvunget att bevilja fler m\u00e4nniskor flyktingstatus, enligt Rub\u00e9n Figueroa.<\/p>\n
-Och n\u00e4r det g\u00e4ller Mexiko och andra l\u00e4nder som migranterna kommer ifr\u00e5n s\u00e5 skulle de i s\u00e5 fall bli tvungna att medge att de har misslyckats.<\/p>\n
*IPS kan erbjuda v\u00e5ra prenumeranter bilder till vissa av v\u00e5ra artiklar. Dessa s\u00e4ljs separat till ett fast pris p\u00e5 500 kronor styck, eller genom s\u00e4rskilda bildabonnemang. Om ni inte har ett bildabonnemang men vill publicera denna bild var v\u00e4nlig och mejla v\u00e5r svenska redaktion p\u00e5: sweden(at)ipsnews.net och meddela att ni anv\u00e4nt den.<\/p>\n